 |
|
|
 |
|
|
Hundliv
|
 |
|
|
|
Glömt är det regn som fallit från augusti 2010-första halvan av januari! Nu ligger snön, om än inte vit längre, och det är ständigt minusgrader vilket i sin tur innebär rena hundar och rena golv och väggar!!!!! Minst 2 tim. utelek varje dag i strålande sol - känns som man kommit ut ur en lång och geggig tunnel!!!! Har inte ens hjärta att ställa någon på trimbordet när solen skiner! Tids nog kommer väl våren med regn - våren är välkommen men inte regnet!
Tänk så inkännande hundar är! Igår kväll hände en del som gjorde mig både fruktansvärt orolig, ledsen, ja, jag gick nog igenom alla känslor som finns och sov inte på hela natten. Detta kände hundarna av och Ellen sökte sig så nära mig i sängen som hon bara kunde komma, ibland tittade hon på mig och så fick jag pussar, Vera kröp också ihop intill mig och Allan satt rak i ryggen i sängen och tittade på mig och ibland fick jag en slick på handen. Nova och Anna försökte också få plats i sängen. Märta gjorde några försök att tränga sig ner i sängen också men gav upp och la sig nedanför och brummade! Ester och Ragnar insåg att de var yngst och somnade på sina platser! Det är inte klokt så lugnande det var att känna hur alla sov jämte mig - kan kanske tyckas vara litet sjukt men för mig kändes det underbart!
Dagen blev bra mycket bättre med besök av Jenny med mina barnbarn Frans och Henrik - har ju inte sett dem sedan augusti/september. Jösses så stora de blivit, och vad kramar och pussar jag fick!!!! Vi fikade och Jenny hade köpt med sig nybakade frallor, både grova, fina med vallmofrön och med ost på - det var mysigt att sitta och fika med barn och barnbarn! Men jag är ju mamma och kunde inte låta bli att oroa mig över deras 35-mila resa hem. Förresten var de vuxna hundarna med också och det var mysigt att åter få träffa 12-åriga dalmatinern Kalle!
Så mycket jobb det blev för Allan och Ragnar att utplåna alla spår efter dem, fastän de inte varit inne i trädgården, grinden kommer väl att upplösas av deras revirkissande ! Mina tjejer var givetvis också nyfikna på dofterna för det hade ju varit en tjej med också! Resan hem till Oskarshamn hade gått bra fick jag reda på ikväll - gillar INTE att det är 35 mil mellan oss  ! Men jag har ju en dotter med barnbarn i Göteborg i alla fall. Bjöd hem dem på skridskoåkning för nu ligger isen på tjärnet och både vuxna och barn har varit ute där och åkt idag. Jag står för varm choklad och mackor för skridskoåkning är inte riktigt min melodi längre!
I morgon kommer dagishunden Charlie tidigt, och jag har en stående beställning på tovutredning av honom. Får väl lyfta upp honom på trimbordet och fortsätta där jag slutade förra veckan! Då hade jag "vara" bröstet och magen kvar, får se vad han "ställt till" med sedan dess! Världen goáste lilla kille med stort tålamod! Fel, fel, fick precis telefon från "Tjalles" (som jag kallar honom), att han kommer inte i morgon utan onsdag och torsdag. Då blir det sovmorgon i morgon och NU till det spännande: Vilka hundar kommer in efter kvällskissningen? De har varit ute i trädgården på egen tass nu en stund!
|
Igår var Ellens dotter Leja här för att bli fin. Jag passade på att fota damerna - inte klokt så lika varandra Anna och Leja är! Tänk att Ellens valpar snart fyller två år - så fort tiden har gått! Och Veras Elvis-kull fyller ju 3 år i maj och Maraboukullen 2 år i juni! Nu känner jag verkligen "suget" efter en eller 2 valpkullar igen!
Vilka underbara dagar det är nu - vinter med snö, kyla och sol och detta i sin tur innebär rena hundar som i sin tur innebär rena (nåja allting är relativt) golv! T.o.m. gamla Märta njuter och har blivit valp igen. Hon jagar bollar, sparkar fotboll, jagar Allan + rymmer! Märta är bra på fotboll, henne fintar man inte bort - till slut brukar hon ta ett rejält bett i bollen och springa iväg med den! Ester har sin gamla petflaska som hon rusar runt som en galning med och Ellen har, den numera så välkända, gula bollen. När Ellen jagar iväg efter den gula bollen, har hon en stor brun cocker hängande i sin svans (Ragnar), det är ju vad jag brukar kalla elefantleken! Tänk vad solen gör med livsandarna !
I morse skulle jag kunna få sova precis så länge jag ville - gissa när jag vaknade, jo givetvis kl 05.30!!!! Säger som Emil sa när han drack sockerdricka och hans far skällde ut honom: När jag har pengar till sockerdricka så får jag inte dricka så när hondan skall jag dricka sockerdricka, Byt ut sockerdricka mot sova och pengarna mot väckarklocka. Vilket betyder: när inte väckarklockan ringer tidigt vill jag sova, för övriga dagar ringer den 06.30 - alltså när hondan skall jag få en sovmorgon!?
Idag har jag hälsat på min yngsta dotter för att hämta en barnvagn som skulle med tåget till Jenny i Oskarshamn. Utflykten började ju bra - ing P-plats, utan fick backa in och ställa mig vid ingången (de bor i hyreshus) och under tiden vi var i källaren för att hämta vagen så blockerade jag givetvis utfarten för en som skulle ut! Men det löste sig och jag fick i alla fall träffa Ellen, mitt näst yngsta barnbarn i några minuter och hon ville t.o.m. hålla handen när vi gick ut! En av de första gångerna hon inte gråter när någon vill ta i henne! Åh. vad det kändes gott! Fortsättningen av resan blev inte riktigt lika god  ! Jag försöker att undvika att köra bil i Göteborg - åtminstone i rusningstid, men nu var det nödvändigt för mitt näst äldsta barnbarn skulle åka till sin mamma i Oskarshamn och ha med sig barnvagnen! Infarten til Centralen hade byggts om och det fanns en bom över en av infarterna och jag körde försiktigt fram för att kolla vad det stod på skylten och snabbt som ögat hade det bildats en mycket irriterad kö bakom mig! En mycket sur taxichaufför rusade ut till mig och frågade om jag för h-e inte såg bommen såg bommen - men det var ju det just det jag såg! JHan fortsatte att svära och började hjälpa mig att backa - så skönt att kunna be honom hoppa och fara iväg i sin bil för jag har BACKSENSORER! Hahaha!!! Återigen tantvarning - ge er aldrig på en medelålderskvinna bakom ratten!!!Hemresan från Centralen gick så där. Jag hittade givetvis inte rakaste vägen hem utan hamnade på Hisingsbron, jättefin utsikt på kvällen när alla gatlyktor var tända, men jag hade inte riktigt tid att beundra utsikten utan hade fullt upp med att läsa gatuskyltarna! Men så tänkte jag att jag kör till Blå Stjärnan för därifrån kan jag köra med förbundna ögon! Jag hade ju tänkt tanka innan jag påbörjade resan och jag kände att det snart började bli litet panik med bensinen men som tur är ligger det en mack efter sjukhuset och sedan bar det ut på motorvägen, inklusive Tingstadstunneln och där började varningslampan för kylarvätskan att lysa!!! Efter att ha kört motorvägen med fläkten på högsta varv, landade jag välbehållen så småningom i min carport! Mmmm, det var en resa det! Nu kopplar jag av med en härlig brasa och ett glas rött. Hundarna är nöjda för matte är hemma och de har fått både mat och tuggben. Lilla Ester ligger och steker sig framför brasan och kommer väl som vanligt att vägra gå ut vid sista kvällskissningen. Den tjejen vet hur man njuter av livet! Ja, Allan också för han ligger på rygg i soffan och snarkar!
|
Ett av mina dåliga samveten och föresatser (Obs! inte nyårslöfte!) att lägga ut Allan bland avelshanar på cockerklubbens hemsida. Få se nu om jag får samtal från den sjuke, han måste vara sjuk, om parning till hans tik med cert och som kommer från Occis kennel! Fick ju 2 samtal förra gången och har läst på Facebook att han fortfarande är verksam ! Come on, säger jag bara, har förberett ett antal bitska kommentarer + hota med att jag spårar alla samtal!!!
Apropå dåliga samveten har jag klippt 72 klor, det konstiga antalet beror på Märta som inte lät mig klippa alla hennes klor och jag hade inte kraft nog att hålla henne - men hennes tid kommer!!!!
Jag har upptäckt att den här dagboken egentligen inte kanske kan kallas för dagbok utan mer mina tankar (som ibland kan spåra ur en aning)  ! Men jag tycker jag kommer på så många bra tankar, som t.ex. härom morgonen, när jag efter en tidig fika åter kröp ner i sängen och hade Sixten som en pälsmössa ovanför huvudet, Allan som ryggvärmare och Ragnar och Snygg-Olle som fot- och knävärmare: att 4 hanar kan samsas så fastän höglöpande Ester låg i sin nattbur nedanför min säng och doftade den där ljuuuuvliga parfymen, resten låg utspridda i sovrummet och hallen!!! Undrar hur många som har det så gott???? Inget morr eller revirtänkande utan alla sov och snarkade totalt avslappnade! Då kände jag hur lycklig jag egentligen är! Tack Tina för din kommentar när jag berättade det, hon påstod att det var mitt ledarskap! Fast det vete fasen, hundarna är nog kloka nog att inse att om det morras så åker syndaren ner ur sängen och det ville ingen riskera! Just det, Snygg-Olle och Pigge-Sigge bodde här i 2 dygn, de dygn som Ester doftade som godast!!!! Nu börjar parfymdoften klinga av och Allan är väl så där intresserad men Ragnar som fortfarande har dålig koll på läget frågar ständigt: Nu då, men nuuuu då får jag väl???? Ser fram emot den dag då "parfymdoften" klingat av helt!
På fredag kommer Leja, från Elvis-kullen för trimning. Det skall bli roligt att få träffa henne - hon är den enda hund som jag trimmat eller kloklippt som sätter sig ner och räcker fram tassen för pedikyr!!! Snart ber hon väl om att få litet nagellack på klorna också . Men det tycker jag är helt OK! Får se om jag hittar något riktigt glittrigt! Undrar vad husse skulle säga när han hämtar henne, tihi!
Skrev alldeles nyss om lycka, men jag skall inte sticka under stol med att ibland så.... ja, då är jag nära att bara öppna grinden och ryta STICK och kom tillbaka när ni kan uppföra er! Men jag kommer aldrig så långt som till grinden och skulle någon rymma, om så bara än till den "förbjudna delen av trädgården" får jag näst intill hjärtinfarkt eller hjärnblödning av oro innan jag hittar rymlingen!
Har redan fått bokningar till hotel Heartbreaker i dels maj och dels aug-sept! Det är så roligt att alla vill checka in sina hundar (mina gamla valpar) hos mig!
Nu känner jag att jag VILL ha valpar i huset igen! Vi får väl se om Nova har någon hemlighet hon vill dela med sig av, men jag tvivlar faktiskt. Men sedan under våren så..... Skall nog börja ställa ut Anna och Ester några gånger före sommaren och sedan är de ju också klara att bli mammor - givetvis efter nödvändiga undersökningar och Anna skall också testas för PRA-PRCD, Ester är ju heriditärt fri både från PRA-PRCD och FN, det sistnämnda gäller Anna också! Men det är ju fortfarande gott om tid! Gör om försöket med Vera och Allan - måste ju bli helt ljuvliga valpar och så var det ju Ellen också......
Det är alltid roligt att ha planer - även om alla planer inte är genomförbara just nu men någon gång och kanske på ett oväntat sätt så blir det bra i slutändan!
|
Fotot är från rasmontern för cocker under My Dog! Både Tina och hundarna ser verkligen ut att stortrivas! Det är nog bland det roligaste jag gjort i mitt "hundliv". Tänk att få prata hund med alla trevliga besökare. Konstigt, nästan vem man än pratar med, så tycks det vara cocker inblandad bland gamla barndomsminnen  ! Tina och Sixten, Malin och Alice, Ann med Rasmus och så jag och Allan fanns i montern hela torsdagen, fredag var det dags för Anna, Anton och Totti att hålla ställningarna!
Ibland tror jag att jag varit cocker i ett föregående liv, eller också blir man som man umgås  ! Finns det något roligare än att träffa nya och gamla vänner, få umgås och prata och skratta? När jag hade collie och tervueren (vallhund bl.a.) så liknade jag säkert dem, tog aldrig första steget att prata, höll ett vakande öga på vad som hände etc etc men nu så verkar det som om cockerns mentalitet tagit över helt: "åh, kommer du, superkul!!!" Ni får ta ner mig om jag börjar uppföra mig som Allan  ! Kanske är det så att det är Märta som också smittat mig och gör att jag fortfarande har "markkänning"?!
Nu har jag en liten chokladbit, Ester, som löper och Ragnar tycker och tror att nuuuu är det väl fritt fram att få "leka" litet med "söstera"! Allan är ju van så han "tar sig en sniff" när hon passerar förbi men konstaterar "inte riktigt ännu men snart så...." För säkerhets skull släpper jag inte tjejen med blicken och på natten får hon sova i sin vanliga nattbur men nu med stängd dörr! Just nu sover hon på mina fötter.
Igår var mitt äldsta barnbarn och min f.d. man på besök. Jag tittade och tittade på Linus, trodde inte mina ögon - han hade börjat odla mustasch och han fyller 19 i mars!!! Men Herregud, det var ju som igår jag hämtade honom på dagis och fritids, bytte blöjor, matade med nappflaska etc etc. Men vart tog åren vägen och framför allt vad har jag gjort under de åren ? Och... hur gammal är jag egentligen????
|
Årets sista dag - bara två timmar kvar på ett år som inte riktigt blivit som jag planerat! Men vad vore livet utan planering? Det är ju halva resan. Någon klok person sa en gång att det roliga med att resa är planeringen innan och det stämmer väl tycker jag! Förra nyårsafton hade jag ca en halv meter snö och hade haft så i några månader - idag har i alla fall trädgården frusit till och solen har t.o.m. visat sig. Numera blir jag glad och tacksam för de dagar det inte regnar! Där ser man hur man kan (tvingas till att) ändra inställning till livet med hundar. Nu sitter jag här och njuter efter att ha ätit två skaldjurstoast och vitt vin till dessa. Tanken var att jag skulle ha "sprattelvatten" genomgående under kvällen men min handled ville inte vara med om att öpnna flaskan  ! Så det fick bli ett vin med en enkel skruvkork men i schampagneglas av kristall! Får se det positivt - får spara flaskan till ett bättre tillfälle.
Egentligen tycker jag att nyårsafton är överreklamerad! Folk stressar ihjäl, handlar som om affärerna aldrig mer skulle ha öppet, systembolaget samma sak! Jag är så glad att jag slipper delta i denna form av firande, nej tacka vet jag att fira med ett sovande gäng, en sprakande brasa och mängder av levande ljus och verkligen få tid att summera det som hänt under året. Fundera över vad som blivit fel, vad som varit bra, vad som gjort mig mest glad etc etc. Och av detta försöka hitta anledningen till varför det blev som det blev och vad jag kan lära mig av detta! Är det det som kallas en "inre resa"??? Det var många år sedan jag avgav nyårslöften för jag avskyr att bryta det jag lovat, däremot brukar jag ha förhoppningar och planer för det nya året. För det första hoppas jag givetvis att alla mina nära och kära kommer att få ett bra nytt år, att jag själv håller mig frisk och att inget händer hundarna. Framför allt önskar jag att Märta kommer att få ett riktigt bra år utan några krämpor på ålderns höst. Klart att några valpkullar ingår också i förhoppningarna!!!
Under året som gått har jag av olika skäl inte ställt ut så många gånger, höjdpunkterna var väl bl.a. cockerutställningen i Nödinge där Nova fick Excellent och Tvååker där Allan-Brallan fick detsamma! Att jag inte ställer ut så ofta beror bl.a. på att det är svårt att få någon som ser efter det hemmavarande gänget .... och av ekonomiska skäl också för det blir ganska dyrt att ligga och köra, anmälningsavgifter och så betala "barnvakten"! Men min förhoppning (obs! inget nyårslöfte) är att ställa ut Nova, Anna, Ragnar och Allan mer under 2012!
Kom på en lustig liten detalj idag när jag diskuterade hundar och nyårsraketer. Mina hundar som jag fött upp. är ju vana vid att jag flera gånger i veckan tappade den stora, rostfria valpskålen i valphagen och det lät vill jag lova. Ingen valp reagerade på oväsendet - det enda de såg var all go´mat som spreds i hagen, tihi! Verkar som jag, omedvetet, kommit på ett bra sätt att få skottfasta hundar !
|
I fredags kom en julklapp från handkirurgen på Sahlgrenska! Har fått operationstid den 6 februari och skall infinna mig kl. 07.00. Okristligt tidigt och hur tar man sig härifrån och dit vid den tiden. Så handikappad man blir när man är van att ta bilen och bara köra iväg! Dit kan jag ju köra men hem dagen därpå med vänsterhanden i gipspaket??? Asch, det löser sig säkert! Gäller bara att hitta någon som vågar sova över här med gänget! Skall erkänna att jag funderat över olika möjligheter att skjuta på det hela till litet längre fram på våren men man får ju bara tacka nej 2 ggr sedan börjar man om på nytt inom vårdsvängen! Har ju redan tackat nej 1 gång eftersom jag inte ville opereras i Spenshult, vilket jag klart och tydligt sa ifrån redan vid läkarbesöket men ändå så remitterar de mig dit! Bara som en liten påminnelse, om jag nu skulle tveka om operationen verkligen är nödvändig, så vred jag protesen ur led alldeles nyss när jag skulle tovutreda Märtas öron. J-ar så ont det gjorde och nu sitter jag här och kan knappt röra fingrarna!
Jösses vad det regnade i natt, jag vaknade 2 ggr av ovädret. Trodde inte det var sant eftersom det var -2 grader när jag kröp till sängs och jag hade ju beställt fortsatt kallt väder och gärna snö! Tror jag snart emmigrerar till något varmare och mindre blött ställe!
I morse målade jag karmarna och sovrumsdörren med vit lackfärg - den gamla vanliga vattenbaserade trodde jag, men när färgen fortfarande efter 12 timmar var kletig, tog jag fram burken och läste på den - övermålningsbar efter 24 timmar och genomtorr efter 48 timmar!!!! Hur kul var det då ! Först tänkte jag sova på soffan i natt men det kändes inte vidare lockande eller trångt kanske det rätta ordet är! Så efter mycket funderande, silvertejpande etc. så tror jag att hundarna inte kommer nära det nymålade, men det ger sig i morgon, kanske jag har ett gäng klartecknade vit/svarta, vit/bruna och en kladdig leonberger!
Nu har hela gänget varit ute och har fortfarande inte fattat att de inte får rusa in i sovrummet och upp i min säng. Men hallå, det har ju regnat i snart ett halvår och samma regel har gällt lika länge så jag tycker de borde ha lärt sig. Ibland har de väldigt kort minne! Värst är nog Vera, hon står och piper vid dörren och skall in, antagligen är hon livrädd för att någon annan skall ta hennes plats i sängen !
|
Midvinternattens köld är hård,
stjärnorna gnistra och glimma.
Märta sova i Allans vård
djupt under midnattstimma.
endast ystra cockrars glada skall
hörs och väcker alpackor i deras stall
Frosten gnistrar vit på gräs och buskar
Endast matte och cockrar med sömnen fuskar.
Allan och Ellen där så grå vid ytterdörr,
grå av gammal lera mot den vita ingång,
tittar, som många nätter förr,
upp emot matte och hennes inkallningssång,
tittar mot skogen, där gran och fur
drar kring huset sin dunkla mur,
grubblar, fast ej det lär båta,
över en underlig gåta.
Alla försvinner på lätta tassar genom snår,
skakar huvud och hätta ---
»nej, den gåtan är alltför svår,
nej, jag gissar ej detta» ---
slår, som de plägar, inom kort
slika spörjande tankar bort,
kommer för att med sina grisöron pyssla,
en cocker måste ju sköta sin syssla.
Japp, där kom min poetiska ådra fram, med litet hjälp av Viktor Rydbergs "Tomten"!
Det får räcka för idag - det har varit en hård dag idag med ommöblering och storstädning av sovrummet! Skall bli spännande när det är sovdags och se hur och var gänget tänker sova. De är ju vanedjur (precis som vi människor) så det lär väl bli litet "bök" innan de hittat sina nya sovplatser  !!! Dessutom har jag firat julafton med Sofia och Qvintus och barnbarnen Laban och Ellen. Laban fick en jätteförpackning med bilar och Ellen fick en rosa feklänning med tyllkjol, sidenskor, vingar, trollspö och diadem! En lyckligare liten tjej har jag nog aldrig sett!!!
När jag körde hem var det svart ute och Benarebyvägen har ingen belysning, så det var verkligen svart men överallt glittrade julgranar och girlanger i trädgårdarna och som grädde på moset spelades "Stilla natt" på bilradion - helt magiskt!!! Det var min julafton det och nu börjar alla ljusen att brinna ner eller upp - hur man nu vill och sängen, nybäddad med manglade lakan väntar inbjudande!
|
Undrar om tomten finns på Facebook, de flesta tycks ju finnas där! Dumt att chansa tyckte jag och skrev en önskelista till honom på fb, den löd så här: "Jag önskar mig en tankvagn med Klorin Power Mousse och ett gäng självgående moppar. Om det skulle vara för svårt så önskar jag torra, ev snöbelagda gräsmattor (obs! helst snöbelagda!)"! Nu återstår att se om jag varit snäll under året och får det jag önskar !
Kom igång och började storstäda i förmiddags och som vanligt började det spåra ur och jag såg mig om efter nya lösningar på var möblerna skulle kunna tänkas stå. Jag påbörjade ommöbleringen men kom tillbaka till verkligheten när jag insåg vad omflyttningen EGENTLIGEN skulle innebära: flytta kristallkronan (som väger ton), dra ny kabel till TV:n över hela rummet etc etc. Då gav jag upp och det blev "bara" en vanlig storstädning, tack och lov! Har kanske blivit gammal och orkeslös när sådana petitesser får hindra min kreativa ådra!?
Allan väntar fortfarande på att bli julfin men jag har ju morgondagen på mig, skall bara handla julklappar till mina barnbarn och julmat + förbereda julmat som jag skall ha med mig till min dotter Sofia på julafton. Väntar fortfarande på att känna av julstressen som jag vartenda år har känt, men den kommer väl precis innan jag skall åka och upptäcker vad jag glömt ? Egentligen tycker jag julen är överreklamerad, allt jag vill ha är att kunna njuta av lugn och ro med levande ljus och belåtet snarkande hundar. Har en väninna som är lika gammal som jag, fast 2,5 månader äldre (haha!) och hon säger precis samma om julen! Kanske är det så att man firar julen för barnens skull och nu när de har egna familjer och traditioner, så kan vi 40-talister slappna av? Jag har t.o.m lagt ner tanken på julmat!!! Tänker satsa på nyår med färska räkor, kanske krabba, litet vitt vin och något "sprattelvatten" vid 12-slaget!
Har fått en ny bokning på trimning under mellandagarna. Såg ett foto på killen och det var verkligen något att sätta trimverktygen i!!!! Skall bli jätteroligt, men vansinnigt jobbigt att trimma en röd cocker, som är ännu "känsligare" för verktyg, så där blir mycket plockande för hand!!!! Undrar hur många cockrar jag trimmat sedan Vera kom 2007??? Ibland blir jag litet schizofren (rätt stavat???) och undrar om jag kan ta betalt av mig själv för att trimma mina hundar - nä nu spårar jag ur  !
När jag fixat i ordning Allan måste jag försöka få till ett gruppfoto på gänget. Har inget foto där alla är samlade. Tänker "skippa" tomteluvor, stjärngossestrutar och glitter och bara ta ett foto på dem "naturell". Det är så många andra som har jättefina julfoton på sin hundar, men tycker att jag har det bästa med "Lussegänget" och det blir svårslaget så varför ens fösöka, haha!
|
Äntligen har den efterlängtade snön kommit - inte mycket men den täcker i alla fall det mesta av de leriga gräsmattorna. Hundarna har fått totalfnatt som alltid när den första snön kommer! Till och med gamla Märta började studsa runt och hoppa över det gamla körsbärsträdet som stormen tog för några år sedan. Hittills har jag haft två trimningar + att Ellen blivit badad, trimmad och allmänt "uppfluffad"! Känns som jag vuxit fast inne i badrummet där trimbordet står ständigt berett!!! Charlie och Totti sov över här i natt och Charlie hade också beställt trimning. Totti åkte upp på trimbordet av bara farten innan han skulle åka hem - litet finjustering av tassar och huvud. Han var ju nybadad när han kom igår kväll iklädd tomtetäcke - gissa om han var söt?!
Jösses vilken natt jag hade!!! Bestämde mig för att gå till sängs redan kl. 21.30 (har väl inte hänt så långt jag kan minnas tillbaka) - meeen kl. 01,30 vaknade jag av att Allan brett ut sig vid mina fötter och låg på rygg och snarkade som en hel karl, Vera som låg vid mina knäveck drömde att hon var ute och sprang för benen gick som trumpinnar på henne, Ellen som alltid ligger vid min kudde hade fått hicka, Totti låg och smackade i sömnen, antagligen drömde han om ett saftigt ben och slutligen låg Märta på värmegolvet i hallen och njöt. När Märta njuter så brummar hon mycket belåtet. Jag gav upp och satte på en kopp kaffe och fikade! Fanns ju inte mycket annat att göra för jag hade ju inte hjärta att väcka dem! Men faktiskt så lät gänget mig sova ända till kl 08.30 i morse - underbart!
Nu är det bara 3 dagar kvar till julafton, hoppas verkligen snön ligger kvar och det får gärna komma mer! Kanske kan det för en gångs skull inte vara ogjort arbete att storstäda, mysigt med ett relativt dammfritt hus med blänkande golv, Har nästan glömt bort hur ett rent golv ser!
Det blev inget av med att fira julen ensam med alla hundar och katter, vilket jag verkligen sett fram emot. Min yngsta dotter ringde och frågade om jag inte ville komma och äta julmat på eftermiddagen, självklart kommer det att bli mysigt att träffa barnbarnen Ellen och Laban och äta god julmat! Jag har ju hela kvällen på mig sedan att slappa i soffan hemma!
Jag blir bara mer och mer fascinerad av att iaktta hur hundarna uppför sig. Charlie, dagishunden, är ju helt accepterad av flocken och så kom Totti på kvällen. Eftersom han är här så ofta tog jag bara in honom till de andra. Det blev ju litet "gurgel" för Allan bevakar ju fortfarande sitt harem! Charlie och Totti flög upp på soffan i hallen, tätt ihop och det verkade som Charlie tyckte litet synd om Totti och sa till honom "både du och jag hör ju inte till flocken så vi tar och håller ihop, va?" Och det gjorde de hela kvällen och idag också! De lekte ihop både ute och inne! När Charlie stod på trimbordet låg Totti nedanför och bevakade att allt gick rätt till! När Charlie åkte hem, satt Tott vid ytterdörren och ylade en stun1
|
Igår kände jag mig riktigt deppig, leriga hundar, lerigt inne, hundar som inte gör som jag planerat, räkningar som bara droppar in etc. etc.! Men så kom jag på, när jag hade krupit ner i sängen, som var "föruppvärmd" av värmemadrassen och Vera och Ellen: Jag har ju valt det här livet! Att få bo så här med ett gäng lyckliga cockrar, inkl. dagishunden Charlie som övernattade här och en mycket, mycket klok äldre leonbergerdam! Oj, nu glömde jag ju katterna! Tänk att ha förmånen att slippa gå till ett "pappersjobb", gå upp kl 05.30 varje morgon utan kunna "hasa" runt i morgonrock till fram på förmiddagen om jag nu skulle känna för det! Ha ett hus, stor underbar trädgård som gjord för cockerbus, visserligen finns det tydliga spår inomhus att hundarna bor inne med mig och en del jag pratat med har muttrat något om kapitalförstöring . Sedan inte att förglömma 2 underbara döttrar med makar och 6 barnbarn och som grädde på moset alla underbara människor jag lärt känna tack vare hundarna. Åh, vad det kändes bra när jag tänkte på allt jag har, men det är lätt att "snöa in" på att tänka på allt man saknar. Behöver jag säga att jag somnade gott och vaknade inte förrän kl, 08.30 när hundarna började tycka det var dags för både att rusa och ut och sedan få frukost!
I onsdags trimmade och badade jag Ester, Vera och Ragnar, fast på Vera finns det nog något till att fixa Vera och Ragnar är riktiga pälsmonster medan lilla Ester här världens mest lättskötta päls, som vanligt hade den lilla bara 2 tovor att reda ut. I går var den sötaste lilla liver/tan-tjej här för att bli julfin - oj så mycket pussar jag fick under tiden jag trimmade henne! På kvällen åkte Ellen upp på trimbordet och jag trimmade fram hennes underbara huvud, bl.a. Skulle precis bada henne, när en gammal arbetskamrat ringde och vi pratade i nästan 2 !!!! timmar och Ellen var naturligtvis jätteglad över att slippa badbaljan och idag har inte tiden räckt till!
I morgon kommer Hönö-pojken Bruno hit och skall också bli julfin och på måndag kommer Viktor. Det verkar faktiskt som jag har fått "snurr på" trimmandet - jättekul! Ytterligare två har hört av sig och vill gärna komma! Min dröm är ju att kunna dra in vatten till min verkstad och kunna stå där och bada och trimma främmande hundar. Jag skall ju inte sticka under stolen med att min flock tycker det är mycket konstigt att jag stänger in mig i badrummet men en främmande hund! Den första kvarten är det mycket oroligt och alla vill in och hälsa och kolla in gästen men sedan lägrar sig lugnet! Detta gäller inte när "Heartbreakers" kommer, utan där är det öpnna dörrar som gäller! Förmodligen luktar de bekant fortfarande?!
Funderar fortfarande på om jag vågar mig på att ha julgran i år? Har en plastgran liggande någonstans men det är ju inte riktigt samma sak som en levande - kanske om jag sprayar med granbarrsdoft? Men det kanske räcker med en stor "bukett" med grangrenar i en kruka och så litet belysning. Grangrenar finns det ju gott om efter alla stormarna och jag har samlat på mig en rejäl hög! Så skönt att kunna fira en lugn jul utan pressen att att stå och laga mat, baka och för att inte tala om alla resterna från julbordet som skall tas om hand! Har faktiskt blivit bortbjuden på julafton men försiktigt försökt förklara att jag nog, eventuellt, kanske skulle kuna tänka mig att fira julafton hemma med bara sällskap av hundar och katter!
Nu börjar flocken trampa runt och jag är inte dummare än jag förstår vad de vill - ut och ta sig ett varv i ösregnet och leran!!!
|
Ursäkta att jag tjatar, men det här j-a vädret kan ju "sänka" den bäste!!! Jag, vi, var jättelyckliga en hel dag när trädgården var frusen och täckt med snö!!!! Men så kom stormen, åskan, blötsnön, ösregnet och återigen åska så nu ser det ut som vanligt i trädgården och som alltid undrar jag hur gräsmattorna skall kunna återhämta sig till våren!
Så konstigt att en hund kan göra så stor skillnad - Nova är på besök hos sin fästman sedan i fredags och Allan-Brallan och Ragge undrar: Var är hon, hon som luktade såååå vansinnigt gott!!! Som vanligt har jag försökt kalla in 7 cockrar och det har kommit in bara 6!!!! Samma med frukost och middag - 7 matskålar och så kommer jag på det, ja just det, Nova är ju inte hemma! Vanans makt är tydligen otroligt stark! Åh, vad jag saknar min lilla svarta prinsessa! Hoppas verkligen att den lilla är i "lyckliga omstädigheter" när jag hämtar hem henne! Det var skönt att kunna lämna henne nu när vädret varit så eländigt och det har varit svårt att köra!
Nästa vecka blir en "hård" vecka: 3 trimningar, en övernattning, dagishund och så mina egna som också behöver gås över inför den stundande julen! Tur att jag storstädat idag ! Det var ju nästan på gränsen till roligt (storstädning alltså)! Tänkte jag skulle få till ett julfoto på hundarna också, helst före jul ! Men det är inte lätt att få 7 cockrar med tomteluvor och glitter + en leonberger med luciakrona att sitta still så länge att jag hinner knäppa! Kanske jag skulle satsa på ett julfoto på katterna! Undrar hur andra uppfödare gör???? Alla tycks ha fått till så fantastiska julfoton, kanske de är flera om att hålla hundarna och så kanske de har ett bra fotoredigeringsprogram där man kan klippa in foton?! Får väl bli nästa projekt - att lära mig ett sådant program. Har i alla fall lyckats göra visitkort som jag är ganska nöjd med!
Fick ett sms från bilverkstaden: "Du har väl inte glömt att du skall vara här kl 07.00 i morgon". DET har jag inget minnet av att jag lovat - kl 07.00 alltså. Men kanske bra, så kan hundarna och jag äta frukost när jag kommer hem! Eller inte, känner jag gänget rätt så MÅSTE de ut!!! Men frukosten lär de får vänta på! Nu verkar det vara dags för gänget att rusa ut i ösregnet som är uppblandat med snö och sedan tror de väl (som vanligt) att min säng står till förfogande!
|
Back on track igen!!! Ibland blir det bara för mycket, INTE hundar men säger bara detta eviga regnande och stormande + att jag har haft 3 höglöpande tikar och 2 mycket virila hanar har väl i viss mån bidragit till det hela! Kulmen nåddes nog i onsdags, rena fina golv, allt var "nystruket" etc etc - då toppar en av katten med att få maginfluensa på de nystrukna soffkuddarna! På eftermiddagen hälsade vi på Tina, Snygg-Olle och Sigge-Blixten och fick en helt fantastisk kladdkaka med vispgrädde och kaffe, mmmm!!! Men när jag kom hem och skulle öppna köksskåpet fick jag luckan i huvudet och rev upp sår på fingrarna - my lucky day! Och jag som skulle trimma en helt ny hund på torsdagen! Trimningen gick i alla fall så bra att matte frågade när hon skulle komma tillbaka, kändes bra för självförtroendet!
Söndagen var hemsk, som det blåste och givetvis regnade!!!! På kvällen vågade ingen av cockrarna gå ut för en sista nattkissning - inte ens ut på balkongen så det fick bli att täcka hallgolvet med tjocka lager med tidningar  ! Som det bankade och slog ute - trodde jag skulle hitta balkongen i tjärnet på morgonen. Det blev inte mycket sömn den natten. När jag försiktigt tittade ut vid 4-tiden på morgonen var det helt vindstilla och stjärnklart. Underligt så fort vädret kan slå om! Jag skulle ha hälsat på Allans fästmö Jazzys matte, Anneke, på måndag förmiddag men som vanligt vid väderomslag, slog migränen till och jag fick ringa återbud. Men i morgon så skall det äntligen bli av - sista chansen innan de åker hem till Holland igen. Hoppas bara jag hittar, eller rättare sagt GPS:en hittar rätt i skogarna vid Rävlanda, Fritsla, Skene!!! Det skall bli jätteroligt att få träffa den underbara Jazzy igen (hon väntar fortfarande på Allan ) och Anneke också givetvis!
Idag har jag trimmat Totti, det är så fantastiskt roligt att trimma honom men tyvärr sviker hans ben honom ibland när han står på trimbordet och han faller i djup söm, haha! Han har bott här i två dagar så jag kunde dela upp trimningen - bra för både honom och mig. När jag tittade på honom och hans syster Anna såg jag att hon verkligen behövde både bad och trimning och så blev det när Totti var klar! Men nu har jag en handled som ser fruktansvärt svullen och ful ut och värker. Det är smällar man får ta när man har så knäppa intressen som jag!
I morgon kommer dagishunden Charlie och stannar över natten fram till torsdagkväll - han hör numera till gänget och han promenerar bara rakt in i köket och undrar "när får man frukost på det här stället???"
Det nya som hänt är att Nova börjat löpa och hon skulle ju inte löpa förrän januari/februari. Som jag brukar säga: man kan aldrig lita på hundar ! Hade planerat att para henne nästa år men nu så vet jag inte - kanske, kanske inte! Om nu Vera är "pregnant" så blir det i alla fall 1 månad mellan valpkullarna och bättre tider för valpar! Säger inget så har jag inget sagt  ! Ragnar är mycket, mycket upprörd för nu är det åter en tjej som har DEN DÄR parfymen igen medan Allan i kraft av ålder och visdom fortfarande tar det lugn!
Nej, nu skall 7 overaller och pling-halsband på och så ut i ösregnet!
|
Jag älskar verkligen den stilige killen på fotot. Idag när jag hade badat och trimmat honom, var jag bara tvungen att knyta en "slips" om halsen på honom och ta ett foto. Det är nog den mest underbara och roligaste cockern bland alla här. Men förstås, alla är ju underbara på sitt sätt!
Ikväll lutade jag mig tillbaka i stolen och njöt av alla är nybadade och nytrimmade - ända till jag lyfte upp lilla Ester i knäet och kände att jag glömt bort att trimma hennes tassar ! Det var nära att jag hamnade vid trimbordet igen men besinnade mig i sista minuten för det kommer ju en dag i morgon också! Och då skall Märtas stooora lejontassar få en omgång med saxen också och kanske litet tovutredning men jag tror inte hon har några tovor att trassla ut.
Nu sitter jag och njuter av en brasa och provsmakar glögg med chokladsmak - underbart god! I morgon skall jag först hämta en backspegel på Mölndals bildemontering och sedan få den monterad. Backspegeln har varit trasig 1 år men bilen skall besiktigas på fredag och jag tror inte Bilprovningen godkänner att den sitter fast med silvertejp - de är ju så himla petnoga! Därefter skall jag baka några drömtårtor och äpplemuffins och hälsa på yngsta dottern och barnbarnen Ellen och Laban. Det verkar bli en fullspäckad dag igen! Önskar att allt var klart i trädgården och på balkongen och pumpen upptagen ur tjärnet innan den fryser sönder för sedan kan vintern komma och jag kan sitta här inne och bara njuta!
Tänk att alla cockrarna alltid skall vara så hjälpsamma - fyllde på ved på brasan och vips hade jag 3-4 st som nyfiket undrade om de kunde hjälpa till. Pyttsan vet väl hur det går om de får tag i veden - knappt flisor kvar och utspridda i hela huset! Igår upptäckte jag att Märta lärt sig att hon alltid skall ha sin medicin efter maten och går nu fram till spisen för att få sin dos (tabletterna står på fläkten). Hon t.o.m. påminner mig genom att puffa på mig och så gapar hon stooort! Cockrarna har missuppfattat proceduren och sätter sig i ring nedanför henne och tror att hon får godis! Tänk om jag kunde lära henne att påminna mig att jag skall ta min medicin varje dag!
Tycker inte det har hänt något speciellt sedan förra gången jag skrev utan jag har varit fastlimmad (känns det som) vid trimbordet! Jo, förresten, jag upptäckte i morse att Vera förmodligen har börjat löpa och då så.... Allan har bevakat henne noga - så noga att hon föredragit att dra sig tillbaka till en av burarna men med Allan på vakt utanför! Han har det litet jobbigt nu - 2 tjejer att hålla reda på när de skall ut. Han vägrar gå ut om inte Märta och Vera också går ut - undrar hur och vad han tänker. Men det är ju klart, Märta har ju varit hans tjej från första dagen han kom och nu luktar ju Vera gott!
Ibland känner jag mig som en dålig mormor som hälsar på mina barnbarn med så långa mellanrum men det är så svårt att få tiden att räcka till för allt och alla. Hundarna måste ju få sitt, huset skall underhållas och trädgården skötas om de dagar det inte regnar och när jag har tid så är det inte alltid de har tid. Nu lär det bli långt mellan besöken hos Jenny med familj för en resa till Oskarshamn är ju ingen dagstur precis och då måste någon bo här under tiden men Sofia bor i alla fall kvar i Göteborg!
Funderar på att skriva en motion till cockerklubbens nästa årsmöte ang. att medlemmarna borde få rösta genom ombud eller på något annat sätt. Detta sagt p.g.a svårigheterna att få någon som ser efter hundarna och dessutom kostnaden för hotell+resa eftersom årsmötet alltid är förlagt till Västerås eller om det är Stockholm. Man kanske kunde öka intresset för "cockerfrågorna" om man förenklar röstningen! Ja, återstår att se om jag "får tummen ur" att skriva! För det kan väl inte vara bara jag som har de problemen???
|
Nu är datorn så där konstig igen. Har kanske kommit på sambandet! Förra gången det hände dammtorkade jag datorn, inkl. tangenterna utan att ha stängt av den innan. Nu gäller det bara att få tillbaka de gamla inställningarna. Fasen så känslig den är !
Egentligen har det inte hänt speciellt mycket sedan i tisdag, då jag skrev senast, men kände ändå att sätta mig framför datorn och skriva av mig litet. Facebook brukar ju också få del mina tankar, men t.o.m. där har jag varit nästan "tyst" några dagar! Charlie, dagishunden, blev hämtad vid 18.30-tiden ikväll och efter det har flocken sovit - vad det nu kan bero på, kanske att några har fått stå på trimbordet och blivit tovutredda, inkl. Charlie som även fick klorna klippta. Av en händelse tittade jag på reprisen av Cesare Millan och han visade hur man gör med hundar som inte vill låta sig trimmas eller bli kloklippta. Vet inte om detta påverkade mig så jag försökte hålla mig lugn och överföra lugnet till Charlie - men det gick helt utan protester. Hade Ellen i färskt minne för jag försökte klippa hennes klor i morse och hon protesterade verkligen ljudligt och jag kunde inte hålla henne men i morgon så blir det nya försök både med henne och resten av flocken.
I morgon kommer också och Olle och skall få litet finjustering. Det är ju så (kanske) att man blir bättre på vissa detaljer när det gäller trimning - Olles matte Tina - är jätteduktig på att fixa till rumporna och annat medan jag trimmar till linjerna på behängen och försöker få fram ett vacker huvud! Och jag älskar att trimma tassarna - sjukt eller - men det bjuder jag på! En cocker med vältrimmat huvud och tassar+bak ser verkligen underbar ut!
Jag har lovat mig själv att före 12-slaget på nyårsafton skall mitt hus vara välvårdat inomhus, inga bit- och gnagmärken, nytt golv inlagt i sovrummet etc. etc. Planer som jag har haft länge men det har alltid kommit annat i vägen! Men nytt år nya förutsättningar. Klart att jag ibland kan undra vem som bryr sig, inte hundarna i alla fall, men nog är det skönt för det egna välbefinnandet att det är helt och rent inne!
Den här julaftonen kommer jag att fira ensam (om man nu kan kalla det för ensam med 8 hundar) och jag skall bara ha det gottaste på julbordet - färska räkor, honungsgriljerade revben, ägg, västkustsallad och "farfars sill", senapsill och currysill och så givetvis en skinka och så grisöron till alla 4-beningar!!!! Har jag tur så har jag kanske 2 "gravida" tjejer - Vera och Ellen - så vi tar det lugnt!!! Får skylla på dem att jag inte kan åka någonstans ! Tänk om det verkligen blir så - första julen utan stress - bara adventstakar och julgardiner som skall fram. Nu förstår jag min mor som helst ville fira jul hemma hos sig i lugn och ro. Jag hade dåligt samvete för att hon skulle behöva vara själv på julafton så det slutade alltid med en kompromiss - hon firade julen med oss men nyårsafton hos sig! Nej - nog talat om jul och nyår! Dröjer ju inte länge innan helgerna är över oss!!! Många tycker jag är underlig som har de här tankarna men jag tycker att med ålderns rätt så vet jag vad jag vill!
Apropå ålder - fick första numret av PRO:s tidning och dessförinnan kom inbjudan till SKTF:s pensionärsavdelnings höstprogam. Men hallå - dragspelsmusik - inte för att jag har något emot dragspel, men hade de lockat med Jerry Williams eller likn. så hade jag köat. Klockslagen för sammankomsterna var 11.00 på förmiddagarna och jag som trodde att man som pensionär hade tid att "slå runt" på kvällen eftersom man inte behöver gå upp så tidigt dagen därpå. Det "föll" ju stenhårt på tiden - har ju inte tid att försvinna hemifrån mitt på dagen!
Tittar just på vädret: "Ovanligt varmt för årstiden men regn, regn och åter regn! Vilken tur att det blir dåligt väder för då kan jag greja inomhus, men det innebär ju mer jobb med moppen och dammsugaren - men efter den här sommaren och hösten så är vi ju bästa kompisar!!! Skall kanske investera i ett gäng nya moppar ! Och schampo för hundarna!
Bytte foder i augusti och det verkar vara jättebra, märks ingen skillnad på pälsarna etc. men bara hälften så dyrt som det förra. Har inlett en "förhandling" med företaget om ev. ersättning för att länka till dem och jag har ävern erbjudit företaget och lägga in min hemsida på deras f.n. tomma länksida. Fick ett förslag om ersättning för några dagar sedan men eftersom jag köper ca 400-500 kg/år hundmat så kanske de kan erbjuda något mer i ersättning än 3 gratissäckar/år????? Who knows? skadar inte att försöka i alla fall!
|
Förmodligen årets sista ros! Den är det enda vackra i hela trädgården som är en blandning av lera och löv!!! Här och var ligger hundarnas leksaker också dolda av blöta löv och lera! När skall detta sk-tväder egentligen ta slut??? På en del av min s.k. brygga har det vuxit upp en tall som är ca 1,5 m, måste ner och fota den en solig dag! Tycker synd om den stackarn - hur har den tänkt sig att kunna växa och blir en stor och ståtlig tall?
Elva dagar sedan jag skrev i dagboken och vilka dagar, vojne, vojne!!!! Jag lånade ut min dammsugare till Jenny som kom hit från Oskarshamn och skulle packa och flyttstäda. Säger bara 8 dagar utan dammsugare och 8-11 hundar som sprungit ut och in. Inte lätt att försöka sopa upp alla spår efter dem! I flera dagar passade jag de minsta barnbarnen. Hade totalt glömt hur trött man blir - Frans som skall undersöka allt och Henry som fått upp raketfart på krypandet och klättrande! I lördags var det Grand Final så jag var på plats redan vid 8-tiden på morgonen för att passa Frans och Henry och hjälpa till med städning och allt annat praktiskt som skall göras vid flytt. Barnen följde med mig hem på eftermiddagen och Jenny bjöd på thaimat. Kl. 21.45 hämtades barnen och Jenny och min svärson skulle köra en flyttbil och deras egen, en tur på ca 4-5 timmar! Åh vad jag tyckte synd om dem. Med 3 hundar och 2 babysar mitt i natten så var jag ganska så orolig, det lindrigt sagt! Men det blev i alla fall ett glatt återseende när de hade min dammsugare med sig - äntligen förenklades livet litet för mig.
Igår kom Viktor igen för att bli trimmad, han är bara så tålmodig och van vid att stå på trimbordet men det gillades ju inte av de övriga i flocken. Va´en främmande kille och inte fick vi hälsa, skällde alla i kör utanför badrumsdörren! Kom på mig själv att nynna på AMF:s (tror jag) reklamvisa "I morgon gör jag ingenting, ingenting, ingenting"! På tisdag skall jag sova länge, sedan fika, sedan ta siesta, sedan vila litet! Helt plötsligt slog det mig att i morgon var ju tisdag och då kommer ju dagishunden Charlie Med andra ord får drömmarna bli verklighet en annan dag!
Är så typiskt - tog en snabbtur till Ikea idag för att köpa ben till en köksbänk - snabbt in men mindre snabbt ut - tänkte ju inte på att det är höstlov och tydligen höstlov för föräldrarna också, så köerna till kassorna var lika långa som på avlöningsdagen! Kom hem och konstaterade att jag lyckats köpa fel höjd så det får bli en ny resa för byte till rätt!
Funderar på om det verkligen är någon idé att bada hundarna igen - med tanke på hur trädgården ser ut och det är jättejobbigt att få på alla overallerna. Undrar om man kan få RUT-avdrag för det sistnämnda?
Idag blev jag sur på Märta som vägrade komma när jag kallade in alla, alla utom Anna och Nova kommer ganska så direkt. Nova kommer när hon inser att min röst inte "nådig" och Anna brukar hänga på för säkerhets skull - sista inropet kanske man skulle kunna kalla det för - men inte Märta, så idag drog jag igen ytterdörren med en smäll och fortsatte städa. När jag tittade ut efter en halvtimme låg en leonberger och SOV på kullen - i ösregnet!!! Snacka om att gilla vädret!
I morgon blir det stora kloklippardagen!!! Kul att jag har något inplanerat! Och kanske litet tassformning på Charlie!
Men planerna kan ändras snabbt när man har hundar - tur att jag är flexibel! Det kan också bli kakbak och bullbak.....
|
Idag fyller min yngsta dotter 33 år!!!! Herregud vart tog tiden vägen? Det var inte länge sedan (tycker jag) hon satt i baksätet och sjöng sina hemmasnickrade visor! Numera är hon 2-barnsmor och sitter definivt inte i baksätet! Tyvärr blev det inget firande idag dels för hon hade fullt upp med att arbeta och dels hämta barn på dagis men vi får ta igen det en annan dag! Jag har upptäckt att det är svårt att hitta på någon födelsedagspresent till vuxna barn - annat var det förr när de var små och antalet presenter räknades, innehållet var väl kul men....!
I natt låg jag och frös, trots 4 cockrar och en värmemadrass på 3:an och jag kände att något var på gång. Just idag när Tina skulle komma och hälsa på med Snygg-Olle och Pigge-Sigge ! Hade verkligen sett framemot fika och prat om hundar och livet i allmänhet! Men, så är livet och vi kom överens om att försöka träffas nästa vecka istället. Vore ju inte bra om jag smittade henne och hon i sin tur smittade ner SU!
Apropå SU så fick jag brev från handkirurgen att de inte kan hålla vårdgarantin på 90 dagar och remitterade mig till Spenshult! Men hallå, för det första kom brevet efter 90 dagar och för det andra hade jag vid läkarbesöket påtalat att jag inte ville opereras på Spenshult och jag inte är så noga med vårdgarantitiden! Spenshult är helt underbart sjukhus jättefin personal, underbar mat (restaurangmat) och jag har haft turen att få eget rum MEN att köra sammanlagt 32 mil för att ta stygnen och för uppföljning av operationen tycker jag är litet magstarkt!
Lilla Leja, hotellgästen, är för rolig! Hon går bara ut om jag kopplar henne och följer med, släpper jag henne rusar hon mot grinden och kollar eller också blir hon stående under rosenbuskarna och iakttar de andra när de rusar runt. Det rycker litet i henne men hon vågar inte riktigt "släppa loss" men inne släpper hon verkligen loss med Anna, Ester och Ragnar - Hela havet stormar - är favoritleken! Hon brukar få ligga i mitt knä och se på TV och ibland sträcker hon upp en tass och klappar mig på kinden! Det går ju inte att motstå den lilla tjejen  ! Idag har hon släpat runt på sin röda gosefilt - har hittat den på de mest underliga ställen. Hon gnydde när hon gick in i sin nattbur - INGEN gosefilt och då blev det ju bara för mig att leta runt i huset och som tur var hittade jag den så nu sover hon så nöjd!
Idag fick jag en ny trimbokning - Viktor kommer tillbaka för att bli snygg nästa vecka, Viktor är ju från Californien precis som hans bror Rolf som var här förra veckan! Kan jag kalla mig för Internationell trimmare nu, tro, hahaha!!! I vilket fall som helst är det roligt att några fler än "mina barn" hittar hit och vill bli trimmade!
Jag badade och trimmade Ellen igår kväll, jag bara älskar att bada henne och Allan - pälsarna blir spunnet socker, vita och fluffiga! För tovutredning använder jag en stålkam med varannan tand längre än de andra och givetvis hamnade en av de långa tänderna i pekfingret och då i ett gammalt sår som nästan läkts! Det var inga vackra ord jag yttrade under tiden som blodet rann, men det var bara att bita ihop och fortsätta. Stackars Ellen fick delvis röda öron och hon tittade bekymrat på mig och försökte slicka rent fingret. Snällt tänkt. Allan tyckte också synd om mig när jag rensade hans öron och försökte också han att slicka på såret. Tänk att hundar känner så väl att man har sår o.d.?
Nu hördes en kraftig duns i köket - det var Nova som sovit så gott i kattkorgen och förmodligen sträckt på sig och vips hamnade hon och kattkorgen på golvet. Kan väl inte vara meningen att jag skall behöva bredda kökssofforna så de inte ramlar ner? Kanske skall jag flytta ner kattkorgen på golvet men då vill ju inte katterna ligga i den. Ett problem som tål att funderas på!
Jag fick ett jättetrevligt samtal igår - en familj som vill sätta upp sig på Veras "valplista" för de hade fastnat för henne när de såg hennes foto på min hemsida + att jag har en leonberger. De hade haft en leonberger som tyvärr för några månader sedan få gå till vad jag brukar säga " de gröna ängarna där de obehindrat kan få springa och leka och där det växer grisöron, tuggben och annat godis". Det brukar jag trösta mig med när jag tänker på mina gamla hundar som inte finns kvar!
|
Varför urartar det alltid när jag skall göra något???? Fick för mig i morse att måla om en pall/stege och tyckte att när jag ändå höll på så kunde ju dörrkarmar och andra detaljer få sig sig en omgång med lackfärg. Men det är ju som bekant inte bara att måla, det kräver ju ett viss förarbete ! I vilket fall som helst, när förarbetet var avklarat så målade jag och upptäckte att väggarna nog också behövde strykas så ner med skåpdörrarna. Det var nog här allt gick snett ! Såg ju att innehållet i skåpen behövde en närmare översyn! Nu står skåpdörrarna på golvet, gardínerna är undanlagda, alla dörrkarmar är skyddade med galler etc. Hoppas bara att ingen får för sig att spontanbesöka mig i morgon! Men i morgon kommer jag att ha ett uppfräschat kök eller rättare sagt köksavdelning efter som jag kör med öppen planlösning - på ont och gott!
Däremellan har jag som vanligt varit ute och kastat det som går att kasta och hundarna har jagat runt som tokar. Försökte också att kratta löv, men tyvärr gick skaftet på lövräfsan av när jag verkligen kommit igång! Får väl fortsätta i morgon om nu solen visar sig ännu en dag?! Mina planer på trimning och bad gick i stöpet då jag har en inflammerad högertumme och nackspärr efter allt trimmande den här veckan.
Precis nu hörde jag vädret på TV och det utlovas vackert väder hela helgen och det låter ju bra för trädgårdsarbetet! Förstår inte hur det kan växa så otroligt snabbt. För någon månad sedan beskar jag buskar men dessa har redan nått fullhöjd igen! Så det är väl bara att börja om igen. Dessutom måste jag fixa dörren till källaren så det inte snöar in där till vintern. Dörren väger bly så jag måste fixa detta innan min dotter och svärson flyttar för gott så han kan hjälpa till att lyfta på dörren på gångjärnen!
Veterinären ringde i eftermiddags ang. bakterieprovet på Allans öron - det var bakterier så nu blir det en ny omgång med ännu starkare örondroppar i 7 dagar och därefter nytt besök på Djurkliniken! Var det någon som trodde att man blir rik på hunduppfödning???? Men man blir rik på annat sätt, finns inget bättre än ett liv med hundar!
På måndag kommer Leja (Greta-Garbokullen) och skall bo här i 9 dygn samtidigt som Olle och Sixten checkar in på tisdag för 2 nätter med all inclusive! Sedan kommer ju Charlie, dagishunden, tisdag och onsdag som vanligt. Med andra ord bor här 4 "gamla" valpar under 2 dagar!!!! Spännande - hoppas bara inte att Leja löper, men det får jag ta reda på och i så fall, organisera om huset en aning!
Oj, nu släckte timern belysningen - trodde ju inte att klockan var sååå nycket. Det förklarar varför hundarna traskat runt i väntan¨på sista kvällsrastningen!
|
Är det någon som är för ung för att minnas Tage Erlanders "huk er gubbar och kärringar för nu laddar han om", detta sagt på bred värmländska när han berättade om pastorn som predikade etc etc? Just så känner jag nu, sjukvården huka er för nu tror jag att jag har något på gång!!!! Jag har "googlat" på vaccinet! Det som läkarna trodde var en stroke förra året, kan vara en biverkan av influensavaccinet mot svininfluensan!!!! Så förutom att trimma i morgon skall jag undersöka mer med "min" vårdcentral. Smaken och delvis känseln i halva munnen är fortfarande mycket nedsatt. Jag saknar verkligen att kunna njuta av maten fullt ut! Kanske en biverkan också är att jag numera har lättare att reta upp mig på olika saker, men så långt som till insändare har det inte gått! För det är väl inte så illa att jag blivit tant??? Då föredrar jag faktiskt ordet kärring (eller kanske inte)! Men det känns faktiskt väldigt uppiggande att kanske ha fått en förklaring till varför jag mår (mått) som jag gör (gjort)!!!
Det blev "natta", som det sägs i Ronja Rövardotter, väldigt tidigt idag, sedan kom stormen och åskan och därefter givetvis hällregnet! Ibland önskar jag mig (och hundarna) till en varm, solig plats med vågskvalt (saltvatten), lång skön sandstrand, mmmmmm!!! Bor kanske på helt fel plats, men Svenljunga som jag var på väg att flytta till, har det 7 ggr värre, mer regn, mer storm, mer åska och på vintern betydligt mer snö, så jag skall kanske inte klaga? Jag tror att det nog skulle bli ganska långtråkigt med ständig sol och värme, men just nu känns det som det ultimata! Åh, tänk ständigt torra hundar, visserligen med sand i pälsarna men...
Det känns som om det är dags att komplettera Märtas bok med ytterligare ett kapitel, har funderat ett tag på det och jag tror hon vill att jag skall hjälpa henne att berätta mer om livet med "småsorkar", alla cockrar som springer runt och mellan henns ben, hennes operation, tror hon har en hel del till att berätta !
Under tiden jag har skrivit, har den härliga brasan brunnit ner och jag som tänkt att grilla på glöden! Det är väl bara att hälla på litet tändväska på några pinnar igen och börja om på nytt! Annars finns ju spis och stekpanna om man vill förenkla livet. Då slipper ju 7 cockrar trängas med mig framför brasan, hahaha! Nu är det snart dags för kvällens sista strid med Allan, kommer osökt att nynna på Marseilläsen, rätta gärna stavningen, "sista striden är vår". Dock är det inte "sista striden" utan den skall pågå i 2 ggr i x antal dagar! Allan verkar mycket piggare nu - härligt! Har tovutrett och klippt hans tassar idag och skött om Anna som har så enkel päls att jag lätt glömmer bort henne bland alla pälsmonster! Jag stönar bara jag tänker på Ragnar, knappt en vecka sedan vi kämpade, han och jag, med alla tovor och nu är de tillbaka, kanske inte riktigt lika stora men de finns! Men som sagt, i morgon är det Rolfs tur att stå på trimbordet, en helt ny hund att trimma och det skall bli spännande! Kanske har jag ork att ta itu med Ragnar när Rolf åkt hem???
Jag är fortfarande mycket förundrat över att det blev dagbok idag också, vad händer! Har jag pratat för litet i telefon eller och är pratsjuk eller.....?
|
Visst är den mysig, Jaffa-lampan?! Här äntligen hittat en plats till den i köket. Jag tiggde till mig den av min svärson när de hade garagestädning inför försäljningen av deras hus. Den stod ett bra tag i carporten, sedan fick den plats på balkongen och nu slutligen i mitt kök, som jag brukar tänka: allt faller på plats när det är dags! Kanske därför mina friggebodar är fulla med "bra-att-ha-saker" för om fantasin skulle rinna till så finns det alltid något att hämta!!!!
Egentligen har det inte hänt något spännande eller intressant idag men jag kände ändock för att sätta mig framför datorn innan det är dags för sista kvällsrastningen! Kanske ett sätt att fördröja den upphetsande situation som alltid uppstår när alla skall ut med sina "pling-halsband" och reflexvästar och så den sista medicineringen av Allan och hans öron! Ikväll är det bara 2 grader ute så nu dröjer det inte länge innan den första isskorpan lägger sig på tjärnet och min oro infinner sig över att katterna skall få för sig att testa isen! Är jag en hönsmamma eller....???? Att hundarna skulle få för sig att testa isen, tror jag inte, inte så länge det finns dyiga "stränder" att plaska i! Jag har pratat med flera som står lika undrande som jag "redan höst/vinter?". Kanske dags att ta fram snöskyfflarna och ställa dem på parad framför ytterdörren och balkongdörren?
Idag har jag staplat ved. Förr, svarade man alltid någon som frågade efter någon att "han/hon är på vinden och staplar ärtor" - jag har staplat ved och det syns nästan inte på vedhögen. Det är ju jättebra meeeen resterande måste ju in under tak så att den torkar inför den kommande vintern. Dessutom måste jag inhandla ett antal paket med värmelogs som håller värmen hela natten - fantastiska - men ganska så dyra. Det är värt mycket att vakna till glöden i kaminen på morgonen! Och sedan är det snart dags att också inhandla glögg för vad går upp mot att sitta framför brasan med en vanilj-, hjortron eller chokladglögg. Oj då, nu lät det nästan som jag är glöggberoende! Men litet gott måste man unna sig för man lever ju nu!
På måndag kommer Jenny hem med småttingarna Frans och Henry. Det skall bli jätteroligt att se barnbarnen för jag har ju inte träffat dem på flera månader, bara sett foton på dem. Nästa vecka skall jag försöka hinna baka och hälsa på mina barnbarn Laban och Ellen, trots att de bor i Göteborg så är det långt mellan gångerna vi ses. Har nog för mycket att göra med hundar, hus och trädgård, ja, jag vet det är en dålig ursäkt men som läget varit ett bra tag nu med sjuka hundar, hotellgäster och trimningar så.....
Apropå hotellgäster så bokade Snygg-Olle och Pigge-Sigge två nätter i dubbelrum med all inclusive - det är så enkelt med dem och även de andra som brukar komma. Den här gången kan det kanske bli litet extra spännande, för om jag har (o-)tur löper Vera och Ellen då, samtidigt som Leja också bor här och dagishunden Charlie! Men vem sa att livet skulle vara enkelt???? Huvudsaken att jag tycker det skall bli jätteroligt så får jag lösa ev. problem med sura tjejer!
Nja, nu påstår vissa att de nog inte kan vänta längre på sina reflexvästar och pling-halsband så det är bara att ta tag i detta och så hoppas på att ingen får för sig att lämna trädgården! Fast det vågar de nog inte för då kan ju platsen i min säng vara upptagen av någon annan, hahaha!
|
Kunde inte låta bli att lägga in fotot på Ellen som njuter och håller ett vakande öga så att ingen katt skall komma och göra anspråk på den skön a "kattkorgen"!
Tänk vad mycket man kan reta sig - rena "tantvarningen" på mig numera!!!! Nu sitter jag med förslaget ( bah förslag) till fastighetstaxeringen, bl.a. frågan "finns vatten indraget, behöver inte vara drickbart"?????, sjönära läge. Det senare har jag klagat på förut, tycker inte att man kan jämställa ett nästan igenvuxet tjärn, utan stränder, som sjönära läge. Men det räcker att man kan ana vatten, nästan som i resebroschyrerna när man kan se havet om man hänger ut över balkongen! Kanske bäst att jag inte nämner min vattensjuka gräsmatta och min lilla skogsväg som glittrar så fint av allt vatten! Nja, nu får det räcka, får ta det med skattemyndigheten i morgon. Kanske beror det på att jag har för litet att göra eftersom jag tid och ork att reta upp mig, men jag lovar, kommer aldrig att skriva insändare och underteckna dem med "arg skattebetalare" eller "jag med många tycker"!!!
I morgon är det åter dags för ett besök hos Djurkliniken och nu med Allan-Brallan, vars öron, trots ihärdigt rensande, rakande och gu´vet allt, jag inte lyckats få att läka från öroninflammationen. Förmodligen måste han opereras och få rör insatta. Stackarn, jag märker att han är väldigt "låg" och vill helst ligga och sova, fast det kanske inte märks när det kommer någon och hälsar på för då blir han sitt tokiga gamla jag!
Just nu verkar det som jag har 3 tikar med uttalade PMS-besvär, fast egentligen borde inte Nova ha det, men det kanske smittar, vad vet jag! Jag kom på nu i kväll när de började mucka att bara jag "blåste upp" mig och morrade så lugnade de ner sig betydligt. Som jag sagt tidigare kanske det är dags för "männen i de vita rockarna" att komma!? Men man blir ju också som man umgås! Och är man flockledare så är man - kan man ta med det i meritförteckningen om jag skulle få för mig att söka jobb??? Skojade ju bara om det sista, kan inte tänka mig något roligare och mer intressant "jobb" än det jag har, även om det är dygnet-runt-jobb med dåligt betalt! Dåligt betalt om man ser det rent "penga-mässigt" men allt är inte pengar!!! Alla de helt underbara och intressanta människor som jag fått och får lära känna tack vare hundarna går inte att .... ja, här tog orden slut - konstigt. Men jag vet vad jag menar och det är ju gott nog!
Jag har planerat att para både Vera och Ellen när de löper nu i okt-nov och det tråkiga är ju att jag har inte möjlighet att behålla någon av deras eventuella valpar, meeeen Veras valpar den här gången! Det var ju min första tanken när jag startade kenneln att Vera och just den här killen ville jag...... Skall nog inte säga för mycket men det kommer att bli helt underbara, småtokiga, jätttesnygga små sorkar!!!!! Med Ellen är det ju helt annat, min egen uppfödda hane, Snygg-Olle, är något visst med egen uppfödning!!!! Ja, ja det kommer att bli många problem, men kära problem!!!!!
Jösses så pratsjuk jag var ikväll! Nu är det dags att sätta på 8 reflexvästar och halsband med "pling" och låta alla göra "what they have to do" innan det är dags för John Blund att hälsa på!
|
Fasen också, gillar inte att behöva ge mig!!!! Jag hade bestämt mig för att inte sätta på elvärmen förrän den 1 november (dumt kanske) men ikväll gick det inte längre utan elementet i sovrumet sattes på men förmodligen stänger jag det när det är dags att sova, 8 hundar alstrar ju en del värme!!! Ute är det bara 4 grader och i köket 16,7 en aning under vad som känns behagligt ! Har i alla fall plockat in alla inomhusväxter som hamnat på balkongen i sommar, ifall nattfrosten slår till. Såg på TV att norra Sverige har fått snö och den är säkert på väg hit med 7-milakliv! Så i morgon blir det till att tömma alla krukor och balkonglådor och sedan få bort alla löven! Varför kommer alltid vintern så oplanerat??? Och varför blir jag så stressad över allt som skall göras. Det kanske beror på att vädret verkligen lagt hinder i vägen för trädgårdsarbete hela hösten!
I dag har Allan varit hos veterinären och det var något han verkligen inte uppskattade! Han fick en avslappnande spruta så att de kunde rensa upp hans öron och de var inte så hemska som jag trott, alltid något ! Fick med örondroppar, de passade också på att ta ett bakterieprov som jag får svar på nästa vecka. Som vanligt frågade sköterskan (som i detta fallet var en skötare) om de skulle klippa klorna och det var ju inget jag tackade nej till, dessutom tog han bort tandsten (fanns inte mycket men bra att få det gjort) och detta ingår i "servicen" helt gratis. Djurkliniken är guld värd!!!! Tror jag skall döpa en valpkull efter dem som jobbar där, Janne, Mårten, Eva, Anki, Pia m.fl.!
Man får vara extra lurig när det gäller att ge örondroppar eller öronrens för hundarna bara "rinner iväg" och blir osynliga. Nu gömde jag den öppnade flaskan i fickan och lurade Allan att vi skulle sova i min säng, hahaha, han gick på den!!!! Men det var nog första och sista gången, i morgon får jag hitta på något nytt!!! Just nu hotade jag med att han får tratt om han kliar sig och det verkade som han förstod för han slutade omedelbart och kröp upp i soffan.
Har jag tur så kanske han slipper operation men det gäller att vara ihärdig med att sköta hans öron!
I morgon skall jag bli en bättre människa! D.v.s. om vädret vill, för då blir det trädgårdsarbete för hela pengen + ev. bad av några som inte luktar så fräscht eftersom de är överallt och snosar och drar de låååååånga öronen i gu´vet vad! Dessutom påbörjade jag en ommöblering (igen) som jag måste slutföra, det lär bli en hård dag i morgon (och på söndag). Funderar på om jag skall åka till Ikea och köpa ett antal hjul-par och sätta under möblerna för det lär ju underlätta kommande ommöbleringar! Förstår inte varför jag aldrig blir nöjd, men det är väl den "öppna planlösningen" som ställer till det?! Tips mottages tacksamt!!!!
På måndag har jag en trimning och på tisdag-onsdag är ju Charlie här och han skall också trimmas! Nästa söndag (tror jag det var) kommer Leja till hotellet. Det skall verkligen bli roligt att se henne igen för det var ett tag sedan! Egentligen har jag ju inte tid att ha valpar för jag måste ju (vill) ta hand om mina "gamla" valpar! Men mitt valspråk är ju "det ordnar sig alltid"! Positivt tänkande!!!
Huvudet är fullt med planer, vem skall paras med vem, keramik, böcker som skall "slutskrivas" (två i alla fall), vill veta mer om ärftlighet, etc etc etc! Hur skall jag hinna! Men som jag brukar tänka: allt faller på plats när det är dags! Just nu faller sängen i mina tankar!
|
Va´vad hände, skrev jag inte igår??? Kanske det börjar bli en dagbok igen! Måste vara det underbara vädret som väckt mina livsandar!!! Strålande sol och näst intill storm så allt torkade upp en aning, t.o.m. så mycket att höstlöven som täckt gräsmattorna började virvla runt! Det gick bara inte att vara inomhus så iklädd dunjacka och stövlar tillbringade vi sammanlagt nästan 3 timmar i trädgården. T.o.m. Vera kom igång och började "skojsa till det" med den gamla fotbollen som hon dödade gång på gång, varvat med att bryta av grenar från Rhododendronbuskarna! Allan tog några varv för syns skull men sedan gjorde han Märta sällskap på trappan, tyckte väl att det var synd att hon skulle behöva sitta där alldeles ensam - min lille gentleman! "Dagishunden" Charlie släppte också loss, efter litet övertalning från favoritsystern Ester. Jag blev tvungen att sätta på Charlie Annas oranga halsband för att kunna hålla koll var alla chokladbitarna var! Som vanligt befann sig kameran inomhus och jag utomhus. Det verkar som om jag och kameran aldrig är på samma plats samtidigt !
I morse upptäckte jag att Märta brutit av en framtand!!! Så i morgon blir det sövning och ev. utdragning av tanden. Stackars min "nanny", vilken otur hon har haft i år!!!!! Samtidigt blev jag nog lättad när jag upptäckte det för hon har slickat sig om nosen några dagar och när en leonberger slickar så låter det kan jag lova!!!! Jag brukar jämföra det med när Ricky Bruch (om någon kommer ihåg kultstötaren?) applåderade med en hand. Det var en grej som många kastare (friidrott) körde med och jag lyckades få till åtminstone en viskning i jämförelse med dem. Kanske inte berättat att jag stött både kula och kastat diskus i min mycket unga ungdom, har t.o.m. Mölndals-rekord några år men nog talat om detta! Apropå lättad så menar jag att jag i min fantasi sett allt ifrån noskvalster till cancer - så jag är ganska nöjd med en trasig framtand! Jösses vilken utvikning det blev!
Kanske är jag i chocktillstånd från igår när alla 7 satt tysta och snällt väntade på att Tarzan skulle promenera in????
Tycker faktiskt att tisdagar och onsdagar är de bästa dagarna på hela veckan för då ringer väckarklockorna 06.30, 6.40 och så för säkerhets skull även kl. 07.00 för dagishunden brukar komma runt 07.45, känns nästan som när jag arbetade. Alltså arbetade borta från hemmet, nu arbetar jag banne mig inga 8-10 tim. arbetsdagar - nej jag är i tjänst dygnet runt!
Idag fick jag beställning på 2 trimningar, dels Charlie (men han är ju ändock här) och så Viktors bror Rolf!!! Viktor trimmade jag för någon månad sedan och han kom ju från USA samma som hans bror!!!! Den här killen är blue roan och det låter ju spännande - kanske litet lättare än choklad och choklad/tan!!!!! Känner att nu har jag trimmat så mycket att mina verktyg börjar bli litet slöa, men jag får väl beställa nya så småningom, tyvärr är de dyra men kvalitet lönar sig!
Nu har jag just släppt ut alla 8 och det är evigt skällande innan alla fått på sig reflexvästar och halsband med namnbrickor, men ut vällde de, glatt skällande och givetvis började Ellen leta efter sin gula boll och Nova efter freesbyn, men där går faktiskt gränsen för mig - inget kastande av hundleksaker efter mörkrets inbrott!!!!
|
Usch så tråkig hösten är!!!! Oktober-mars är inte mina favoritmånader precis, först regn, ösregn, storm, alla löv som virvlar runt och täcker gräsmattor och gångar, sedan massor av snö och därefter slask!!! Nej tacka vet jag vår, sommar och början av hösten!!! Det som kanske är mest frustrerande är att jag kan inte göra något åt det !
Igår hade flocken och jag "storfrämmande" av Rasmus och hans familj. Rasmus kommer från kennel Support och är bara ca 5 mån. gammal - jättesöt liten kille men sååå rädd för alla de "otäcka" hundarna som ville hälsa på honom. Det var roligt att iaktta honom för när rädslan väl släppt, kollade han in vad Ragnar gjorde och när Ragnar skällde så tänkte han nog: "är det så här man skall göra för att smälta in i flocken" och skällde han också - gulligt!!! En så stor hund som Märta hade han nog aldrig sett, när hon tittade på honom blev han allt litet rädd, men det gick över när vi gick allihop för att fika! Jag hjälpte till att trimma hans tassar och öron och han fann sig i behandlingen!
Häromdagen fick jag verkligen ett gott skratt!!! Grannarna kanske trodde att nu var det dags för "männen i vita rockarna" att komma, men Anna bet sig fast i Ellens gula boll, vilken Ellen givetvis vägrade släppa så hon åkte på magen med bakbenen rakt ut över stock och sten! Nja, det sista var väl litet överdrivet men hon åkte över gräsmattan men vägrade släppa taget om sin favvisboll!!! Innan den "resan" var hon nybadad och tovutredd (behöver jag kanske inte ens nämna!)
För övrigt tycker jag inte det händer så mycket mer än att dammsugaren och moppen tycks ha vuxit fast i mina händer! Det finns annat som jag skulle vilja göra men jag tror att avsaknad av sol sätter ner aktivitetsnivån OCH humöret.
Läste på Facebook häromdagen att en kvinna brukar lasta in sina springer spaniel, 13-15 st, i sin Opel Corsa!!!! En liten kompakt personbil, man undrar ju ju hur de stackars hundarna får plats och hur var det nu med trafiksäkerheten??? Detta var inte i Sverige skall jag kanske säga. Jag tycker det är trångt när jag har en 4-5 hundar i min Chevrolet Transport! Börjar nog bli "tant" när jag retar upp mig på sådana saker !
Idag har hundarna verkligen förvånat mig - såpass att jag blev helt stum - en katt ville in från balkongen och jag sa bara NEJ, stanna, sitt! 7 cockrar satte sig OCH höll tyst så Tarzan kunde spatsera in - han såg minst sagt chockad ut för han är van vid att alla vräker sig ut för att hälsa vilket föranlåter katterna till ett race mot närmaste balkongräcke och ett vigt skutt ner i trädgården!
Nu är det bara några veckor kvar tills Vera och Ellen skall löpa igen och givetvis tror jag det händer den veckan Leja skall checka in på Heartbreaker hotel! Kanske skall passa på och njuta nu och göra allt det där som väntar på att göras!
Nej, nu skall jag titta på "Det okända" - fascinerande program!
|
Man behöver inte ha speciella anlag för att drabbas av höstdepression med det här vädret som har varit sedan juli!!! Känner nästan för ett litet "bryt" men det är bara att bita ihop och torka hundar och golv!!! Igår var det ett mycket underligt väder: strålande sol i ca 15 min, tropiskt ösregn i 30 min. och så alternerade det hela dagen!!!! Så fort solen var framme släppte jag ut flocken och de hann springa några varv runt i trädgården och göra vad de skulle + jaga bollar och freesbysar och så öppnade sig himlen på nytt! Och in kom 7 leriga och våta cockrar - Märta tyckte inte det var lönt att ens gå ut! I torsdags eftermiddag stod jag och strök gardiner i köket (med bistånd av Anna, Ragnar och Ester som jag tyckte jag var jättesnäll som hängde ner tyg som de kunde gotta till sig i) när jag hörde ett muller utanför. Jag trodde det var ambulanshelikoptern som flög på låg höjd över huset, den gör det ibland när det varit trafikolyckor på Borås-vägen, men icke, det var himlen som öppnat sig och jag har nog aldrig sett ett liknande hällregn!
Måste ta tag i Ragnar och hans tovor, han är inte nådig den killen när det gäller tovbildning! Kanske Nova också, trots att det bara gått några dagar sedan jag badade och trimmade henne. Tyvärr har hon för vana att gräva ner sig i trädgården efter bad ! Nästan så jag längtar efter snö, men bara nästan. Hoppas verkligen att resten av hösten blir så där underbar med sol, hög och litet småkylig luft!
Det är inte klokt vad litet solsken åstadkommer humörmässigt, idag har jag möblerat om sovrummet, kunnat vara ute och leka med hundarna, fått igång pumpen och pumpat upp vatten och tvättat och skurat balkongen med grönsåpa - jag och en miljon knott och myggor! Sågat ner massa småträd och sly så jag kan se tjärnet igen, Nu skall allt bara sågas ner till lämpliga bitar så jag kan elda med dem. Det gick så långt att jag totalt glömde bort min padd- och grodfobi och härjade vilt med sekatören och sågen ! Jag muttrade surt för mig själv "betalar jag för sjönära läge i fastighetsdeklarationen så skall jag banne mig se vattnet"!
Jag tänkte redigera min hemsida men när jag började titta på alla valpfoton kunde jag bara inte förmå mig att ta bort dem (inte ännu i alla fall), kanske när nästa kull kommer!
|
Fotot på Märta tog jag på söndagkväll när hon kommit hem efter 2 nätter på Blå Stjärnan p.g.a. livmoderinflammation. På hemvägen stannade vi till på Burger King och jag firade med chilicheese (6 bitar) + en stor cola för att bota huvudvärken. Nästa stopp blev för att inhandla grisöron till den tappra damen!!!! Hon var så medtagen efter operationen att vi fick spara grisörat tills hon mådde bättre men hon såg i alla fall vad som väntade henne om hon skyndade sig att må bättre!
Veterinären ringde vid 3-tiden på natten efter Märta hade opererats - precis som jag önskat. Meeen jag blev ombedd att komma in till sjukhuset inom en timme när jag ringde vid 14-tiden på fredag eftermiddag och jag var där ca 15.30 och så får stackarn vänta så många timmar innan de opererar någon gång efter midnatt. Ju mer jag tänker på det ju argare och ledsnare blir jag - att hon skulle behöva vänta så länge, förutsätter att hon fick smärtstillande under tiden. När de ringde på söndag och sa att hon var klar att komma hem gick sluträkningen på 25.000:-. Agria ersätter bara upp till 17.000:- för den här typen av operation.
Så nu något trevligare! Eller kanske inte för jag saknar mina hotellgäster som checkade ut idag!!! Helt plötsligt har jag inte hundar högt och lågt! Det roliga är att även Snygg-Olle har försökt sova på köksborden! Han har väl inspirerats av "brorsan" Sixten kan jag tro! Hahaha varsågod Tina!!!!
Det är så fascinerande att iaktta flocken, som den här gången t.ex. började Olle känna sig så hemmastadd här att han tyckte det var dags att kliva upp i rangordningen och trycka till pojkspolingen Ragnar. Att Allan är kungen tvivlade han inte på men att se Allans reaktion när Olle försökte "kliva över" Ragnar kunde ha slutat med slagsmål för Allan skyddade "sin" Ragnar - "det skall inte komma en hotellgäst och trycka till min kompis" sa han och försvarade Ragnar. Jag blev helt överrumplad, har aldrig sett något liknande!!!! Snacka om att vara kompisar! Nu har jag lärt mig att se upp, onödigt att det händer, visserligen har jag penicillin om någon hundtand skulle råka hamna i mina händer men fruktansvärt om hundarna skulle skada varandra, Men det var en engångsföreteelse för sedan lekte alla utomhus den lilla stund det var uppehåll. Det kan ju kanske bero på vädret - ständigt våta hundar - sur hotellägare - noll aktivitet utomhus!
Precis som förra året befarar jag att jordens undergång är nära - vattnet i tjärnet har stigit så min brygga ligger ca 3 m ut från stranden, gräsmattorna är "dyngvåta", rosenallén gav vika för stormen igår. Positivt är i alla fall att alla de höga granarna och tallarna + min flaggstång har klarat sig! Och inga elavbrott och läckan i källaren tycks vara definitivt åtgärdad! Se där, jag kom på 3 positiva saker men det finns fler: Märta återhämtar sig bra och har börjat äta, Novas våteksem har läkt jättebra och i morgon hjälper min svärson till att bära ner mitt massagebadkar till verkstaden så jag kan göra i ordning en riktig trimavdelning i badrummet! Det skall verkligen bli jätteskönt att vara nära hundbadkaret och golvfönen och sätta dit ett riktigt trimbord för min rygg går av efter 4-5 timmars trimning i obekväm arbetsställning!
I morgon blir det en "papperssorterardag" - fattar inte varifrån alla viktiga papper kommer ? Sedan skall jag äntligen sätta igång med att försöka dölja alla spår som vissa har åstadkommit på karmar och lister. Undrar om man kan blanda i litet ättikssprit i spacklet för att göra det oätligt????
|
Igår förmiddag åkte Bruno hem till sig. Så här blev resultatet av 15 timmars trimning! Vojne, vojne så mycket päls den grabben har! Nu tunnade jag ut behäng, öron och tassar för det skulle bli lättar att kamma igenom honom. Han stod ca 3 tim på trimbordet i 5 dagar och inte ett pip han sa, han t.o.m. tog sig en liten tupplur mellan varven!!!
Idag vaknade jag 04.30 och upptäckte det var stopp i toaletten, kaffebryggaren var trasig, Märta hade förmodligen fått i sig något olämpligt igår kväll och hon hade lämnat stooora spår! Stackarn hon låg längst ner i hallen och skämdes så otroligt! Och så detta eviga ösregn - vissa dagar känns det som om man inte vill lämna sängen överhuvud taget! Det här ösregnet som varat hela dagen har gjort att vissa inte velat gå ut överhuvud taget så jag har fått bära ut dem och har jag inte stängt efter mig så har de snabbt som ögat försvunnit in igen. Större delen av flocken har tyckt att det varit väldigt obhagligt att förrätta sina behov utomhus utan sparat detta tills de kommit in. Det skulle jag villja kalla för ett jättestort irritationsmoment!!!!! Nu när jag sitter här skriver hörde jag ett ljud som av ett vattenfall, jaha Märta. Kunde inte bli arg utan tvärtom väldigt orolig för kissat inne gjorde hon inte ens som valp! Får väl ta en tur till apoteket i morgon och köpa stickor och kolla så hon inte har urinvägsinfektion. Så har min dag förflutit idag! Med betoning på flutit
Nu har jag i alla fall en ny laptop med 17" skärm och lyckats installera Officeprogrammet och få något sånär ordning på Windows 7. Undrar hur programmerarna tänker??? "Om vi gömmer den där funktionen där, så slår vi vad om hur många som hittar den"! Och nytt modem som jag beställde uppgradering av hastigheten på i torsdags och de lovade att på måndag skulle den nya hastigheten finnas. Finns den - näää! Vad trött jag blir på Telia, får väl ringa dem i morgon och få höra att "du har plats 73 i kön, den förväntade kötiden är ca 25 min." Telia är verkligen inte rädd om sina kunder! Tur att jag har en svärson jag kan ringa till när det är problem, men jag kan inte med att anlita honom för mycket!
Usch vilken gnällig dagbok det blev ikväll!!!! Men jag får skylla på vädret! Sedan igår eftermiddag har skottkärran, som jag glömde ute, rågats med regnvatten - undrar hur många liter den rymmer???
Nu går jag här och väntar på att Vera och Ellen skall börja löpa i början av oktober. Men damerna får gärna "dra över tiden" litet så ev. valpar kommer efter jul. Numera skriver jag alltid ev. valpar - vis från i våras då både Vera och Ellen lurade mig så kapitalt!!!! Och så skall ju Nova löpa efter dem, det verkar kanske bli ett år fyllt med små gulliga pirayor!
|
|
Äntligen har jag fått ett nytt bredbandsmodem - eller gateway som det heter på fackspråk!!! Nu hänger det bara på om datorn håller, men en ny dator är inplanerad i budgeten inom den närmaste framtiden! En laptop med allatangenterna på plats!!! Vissa är ju som bekant bortrivna av katten Tarzan när han klamrade sig fast i tangentbordet när jag skulle lägga honom på en lämpligare sovplats!
Oj, oj vad hundar det är här!!!! Mina + Olle, Sixten och Bruno samt dagishunden Charlie på tisdagar och onsdagar! På söndagkväll åker Bruno hem till Hönö igen efter 9 dagar på hotellet! Nytrimmad och nybadad givetvis för det hade matte och husse beställt! Åh, vilken fin liten liverroan-kille det tittade fram ur allt lurvet!!!! Får inte glömma att ta kort på honom innan han åker! Från att ha varit en liten rädd och osäker kille har han blivit lika självsäker som de övriga och tvekar inte att säga ifrån. Faktiskt är det han som låter mest och högst men det är bara roligt att han har fått så bra självförtroende! Det är så himla roligt att se 4 chokladbitar i racerfart jaga fram genom trädgården. Inte lika roligt att få in alla, våta och leriga, men de har ju haft så roligt och är såååå trötta när de kommer in och somnar litet varstans!
Gamla Märta har varit hos veterinären för kloklippning (vissa strider tar jag bara inte!) samtidigt passade jag på att undersöka henne för hon har börjat bli stel och har svårt att resa sig. Veterinären gick igenom hela henne, hjärta, lungor, mage, nacke, rygg, leder och allt var mycket bra!!! Stelheten var inget att oroa sig över utan hör till åldern! Blev jag glad eller... Märta är ju min ögonsten - den som skipar ordning i flocken, tar hand om och passar valpar etc etc! Vet inte vad jag skulle göra utan henne!
Igår trimmade jag Bruno - jösses vad tovor och päls han hade. Nästan så jag trodde det skulle flaxa upp en fiskmås ur tovorna från öronen! Nja, skämt åtsido - jag vet hur fort det går att få tovor. Hans mamma Vera är också specialist på detta! Anna hade en tova, en säger en tova på örat, men den var som en bordtennisboll så jag var väldigt tveksam till att sätta saxen och kammen i den. Var ju inte säker på vad den kunde innehålla? Men jag skar och skar med saxen och jag tror det var en f.d. mördarsnigel! Hur äckligt var det då? Upptäckte "bollen" igår så kanske att "innehållet" fortfarande levde, tviiiii! Ellen var sist upp på trimbordet ikväll och hon och jag fick verkligen lida för henns rymningseskapader! Pälsen på behängen och under magen var hopfiltad av frökapslar och annat smått och gott, hittade till och med små nypon!
Äntligen tycks min dotter och hennes man fått sålt sitt hus - åh, vilken lättnad för alla! Inte så roligt att ha de minsta barnbarnen på så långt avstånd som Oskarshamn, men, men inget jag kan göra något åt, får väl boka hundvakt och åka ner och hälsa på så inte Frans och Henry glömmer bort sin mormor!
Nu skall snart 1 overall (Ellen) 10 reflexvästar och 11 halsband med "pling" på och alla skall jaga ut i trädgården för sista kissningen för idag! Det är ett "meck" att få på alla för de sitter ju inte precis stilla och är tysta! Får försöka lära dem att sitta och komma fram i turordning - Cesare Millan hallå hur gör man????? Sedan blir det till att gräva fram 11 godisbitar när jag ropar in dem. Ett "husmorsknep" så jag vet att alla 11 kommit in, tihi! Och sedan återstår "nattplaceringen", men de flesta vet sina platser men någon chansar alltid på att hans/hennes plats är i min säng!
Kan ju inte påstå annat än att jag verkligen trivs med livet och hundarna. Det är så spännande att iaktta hur en flock fungerar, vem som gör vad etc etc. Kan tänka mig mig att många tycker jag är helt knäpp men man lär sig så otroligt mycket av att umgås med djur!
|
Nu är jag riktigt, riktigt irriterad på Telia som inte kan fixa mitt bredband så det fungerar som det skall!!!! Jag kan inte skicka mail med bif. filer, inte lägga upp foton och ibland inte ens skriva i Heartbreakers på Facebook och inte lägga in nya foton på hemsidan ! Det är en av anledningarna till att jag inte uppdaterat hemsidan med tillhörande dagbok! De andra anledningarna har 4 ben, är fulla med gud vet vad i behäng och öron + luktar skunk! Så all tid har gått åt till fixa hundar, skura golv (efter det evinnerliga regnandet). Glömde ju att jag har haft högerhanden i gipsskena och försök att träffa rätt tangent med gips ut i fingerspetsarna ! Eftersom jag blev hundbiten (fysiskt) ganska djupt i höger ringfinger blev det ju ett akutbesök på sjukhuset för jag var rädd att någon sena hade skadats och därav gipset! Tyckte väl det var litet överkurs med gips för ett bett men.... dessutom är jag alltid tvungen att äta penicillin när något sådant händer. Och det var en dunderkur som slog ut mig helt i en vecka!!! Så, nu har jag klagat färdigt!!!
Premiär för dagishund idag!!! Charlie, Ragnars bror, skall vara här tisdagar och onsdagar, men just den här veckan blev det onsdag och torsdag! Jag har varit litet tveksam till att ta emot hundar bara över dagen men med Charlie går det hur lätt som helst, t.o.m. Märta och hennes fästman Allan accepterar honom som om han alltid tillhört flocken! Jag tror han börjar känna sig riktigt hemma här och har åsikter om både när maten skall delas ut och när tuggbenen skall ätas!
Idag har jag trimmat en svart cockerkille, född i USA men med svensk pappa (tror jag) och boende här Mölnlycke! Trimningen tog 5 timmar!!!! men matte var jättenöjd när hon hämtade sin älskling. Jag fick frågan om jag inte har kurser i vardagstrim, men nej, där tar mitt självförtroende definitvt slut. Jag bjöd hem henne och lovade att visa vad man framför allt inte bör (inte får) göra när det gäller trimning, dessutom lovade jag att berätta litet om utställningar! Hunden är utställd i USA och har precis den gamla engelska stilen - kvadratisk som jag älskar och temperamentet var helt undebart! Tyvärr har han blivit maskinklippt, hoppas det rättar till sig med tiden. Jag handplockade hela hunden (förutom öron och hals) och det känns i händerna nu vill jag lova! Men efter ett par trimningarna hoppas jag att pälsen vuxit ut och han kanske kan ställas ut.
Inte visste jag vad som väntade när jag begärde avtalspension!!!! Tänk att istället för protokollskrivning, arkivlag och alla andra lagar som jag skulle hålla reda på att de efterlevdes så sitter jag här med 8 hundar, trimhundar, Heartbreaker Hotell och som grädde på moset alla trevliga valpköpare och andra hundägare som jag ideligen träffar på! Och jag bestämmer över min tid - nja - kanske en sanning med viss modifikation! Just nu bestämmer Spinto och jag köpt FEL kattmat JU!!!!! Han vill uuuuut för att slippa se eländet och efter 5 minuter hör jag det karaktäristiska knackandet på rutan och han vill in och se om jag bytt ut den felaktiga maten, men icke då, och då vill han uuuuut igen. Så har han hållit på den senaste timmen! Som vanligt är soffan full med 4-beningar och själv sitter jag på ytterkanten av kontorsstolen och får träsmak för katten Tarzan anser att stolen är hans för han har varit ute och blivit våt och frusen!
På fredag kommer Hönö-pojken Bruno (Alladin i Maraboukullen) för att bo här till den 4 sept., och nästa vecka kommer Snygg-Olle och Sixten-Blixten och checkar in för 10 dagar och i oktober kommer Leja (Ellens dotter) och skall också bo på hotellet! Snart får jag skaffa mig en skylt och hänga på grinden: FULLBELAGT!
Nu kan jag lova att att Spinto ligger risigt till, återigen sitter han och skriker och vill ut och jag känner irritationen växa men det är väl bara att ge upp och släppa ut honom igen! Sedan är det dags för sista "utgången" för hundarna och därefter god natt för Charlie kommer tidigt i morgon och jag vill ju inte ta emot honom i min plommonlila morgonrock och ev. gröna stövlar!!!! Det skulle kunna skrämma slaget på den mest härdade !
|
Hela 9 dagar har runnit iväg sedan jag skrev senast! Dessa dagar har helt gått i hundens och städningens tecken och när kvällen kommit har jag inte orkat sitta vid datorn, än mindre samla ihop tankarna! Jag skrev förra gången att stora vansinnet hade brutit ut men det förstår jag att det var inte sant! Det har varit helt osannolika dagar sedan jag hämtade hem "Låne-hunden" som var tänkt som pappa till Novas kommande småttingar. Allan och "Låne-hunden" blev ovänner bara de kände lukten av varandra. Jag förstår att Allan blev sur när det kom en äldre hane till HANS hus och gjorde anspråk på tjejerna. Nu blev det inte någon parning utan här sitter jag med en extra hane, vars familj drog till Norrland och inte kommer tillbaka förrän på lördag (tror jag). En jättego´hund och han kan ju inte hjälpa att han har dålig ork p.g.a infektioner som jag inte upptäckte förrän efter några dagar. Jag har trimmat till honom litet, åtminstone så det kommer luft till öronen och tassarna! Han har blivit en mycket gladare liten kille efter att ha umgåtts med flocken i så många dagar!
I morse kom Charlie för att stanna i 2 dagar (hade gärnat fått stanna längre). Det var så härligt att se hur han bara "rättade in sig" i flocken och har lekt hejdlöst med sina syskon. Matte hade beställt trimning också så jag började i eftermiddags med huvudet och öronen och får fortsätta i morgon med resten och badet. Med andra ord har jag 10 hundar i huset för tillfället! Just nu hörs det inte ett ljud, ja inte mer än snarkningar högt och lågt! Precis när jag skrev detta rörde sig Märta med påföljd att Ragnar, Nova, Ester och lånehunden fick en skäll- och morrattack! De trodde väl att det kom någon!
Tror jag fått min första "officiella" trimning. En man ringde och frågade om det var jag som stod på cockerklubbens trimlista och det kunde jag ju inte förneka. Han har en orange roan-hane på 1,5 år som behöver både tovutredning och trim - spännande!!! Hoppas fler hittar mig på trimlistan för det är ju så vansinnigt roligt att stå och trimma!
Att mitt liv skulle "urarta" på detta sätt hade jag aldrig kunnat tänka mig när jag jobbade som sekreterare, visserligen älskade jag hundar då också meeen från 2 till 8 är ett stort steg. Och så det här med "Heartbreaker Hotel" där gamla valpar kommer tillbaka och bor här när deras mattar och hussar vilar upp - helt undebart! Tror jag skall lägga upp en speciell flik här på hemsidan så alla kan se när det finns "lediga" platser!
Nu sitter Charlie på kökssoffan och "moffar". Det betyder, enligt matte att han vill ha ett tuggben. Tyvärr grabben det funkar inte bland så många, möjligtvis om du tar benet med till nattburen!
Idag har jag kollat upp EU-pass till Vera och Nova, tyvärr tar det ca 6 månader innan passen är godkända men jag får väl börja nu snart så att de kan resa utomlands om det skulle dyka upp något intressant !
Upptäckte nu i kväll hur svårt det är att se skillnad på hundarna när det är mörkt. Fem bruna och en svart hur hittar man dem bland alla buskarna??? Ellen och Allan är ju lätta att se och för att inte tala om stora Märta. Traskade runt och ropade på Charlie, tog strålkastaren till hjälp men han syntes inte till. Kanske beroende på att han inte följde med strömmen ut utan satt på kökssoffan och väntade förmodlígen på sitt tuggben??? Om någon till äventyrs undrar hur mitt sovrum ser ut så står det fyra nattburar, Annas fåtölj och på golvet ligger skinndynor utspridda (Jennys gamla skinnsoffa som skulle slängas så jag tog till vara dynorna och såg möjligheten till återanvändning)!
|
Här har stora vansinnet brutit ut !!! Har fått för mig att sanera, läs storstäda, hela huset och det just under årets varmaste dagar och med 2 löptikar och 2 hanar i huset. Undrar om det är dags för "männen i de vita rockarna" att komma och hämta???? Jag vet vad som utlöst det hela men det räcker att bara jag vet! Jag har slipat, spacklat, målat, gjort slut på ett helt paket Svinto på klinkergolvet, möbler etc etc, men nu är det RENT, bara badrummet återstår!!!! Bara hundarnas gamla kökssoffa återstår, den skall slipas, spacklas och målas. Har inköpt ny matta till hallen, en så´n där som finns på "allmänna inrättningar" och som suger åt sig allt som hundarna drar in. Helt suveräna mattor, har slitit ut 2 st, visserligen med viss tugghjälp av hundarna.
I morgon bär det förhoppningsvis av till Borås med Nova för hennes första träff med Allan, som hennes fästman heter! Först skall jag testa hur hon reagerar på Thure, Jennys nakenhund. Men hon är, enl. mina beräkningar på 12:e dygnet så det borde vara läge för en parning. Sedan gör vi om samma resa på torsdag eftermiddag och därefter tar den lååååååånga väntan vid. Inget är som väntans tider heter det ju!
Tror jag skall ta det lugnt när jag kommer hem från Borås och inte göra någonting. Fast mina planer brukar ju alltid haverera. Precis när jag skriver detta kom jag på att jag skall vara på bilverkstaden kl 14 för att få en prisuppgift på vad det kostar att svetsa balkarna på bilen så Bilprovningen blir nöjd. Det verkar få bli en annan dag!
Redan på torsdag flyttar Jenny till Oskarshamn så där försvinner mina "hundrastare! Hade ju tänkt få till en operation av min handledsprotes innan så de kunde se till hundarna när jag ligger på sjukhuset. Men det ordnar sig säkert!
|
Undrar vad grannarna tänker och tror när jag ryter i: " Nej, Allan, sluta slicka mig på benen, Ragnar sluta..., etc etc?!?!?! Tror inte jag vill veta förresten, låt dem fantisera! Precis som jag fantiserade den kvällen för några veckor sedan när ett grannpar hade fest på sin altan och små förstjusta fnittringar hördes blandat med men NN då, fnitter fnitter!
Idag har Jenny och jag varit i Borås och hälsat på Novas blivande fästman. När vi knackade på kom en kopia av Vera utstrosande, litet otrimmad och något överviktig precs som hon. Men vilken personlighet och vilket underbart temperament!!! Han hälsade och sedan gick han direkt fram till min bil och lyfte på benet mot framhjulet, sparkade runt, samtidigt som han tittade på mig och sa "nu äger jag din bil, så de´ så". Det verkade faktiskt som att han log litet när han kollade in så jag verkligen såg vad som hände. Sedan gjorde han om det en gång till som att verkligen försäkra sig om att jag noterat det hela . Behöver jag säga att vi föll handlöst för charmören? Med andra ord kommer han att bli pappa till Novas ev. valpar. Att jag skriver kanske, eventuellt etc. beror på att både Vera och Ellen lurade ju mig så totalt i våras! Jag tar inget, ifråga om hundar, för givet längre, men om det verkligen händer, det som jag gärna vill skall hända, så väntar vi smått om ca 9-10 veckor - eventuellt kanske! Och då är chansen stor att det kommer små choklad, choklad/tan, svart i valplådan! Namnet tänker jag inte avslöja förrän det som skall hända har hänt! Och då kommer givetvis foto på paret! Givetvis, eftersom inget är enkelt, har jag lovat att ha en "inackordering" då de ev. valparna föds, but why not? Allt ordnar sig, är jag helt säker på!
Jag verkar ha kommit in i "flyt" just nu, allt verkar "gå min väg" och det känns jätteskönt! Det är bara att passa på att njuta av nuet! Alla hundarna är friska, förutom Allan som verkar helt slutkörd, men det är ju inte så underligt efter att under 7 dagar levt under pressen att "prestera"! Har pratat med andra uppfödare och de säger att de upplevt samma med sina hanar när främmande löptikar varit inkvarterade! Stackars Allan, men han hade i alla fall roligt så länge det varade, tihi!
Jag trimmade Ellen igår och jösses så fin hon blev! Hon utstrålar verkligen självförtroende och kommer ständigt och visar upp sig för mig! Fick fram hennes svarta "russin" mitt på huvudet och hjärtat på ryggen - snacka om "finlir", stod och ryckte ett strå i taget! Därefter åkte Ester upp på trimbordet för jag tänkte förbereda henne för nästa utställning. Det visade sig att hon slarvat bort behängen så hon såg ganska rolig ut! Några strån under magen var det enda som återstod så det blir ingen utställning för hennes del i Gustafsberg. Däremot Allan och Anna skall få chansen att visa upp sig, och kanske Ragnar också. Nova är förhoppningsvis gravid då. Jenny med familj kommer att flytta till Oskarshamn nästa vecka, så jag kommer att vara beroende av att vänner kan ställa upp och släppa ut det hemmavarande gänget, men som sagt, det ordnar sig säker! Snart är ju säsongen för utomhusutställningar slut och då kommer de kalla och dragiga ridhusen och så småningom de litet större utställningarna i Växjö, Göteborg etc etc.
Nej, nu måste jag ta mig i kragen eller måste ta tid att fixa till hemsidan något och ta bort alla gamla valpfoton. Det får bli en regnig dag för först måste jag fixa till en ny källardörr, nya rosenbågar, högtryckstvätta altanen, röja i verkstaden etc etc etc! Varvat med hundtrim och bad! Dessutom måste bilen fixas inför besiktningen som är, ja, det har jag förträngt. Men balkar skall svetsas, ny backspegel på plats, usch blev nästan litet stressad! Önskar jag kunde klona både mig och pengar! Meeen det ordnar sig! Tänk positivt, ha visioner om hur det kommer att bli så blir det med all säkerhet så!
|
Måste erkänna att det har känts litet hämmande på min skrivarlust när jag förstått att det finns någon kanske rent av några som sitter och "lusläser" mina sidor i avsikt att hitta fel! Men då får de nog mycket att göra för jag brukar bjuda på mig själv och mina misstag ! Så nu har jag sagt det och har man sagt det så brukar det tråkiga försvinna!
Jag har haft en helt otrolig, makalös, tokig, snurrig vecka! Först kom Allans stora kärlek (han letar fortfarande efter henne) och stannade ca 7 dagar och under tiden kom chokladbiten Charlie och skulle fira semester med mig och flocken och på toppen av allt började Nova löpa. Två chokladhanar och Allan att hålla reda. Allan blev sur på "småkillarna", Vera och Ellen blev sura på lilla Jazzy och Märta röt i åt alla: "coola ner er för f-n!" Och så försöka stämma träff med Novas fästman för att få titta och "känna på" honom innan de skall träffas! I natt blir första natten med den vanliga flocken, förutom att Nova får finna sig i att sova i nattburen, vilket hon gärna gör för hon har saknat den när den varit "utlånad".
Lilla, go´a Charlie blev avhämtad idag istället för fredag eller lördag som var planerat. Hans familj längtade såååå efter honom att de inte kunde vänta längre - gissa om det värmer i hjärtat!?!?! Han har verkligen "tuffat" till sig sedan första gången han var här på semester, jätteroligt att se hur Ragnar och Ester inbjöd honom att leka med dem och det tog inte lång tid innan jag hade 3 chokladbitar som låg som streck i trädgården, ivrigt skällande och jagande varandra! Jag tror att Ester och Ragnar saknar honom för de har varit vid grinden många gånger idag och letat! T.o.m Märta accepterade honom med en gång, kanske berodde det på att hon inte orkade hålla reda på en främmande löptik OCH en inackordering till, haha! Stackarn, jag har lovat henne grisöra - bara hon skall få - och några lugna veckor framöver!
Att lilla Jazzy hittade hit är en lång historia men för att göra den kort så såg jag en annons i vintras om en bortsprungen black/tan-cocker runt Hyssna och det är ju bara några mil härifrån. Jag såg fotot på tiken och hon gick rakt in i hjärtat på mig så jag gjorde något jag aldrig brukar göra - jag ringde numret som stod i annonsen bara för att trösta och kanske ev. kunna komma med några goda råd. Kvinnan som svarade var från Holland men bor tidvis i Sverige och vi pratade länge på knagglig svengelska. Så helt plötsligt ringde hon förra måndagen och ville para sin Jazzy med Allan. Det visade sig att hon har kennel Pallander i Holland! Vilka tillfälligheter!!!!!
Och nu sitter jag här med en "stående inbjudan" till både Hyssna och Holland! Anneke, som Jazzys matte heter, har lovat att ringa när de kommit hem till Holland och hålla mig underrättad om hur det går! Åker gärna till Holland!!!!! Måste ju bara se Allans valpar!
Den lilla svarta (Nova) har ingen skam i kroppen utan inbjuder både Allan och Ragnar till en "lustiger dans", men icke då, har superkoll!!! Allan är inte så intresserad, han är ju litet mer "erfaren" än Ragnar!
I eftermiddags planerade jag att plocka krusbär, vinbär och körsbär och baka några pajer men som vanligt leder det första till det 2:a som leder till det 3:e etc, någon som känner igen sig? På väg mot bärbuskarna såg jag att Märta rivit en del av staketet så det blev till att leta fram spettet och klubban för att banka ner och fästa upp staketet på nytt. Under tiden jag plockade kom Märta, Allan och Ellen och undrade nyfiket vad jag höll på med! Detta innebar att jag har 2 cockrar och en leonberger som är fulla av gräsfrökapslar - den där sorten som hakar sig fast och trasslar in sig överallt! Det blev bad för Allan och tovutredning för alla, så gick den kvällen och inga pajer hann jag baka, men det kommer ju en dag i morgon också!
|
Fotot visar Allans nya fästmö Jazzy som kommer från kennel Pallander (www.pallander.nl om någon vill se mer)!
Allan kör med hårdbevakning av sovrumsdörren!!! Där bakom finns juuuu hon med Stort H, lilla snyggingen Jazzy från Holland!!!! Så det blir en hårda dagar för mig, önskar jag hade 4 armar - 2 till hundarna och 2 till kameran för jag har lovat bildbevis på att det som händer verkligen händer! Jag måste ju skilja de älskande åt så de får vila upp sig men Allan anser livet är för kort för att vilas bort - samma tycker Ragnar och inackorderingen Charlie. Den hårdbevakning den lilla tjejen får av mig borde göra SÄPO grön av avund!!!! Får bara INTE hända att någon annan kommer för nära henne!
Tror jag skall ringa Tina och fråga om hon kan fixa ett 72-timmars pass på Sahlgrenskas akut, för det måste vara lugnare att jobba där än att befinna sig här hemma just nu. Dessutom har Vera och Ellen börjat surna till - "komma hit och höglöpa" och locka våra killar, nä nå´n måtta får det allt vara"! Märta, stackarn, är också märkbart irriterad nog beroende på att stämningen är en aning uppskruvad i hela flocken. Och vädret förbättrar inte det hela heller, åska, ösregn och hällregn, det är ju lätt att gissa hur det ser ut inomhus. Jazzy måste jag koppelrasta, vet inte hur många gånger jag gått i stövlar och morgonrock på morgnarna, det är bara att hoppas att grannarna sover vid 6-tiden på morgonen! Det ingen avslappnad situation jag befinner mig i just nu! Förutom när det håller upp och jag kan sitta på trappan och njuta av 8 cockrars framfart (inte Jazzy tyvärr) i trädgården. Det kan jagas efter freesbysar, bollar, pet-flaskor runt, runt, varv efter varv runt buskar och träd. Inte konstigt att mina hundar alltid får i sina domarkritiker "välmusklade"!
Nu hör jag att Anna försöka bädda med laminatgolvet, hon tror väl att en vacker dag så kommer det att mjukna och bli bekvämt ! Så som hon jobbar på så kanske det händer!
Det blev inte många rader skrivna i dagboken ikväll men huvudet känns ganska så tomt!
|
|
Kul att ha en helt främmande löptik inkvarterade när jag har 2 hanar, Allan är ju äldre och van och vet när det är dags medan Ragnar tror att det är dags hela tiden!!! Den lilla tjejen har gått rakt in i mitt hjärta, så otroligt lik Ellen och de två bara älskar varandra och söker varandras sällskap. Språket här hemma har gått från göteborska till svengelstyska för damen "pratar" ju bara holländska/tyska och hennes matte engelska/tyska och holländska.
Det har verkligen varit omtumlande dagar sedan utställningen i Tvååker. Känns som om det gått flera veckor men idag är det exakt 1 vecka sedan jag skrev senast i dagboken. Jag är jättestolt över Allan som fick Excellent och Ragnar som fick Very good i fredags. På hemvägen från Tvååker (i ett fruktansvärt oväder) började bilen låta konstigt men jag vågade inte stanna efter motorvägen för att kolla. Tänk att bli stående efter E6:an med 2 hundar och bilen "fullknökad" med utställningsgrejor, nej jag höjde radion och körde vidare med hjärtat i halsgropen och begynnande migrän! När jag slutligen parkerade i carporten och stängde av motorn, uppstod ett fruktansvärt oljud så i rena paniken fick jag ut Allan och Ragnar och slängde in dem i trädgården för jag trodde bilen skulle explodera!!! Efter låååånga "minutrar" lugnade bilen ner sig och tystnade och jag vågade mig på att plocka ur det viktigaste. Dagen därpå närmade jag mig bilen mycket försiktigt och backade ut - inget oljud och de gamla varningslamporna var släckta så jag körde till ICA och handlade bara för att kolla hur bilen uppförde sig. Ingenting hände, alla varningslampor var släckta! Fattar inte vad som hände på hemresan. Har kört flera gånger efter det och fortfarande spinner bilen som en katt?!?!?! Jag hade planerat att tillbringa onsdag/torsdag i skogen i ett torp med en gammal arbetskamrat och äta gott och dricka gott men fick ringa återbud på lördagen för jag vågar inte köra ca 30 mil dit med en bil som jag inte litar på!
I måndags kom Burnie, Veras valp från första kullen, på besök och det var bara så roligt att få träffa honom och hans matte Lotta och hennes mamma! Tog en massa foton på alla och trimmade till Burne litet innan de åkte vidare. Har jag sagt det förut tro: vilka underbara valpköpare jag har???
|
Nu närmar jag mig en dagbok som kan kallas dagbok och inte veckobok!!! Kan ju bero på att jag piggnat till nu när det inte är så vansinnigt varmt längre! Igår gick vi (hundarna och jag) ut i trädgården vid 10-tiden på morgonen, bara inne för en snabb lunch så fortsatte vi - jag med att ta bort alla döda grenar från min rosenallé och andra sprang runt och skällde av ren lycka, åter andra ägnade sig åt trädgårdsarbete och Märta övervakade allt från sin plats på berget! En snabbfika på eftermiddagen och så ut och rensa ogräs, köra med trimmern och försöka återvinna delar av trädgården som naturen tagit! Hundarna låg helt utslagna när jag fikade och stönade när jag gick ut igen. Alla hängde på utom Märta som föredrog att ta en siesta på min säng. Hon börjar ju bli gammal så det är henne väl unnat med en sovstund i lugn och ro! Funderade litet på vad grannarna tyckte om hundskallen men kom fram till att grannbarnen förde ännu mer oväsen när de badade i den stora poolen så de´så! Lycka som lycka - hur den nu än låter!
Idag hade jag tänkt mig att börja trimma Allan och Ragnar inför Tvååker men så ringde min dotter och undrade om jag ville tillbringa några timmar i sandlådan med de minsta barnbarnen Frans och Henry. Underbart, Frans körde bilar och grävskopor i sandlådan och pratade oavbrutet och jag fattade näst intill noll av allt han berättade och lille Henry låg i vagnen och pratade med sina fötter och storskrattade bara jag tittade på honom. Behöver jag säga att solen sken precis lagom varmt, fåglarna kvittrade och nakenhundarna Freja och Thure samt dalmatinern Kalle snosade runt och kom fram med jämna mellanrum och ville ha litet kel. T.o.m. perserkatten Tjejen kom jamande och ville ligga i knäet och bli kliad! Det var verkligen avslappnande timmar i eftermiddags - glömde vad jag egentligen hade planerat att göra!
Det tar på krafterna att vara barnvakt så det blev en kort siesta när jag väl kommit hem och hundarna varit ute. Men sedan så åkte Ragnar upp på trimbordet! Höll på litet drygt 1,5 tim för att att plocka bort "utstående strån", trimma tassar etc. Har gett mig den på att handplocka både Ester och Ragnar och det tar verkligen tid och sliter på händerna men jag har igen det för nästa trimningar blir lättare och pälsen behåller den mörka chokladfärgen. Resten av gänget påpekade, dock inte försynt för det är de inte kända för!, att det var middagsdags! "Hörru matte hur länge tänker du hålla på att plocka på den lille snorvalpen egentligen. Det har faktiskt gått minst 30 minuter över middagsdags"! Ja, jag fick ju ge mig och dela ut mat till 8 vrålhungriga hundar, fast vissa var ju inte såååå noga med maten, Ester, Allan och Märta måste mutas varje gång de skall äta. Grundorsaken var nog egentligen att alla var avundsjuka på killen trimbordet som fick min odelade uppmärksamhet Känner ju mitt gäng ganska så väl! Tog en kopp starkt kaffe, släppte ut hundarna efter deras middag och sedan var det Allans tur på trimbordet. Jag hann (orkade med) att plocka hans huvud för jag vill verkligen att det skall vara så vackert som möjligt. Man kan förenklat säga att jag hann trimma främre halvan av honom, resten får bli i morgon före lunch. Därefter kommer Jenny, min äldsta dotter (tjatigt att alltid upprepa "min äldsta dotter" så nu heter hon bara Jenny) och ställer upp hundarna så jag verkligen kan kolla vad som behöver förbättras. Har gett mig den på att kunna göra en snygg utställningstrimning!!!!!
Veras valp, Burnie kommer och hälsar på måndag, har inte sett honom i verkligheten sedan december 2009, bara på foton på Facebook och så har jag pratat med Wilmas matte (Ellens valp), alla mår jättebra och de är supernöjda med den lilla tjejen. Har också pratat med Rose-Marie, Rivers (Connys) och Paradis matte och fått senaste nytt. Hon är också jättenöjd med hundarna, lugna och stabila + snygga! Det är underbart att vara uppfödare när man har den här kontakten och alla bara öser beröm över valparna - fast valpar och valpar - de är ju nästan vuxna nu!!!!
|
Fortfarande VARMT och SOLIGT!!!! Nu när temperaturen sjunkit något börjar livet utomhus att kännas ganska skönt, om man inte rör sig för snabbt eller jobbar, vill säga! Eftersom jag inte trimmat några hundar idag så har jag trimmat buskarna på båda sidor om huset, dock lät jag bli effileringssaxen ! Därefter "frilade" jag landen vid huset och du milde vad ogräs jag fick ihop. Hade stor hjälp av Ragnar som släpade bort grenar jag klippt bort och Anna som hjälpte till att gräva (och äta) upp ogräset! Inte utan att jag var litet orolig när jag stack ner händerna i allt ogräs - kung padda kunde ju ta sin middagslur där! I morgon skall allt bort till komposten men först får jag försöka få upp avspärrningar för det är det "gottaste" hundarna vet att få äta nya och halvruttna växtdelar! Sedan skall jag försöka hinna köra med trimmern (inte hundarnas) i den för alla, utom Ellen, avspärrade delen av trädgården!
Idag har jag äntligen tagit tag i redigeringen av min hemsida. Jag började med att utforma Allans sidor men sedan tog det stopp. Men nu vet jag i alla fall hur jag vill ha det. Desutom skall alla gamla valpar bort, får väl tala om för alla valpköpare att nu är det sista chansen att kopiera ev. foton på deras älsklingar. Det tog lång tid innan jag bestämde mig för hur jag vill att den skall se, den har ju vuxit så med tiden och alla valpar! Jag kommer bara att spara ett gruppfoto på valparna under deras mammas flik.
Igår kväll bjöd jag min äldsta dotter Jenny på middag med vin och som efterrätt choklad med jordgubbar i champagne, ummmmmm! Vi tände levande ljus och rökelse och pratade och pratade och ..... helt plötslig upptäckte vi att klockan var 00.30!!!!! Hundarna var helt slut och Ragnar, stackarn, kom utvacklande, snubblande på sina öron och undrade om det inte var God Natt snart!
Om några dagar är det åter dags att börja fixa till Allan och Ragnar som skall ställas ut i Tvååker på fredag. Ragnar bedöms som nummer 6! Bedömningen börjar redan kl. 09.00. Vojne, vojne, undrar när jag behöver köra hemifrån - okristligt tidigt i alla fall! Som vanligt är det ju oanade mängder saker som skall med. bland hade det varit skönt att vara två, man kunde ju hjälpas åt med burvagnar och hundar! Precis som hemma: 1 jobbar i trädgården och 1 inne, får väl försöka klona mig! Det är bara att be om uppehåll och relativt vindstilla så tältet inte far all världens väg och hundarna håller sig torra!
Nu väntar jag bara på att Märta, Anna och Nova skall börja löpa. Det verkar som om värmen har avskräckande effekt på dem - precis som snön och kylan i vintras!
Kan någon förklara för mig varför Märta anser att en halvtom och en rel. full vattenskål räknas som tomma???? Detta inträffade precis just nu, och för att riktigt påpeka allvaret i det hela, puffade hon till barngrinden Patrull så den slog igen och givetvis ville hon in i rummet och stod och boxade på den så jag snabbt fick rädda grinden för när en leonberger lägger sin kraft (ca 60 kg) på något så håller det i regel inte!
|
Det som inte dödar härdar, sägs det ju. Men det vete fasen, det här vädret, tryckande hetta, luftfuktighet som i djungeln, ingen vind... min hjärna är inte ens en urvriden tvättsvamp som vid förra årets hetta utan, ja, jag vet inte vad! Och i detta väder skulle 3 hundar förberedas inför utställningen i Borås i söndags! Det gick ju bara att stå vid trimbordet på kvällarna och då var myggen och knotten som intensivast! Den här veckan skall jag verkligen påminna mig om när jag klagar på kyla, snö och drivis till vintern. Nu försöker jag tvärtom - försöka komma ihåg hur det var att frysa och kunna andas lätt! Nä, nog klagat - ikväll har vinden kommit och temperaturen sjunkit till ca 20 grader!
Har inget minne av vad som har hänt sedan förra tisdagen när jag skrev i dagboken. Inte mer än jag badat och trimmat 4 hundar - Allan, Ragnar, Nova och så tyckte jag synd om Vera som fått stå tillbaka ett tag, fast hon inte skulle på utställning tyckte jag det var hennes tur att få en genomgång. Den otacksamma tyckte att hon gärna kunde få bebålla allt hon samlat i öronen och behängen!!!!! Vill nog inte veta riktigt vad det var, kanske några sniglar, ekorrar, sorkar. Nu överdriver jag nog litet men det kändes så när jag höll på med hennes öron! Och som vanligt när hon är nybadad, gick hon på ryggen, körde ner nosen i landen, så fort jag släppte ut henne. Otack är världens lön - åtminstone Veras!
Utställningen i Borås är jag jättenöjd med; Nova fick Excellent och Allan och Ragnar Very good. Det är ju nya regler för hur hundarna bedöms, borta är 1:an, 2:an och 3:an som ersatts med Excellent, Very good, good, etc. Fick ju det väder jag bett om: inget regn och vindstilla. Hade inte bett om denna fruktansvärda värme och sol ! Jag var genomsvett och helt yr - det var jobbigt att springa varv efter varv i utställningsringen men det var ännu jobbigare för hundarna tror jag. Som tröst köpte jag med grisöron hem till hela gänget och detta uppskattades verkligen! Dagen startade redan kl 04.30 med bad av Allan! Frukost kl 07.00 och därefter försöka få med rätt hundar i bilen. När kl var 16.00 kom jag på att yrseln kanske berodde på att jag glömt att äta på hela dagen!
Nu har Totti kommit och skall bo här fram till torsdag eller fredag + utställningstrimmas. Han har en del päls att ta tag i - precis som hans matte hade sagt! Men det skall bli jätteroligt att trimma honom. Kunde knappt behärska mig idag och inte ta tag i trimverktygen - stackars måste väl få komma till ro i flocken först! Flocken ja - syrran Anna var överlycklig: Åh brorsan och samma färg som jag!!!!!! Så det blev ju full rulle, de andra tyckte Totti var helt OK, Allan var litet tveksam i början men det verkar ha gått över. Allan kör ju det gamla konceptet: syns inte finns inte och fick mycket annat att bestyra med i trägården! Märta däremot är nog litet lagom irriterad, inte en sådan liten krabbat till runt benen. Får ta ett snack med henne i morgon om grisöronbelöningen som väntar om hon sköter sig!
För några veckor sedan satte jag upp ett anslag i ICA-affären här hemma om att jag vardagstrimmar cockerspaniel och i eftermiddags ringde en kvinna och ville boka tid för trimning av sin hund. Bara det att hunden är en springer spaniel! Hon ville hemskt gärna få sin hund trimmad, trots att jag flera gånger framhöll att jag kan inte rasstandarden för denna ras. Så det blev som hon ville och i morgon kommer jag att hänga på låset till biblioteket och låna böcker om springer spanel! Jättespännande - jag menar att det kan ju inte vara svårare än att utställningstrimma en cocker än att vardagstrimma en springer som skall klippas ner en del???? Kanske kan bli så att jag får "litet snurr" på trimmeriet?! Hade varit jättekul - hoppas bara att min proteshand håller, men jag skall ju få en ny protes inom 90 dagar så de´så!
|
Förra torsdagen var jag på Djurkliniken i Kungsbacka med Allan för han har fått sådana stora problem med sina öron. Med i bilen var också Märta för jag ville inte lämna henne med inackorderingen Charlie. Vi väckte stor uppmärksamhet när jag rastade Märta, numera lejonfriserad, längs vägen till det stora köpcentrat i Kungsbacka. Folk höll på att köra rakt fram i rondellerna när de såg, som de trodde, en tokig kvinna med ett lejon i koppel!!!! Det var dagens behållning, kanske skulle ha ringt lokaltidningen och tipsat!? Allans öron var verkligen dåliga så han blev sövd när sköterskan gjorde rent dem och med oss fick vi både penicillintabletter och starka örondroppar. Nu verkar det som om medicinen tagit, men på torsdag skall han tillbaka för en kontroll samtidigt som Märta skall på sin årliga kontroll av sköldkörteln. Och själv skall jag iväg och kolla blodtrycket - änna mycket sjukdomar. Varje morgon känns det som om jag går ronden efter frukost: Märta 3/4 tablett för sköldkörteln, Allan 1 penicillintablett + örondroppar och så jag och 3 olika sorter för blodtrycket! Ibland händer det att jag glömmer bort mina mediciner men hundarna får vad de skall ha!
Det är så intressant att iaktta samspelet mellan hundarna, speciellt när det kommer andra hundar till flocken. Det verkar som om syskon dras till varandra + att lika färg leka bäst! Efter 1 dygn hade Charlie funnit sig tillrätta och härjade vilt med sina syskon men han var litet försiktig i umgänget med de äldre hundarna och Märta hade han väldig respekt för! Likaså verkade dammsugaren vara jättefarlig!
På söndag kommer Totti - vojne, vojne, vet ju hur Anna och Sixten härjade runt. De låg i kurvorna runt köket och vardagsrummet och lekte dessutom skeppsbrott på möblerna! Jag antar att det blir samma med Totti för Anna blir verkligen överlycklig när hon får träffa sina syskon!
Eftersom jag tycker dagarna bara rinner iväg, gjorde jag upp ett schema igår morse! Kl 07-11 hundar, städning och fika, kl 11-13 jobba i trädgården, kl 13-15 mat och siesta, kl. 15-18 trim, bad etc. Det sprack hejdlöst redan på morgonen, fick hämta svärsonen på verkstaden där han lämnat in bilen och därefter passade jag på att handla och köpa tuggben (100-pack) och så var kl redan 11 när jag kom hem vrålhungrig! Jag fixade till en jättegod sallad och sedan ställde jag Ragnar på trimbordet i skuggan ute på altanan. Ragnar och jag stod ut i en timme sedan blev det bara för varmt, termometern visade på 27 grader i skuggan!!!!! Det var så varmt att hundarna knappt ville gå ut så vi tog siesta och sov till kl 16. Då hade skuggan försvunnit och det var 37 grader i solen!!!! Inte förrän vid 18-tiden kunde jag fortsätta trimningen men hundarna protesterade och påstod att det hade gått minst 1 timme över matdags, så det var bara att avsluta och packa ihop trimsakerna.
Det här optimistiska schemat lär inte hålla om värmen håller i sig. Vem orkar klippa gräs, rensa ogräs, binda upp rosor i tryckande hetta? Men 3 hundar måste i vilket fall som helst vara trimmade och badade före söndagen! På söndag eftermiddag kommer Totti och skall bo här några dagar och matte har också beställt trimning. Blue roan-pälsar är lättare att hålla ordning på än choklad eller tan. Skall bli jätteroligt att få forma fram en snygg cocker - ja, snygg är han ju redan innan men....!
Därefter följer åter igen trimning, men nu är det bara finlir av Ragnar och Allan inför utställningen i Tvååker den 15 juli. Sedan kommer det säker att gå några vekor innan jag håller i trimverktygen igen. Fast det är ju klart Vera och Anna behöver få en omgång!
|
Lyckades fota pappa koltrast sent igår kväll när han letade mask till sina barn som satt i körsbärsträdet och var såååå hungriga. Han var så upptagen att jag kunde komma ca 2 m ifrån honom! Det var bara Märta och Nova ute i trädgården, annars hade han nog inte suttit så lugnt! Märta var fullt upptagen med att kolla in vad grannarna hade för sig och Nova låg bland kirskålen med sin freesby och trodde inte hon syntes!
Undrar var gränsen går mellan att ha många hundar och att bara ha hundar. Jag tror den går vid 4-5 cockrar! Nu har jag 7 + 2 inackorderingar, alltså 9 + Märta och det märks ingen skillnad. Kan knappt komma ihåg den tiden när jag bara hade 2! Och en väldigt lång månad när jag hade bara Märta men så kom Vera, Allan och Ellen - alla "inköpta" och så kom Nova, Veras dotter, och så kom Anna, Ellens dotter och så kom Ester och Ragnar, återigen Veras barn! Men nu är det stopp, men det är klart kommer det en riktig "snygging" så finns det ju allid fodervärdar! Känner att tankarna spårar ur en aning, har stått och trimmat Snygg-Olle och under tiden lyckades Anna och Sixten, tror att det är de, spatsera på köksbordet och välta vasen med midsommarblommor, Ragnar tuggade sönder den sista gummerade hallmattan och några lämade 3 pölar i vardagsrummet. Ibland undrar man vad man håller på med - någon form av självplågeri eller...? Men nu är de såååå go´a - ligger och snarkar litet varstans. Det gäller att njuta av ögonblicket!
Idag har jag varit på Västra Djursjukhuset, jättebra och med trevlig personal, och ögonlyst Nova och Ragnar. Deras ögon var utan anmärkning, som det heter. Dessutom fick Ragnar mycket beröm av veterinären: "Underbar hane, välkroppad, underbar färg och päls. Inte för att jag kan cocker, men hundar kan jag" sa hon! Bara att tacka och ta emot. Underbar veterinär, tycker jag förstås. Kunde inte stå emot att tillägga: "och egen uppfödning"!!! Hon tyckte jag kunde vara stolt över detta. Sådant är skönt att tänka på när hundarna ställer till det som jag nyss skrev!
I morgon åker Olle och Sixten hem och jag kommer faktiskt att längta efter dem - de är så "enkla", finner sig tillrätta (Sixten på köksbordet) i flocken och med mig och våra regler. Ungefär som barn som mycket väl kan skilja på reglerna hemma och hos mormor/farmor! Undrar om de märker om jag byter ut Olle mot Anna när Tinas dotter hämtar??? Är det några som hittar på bus, så är det syskonen Anna och Sixten! Olle däremot, söker min kontakt och finns alltid i närheten av mig. Just nu snarkar han på mina fötter!
I morgon eftermiddag kommer Charlie och skall fira midsommar här. Skall bli jätteroligt att träffa honom igen och verkligen rå om honom i lugn och ro. Får väl köpa en stor påse grisöron till Märta efter de här veckorna! Hon är ett under av tålamod! Eller också så har hon insett att det är så här livet kommer att bli!
|
Redan gått 10 dagar sedan jag skrev sist! Men jag har tänkt mycket de här dagarna. Har letat fästmän till damerna - gäller att vara ute i god tid men nu har jag bestämt mig för vem som skall få den stora äran att bli pappa till Novas första kull, men än så länge är han hemlig! Temat för kullen är också klart: sjävklart måste det bli hårdrock!!!!! Inget gullande här inte ! Nova skall, om min almanacka stämmer, löpa nu i slutet av juni! Jag tror det kan bli chokladbitar, lakritstroll och andra go´bitar!
Igår kom Snygg-Olle och Sixten-Blixten hit och skall bo en vecka medan husse och matte roar sig på Mallis!!!! De bara smälte in i flocken hur lätt som helst, t.o.m. Märta hade inget att erinra. Hon är väl rädd att jag skall dra in det utlovade grisörat om hon inte sköter sig, kan jag tro! Olle och Sixten blir hämtade av "storasyster" Sophia på onsdag förmiddag och på eftermiddagen kommer förmodligen chokladbiten Charlie och skall bo här över midsommar. Därefter kommer kanske Olle och Sixten tillbaka för att bo här ytterligare i 14 dagar och sedan kommer Bruno och därefter kommer......! Det här är bara så roligt att alla vill lämna sina älsklingar hos mig och min flock! Får kanske börja köra ett självbokningsprogram i likhet med vissa vårdcentraler, haha!
Att jag inte skrivit på ett tag beror också på att jag har huvudet fullt med tankar om en ny berättelse/bok som förmodligen kommer att heta "My People 2020" (en travestering av My Dog). Den kommer att handla om utställningsvärlden men nu är det hundar som ställer ut sina människor! Jag fnittrar vid blotta tanken på att "översätta" mina hundars utställningskritiker, smaka på: för dagen något överviktig, kunde haft något bättre huvud, bra steglängd men saknar glädje, maskulin resp. feminin, bra bakställ! Jag har kommit så långt att huvudpersonen heter Rudolf och är av en ganska stor, raggig sort! Har ju "Märtas bok" liggande, vet bara inte riktigt hur jag skall gå tillväga för att få den tryckt som jag lovat henne i flera år. Det finns ju företag som trycker och gör allt arbete med layouten men de tar ju också självklart betalt därefter !
Har ju tänkt hela veckan att jag skulle bada Vera och Nova men annat har kommit ivägen hela tiden och det tackar ju tjejerna för - speciellt Vera som inte gillar att få vatten i pälsen, trimningen går hur bra som helst men badet...!
I onsdags besökte jag handkirurgen på Sahlgrenska och träffade den läkare, som opererat min hand (och satt in protesen) 2 ggr. Det visade sig att protesen var utsliten och behöver bytas! Och som vanligt kan inte Sahlgrenska hålla vårdgarantin utan jag blev föreslagen att opereras antingen i Spenshult (där jag varit 2 ggr) eller Örebro. Det är väl jättebra MEN Sahlgrenska köper "hela paketet" med eftervård och ev. komplikationer. Förra gångerna fick jag åka till Spenshult för att ta stygnen - 16 mil enkel resa!!!!! Så - nej tack inget annat än operation på Sahlgrenska! Väntar hellre - dessutom måste det ju passa in med hundar och ev. valpning etc. Får ringa operationssamordnaren när det börjar bli dags och förklara. Nästan som "Sesam öppna dig" när jag berättar om att jag föder upp cocker, nästan alltid någon som har positiva minnen från sin barndom om cocker eller rent av haft cocker själv! Litet hundprat så brukar det mesta lösa sig! Hur tar människor utan hund sig fram inom sjukvården??? Nja sista meningen var väl inte så genomtänkt kanske men det kanske är så enkelt som att försöka vara så trevlig som möjlig och för mig är det bara naturligt att börja prata hund.
|
Visst är livet fantastiskt?! Och spännande! De här två damerna, Vera och Ellen, hade jag bestämt skulle bli gravida med var sin superfin kille. Jag var näst intill hundra procent säker på att det gömde sig småttingar i deras magar. Vera med sin "gravidlunk" och Ellen som sov sig genom dagarna. Men icke då!!!! Vera gick upp 2 kg och Ellen 1 kg och de var illamående och matvägrade vissa dagar. Det gäller att ställa om tanken snabbt och inte bli allt för besviken, men jag tänker ju på de valpköpare som väntat sedan förra året på småttingarna, tyvärr har man ju inget att säga till om! Så nu blir det till att renovera resten av valptuggad inredning OCH jag får tid att trimma och sist men inte minst börja arbeta med stengodsleran som nästan legat och torkat ihop! Kanske rent av den japanska trädgården kan börja ta form. Den har jag planerat ett antal år men inte kommit till skott! Men först skall jag göra en uggla i naturlig storlek, med hål för ögonen och placera en spotlight inuti den. Hoandet får hundarna stå för! Tänk så mysigt att på höstkvällarna kunna titta på den i mörkret!!! Sedan får det bli någon stor Buddhafigur och några paddor och grodor (föredrar de senare i stengods före in natura)! Ojoj, vad fantasin flödar. Det var nog någon mening med att varken Vera eller Ellen skulle få valpar den här gången. Kanske så enkelt att jag inte helt skulle "snöa in" på hundlivet?! Men det är ju bara ca 4 månader till nästa gång de löper - och de skall väl inte lyckas lura mig ännu en gång?
Idag har Märta blivit sommarfin - jag rakade ner henne men lämnade "lejontofsen" på svansen och manen. Så glad hon blev - hon till och med tog ett vigt skutt över staketet, precis som i ungdomens dagar! Den damen gick inte att stänga in någonstans, vare sig ute eller inomhus i hennes "glans dagar"! Jag skall inte dra upp allt gammalt, det har hon redan berättat om i sin bok! Jag passade på att inhandla bantarfoder idag när jag ultraljudade Ellen så nu blir "hårda bandage" för damerna i några veckor, haha. Bara som ett litet tack för att de lurade mig så kapitalt!
I morgon skall Märta få sig ett välbehövlig bad och litet finjustering efter rakningen och därefter skall vi nog ta en promenad i centrum. Hon brukar väcka stor uppmärksamhet i sin "sommarfrisyr" och DET gillar hon! Känns som om luften gått ur mig litet, tycker jag tillbringat sååååå många timmar vid trimbordet de senaste veckorna men efter några dagar så är det "på´t igen" för då skall Nova, Allan och Ragnar utställningstrimmas inför utställningen i Borås den 3 juli och sedan är det ju Tvååker den 15 juli - pust och stön!
Nu får jag sluta för klockan är 23.59 och tisdagen övegår till onsdag!!!!
|
Måste erkänna att jag känner mig besviken! Hade sett fram emot Veras valpar men jag ultraljudade henne en andra gång idag och det fanns inga småttingar. För första gången har jag en skendräktig tik! Oj, vad hon lurade mig och några till! "Gravidlunka", sova och gå upp 2 kg i vikt. Det lär bli långa promenader, löpbandet och dietmat - inte kul för henne men vad gör man? Nu står hoppet till Ellen, dags att ultraljuda henne på tisdag och gissa om jag är nervös för jag vill ju så gärna ha ett gäng småtjattar! Tänker inte ens ha några teorier om varför Vera "gått tom! Förmodligen är det en högre makt som anser det skulle vara för jobbigt för mig med två kullar så tätt inpå varandra. Nu får jag ju mycket mer tid för Ellens ev. valpar och kan jobba på att göra dem till trygga och harmoniska hundar. Kommer ihåg hur jobbigt det var att bära ut och in 7 valpar förra sommaren, men jag fick superkondition efter allt springande! Tänk då att kanske ha det dubbla antalet. Desutom gäller det att hitta lämpliga hussar och mattar.
Nyss märkte jag att det snart är dags för Allan och Ragnar att börja sjunga sina serenader igen. Nova är på gång att löpa och strax efter kommer Anna och sedan Allans älskling Märta - vojne, vojne fram med hörselskydden och ögonen i nacken. Spännande liv jag lever ! Hoppas det inte påverkar grabbarnas matlust allt för mycket så de ser ut om undernärda vinthundar när det är dags för utställningen i Tvååker!
Man får många goda skratt när man lever med djur. En morgon låg Märta ooch mornade sig i dörröppningen mellan sovrummet och hallen och precis när hon gäspar, tar Allan-Brallan (vem annars???) ett skutt över henne och hamnar med baktassen i hennes mun. Jösses vad förvånad hon blev! Va´en cocker i munnen, så nu varnar hon alla för att "Morgonstund har INTE alltid guld i mund - det kan vara en cocker!!!! Samtidigt tycker hon att det är bättre med 10 cockrar i skogen än 1 i munnen!
Ikväll började jag kamma igenom Märta och försöka reda ut alla tovor som Allan ställt till med när han kärleksfullt tuggar på henne. Jag funderar faktiskt på att klippa/raka henne som ett lejon, pälsen hinner ju växa ut till vintern - om den inte kommer ovanligt tidigt vill säga! Men det är ju så gott att klappa henne och dra fingrarna genom hennes långa, mjuka päls men det var vad jag kände när jag försökte reda ut alla tovorna. Hann bara med en halv leonberger, så resten måste göras i morgon.
|
Det känns mycket underligt, känns som om det gått flera månader sedan jag skrev i dagboken men det är bara 6!!!!! dagar sedan. Beror kanske på att jag varit fullt sysselsatt med att som vanligt trimma och bada hundar, lördagkvällen tillbringade jag vid spisen och stekte bland annat 2 kg köttfärs, ivrigt påhejad av hundarna. De hoppades väl att något skulle falla ner på golvet kan tänka! Söndagen började redan vid 6-tiden på morgonen med hundar som skulle ut och sedan in och äta och sedan ut igen, därefter vidtog den vanliga storstädningen inför valpträffen. Vid 11-tiden kom Filip (mitt 14-åriga barnbarn)som hade lovat hjälpa till. Han gjorde i ordning priserna, dukade, gjorde sallad - det är verkligen en "självgående" toppenkille. Vid 12 började människor och hundar att strömma in genom grinden och tack och lov så sken solen (precis som jag hade beställt)! Folk och hundar minglade runt i trädgården och verkade stortrivas. Litet "gurgel" hördes ibland från hundarna, tack och lov inte från människorna, tihi - men det var ändock 15 hundar som härjade runt UTOM Ellen som låg och hårdbevakade sin gula boll! Vi hade en otrolig tur med vädret, regnet kom när vi precis hade ätit färdigt men vi satt kvar en liten stund och pratade tills regnet drog förbi och det var dags för tävlingen om Heartbreakers snabbaste cocker som blev Totti! Grattis!
Måndagen var en "död" dag för mig, jag var helt slut och tog mig en lång siesta men sedan framåt småtimmarna piggnade jag till och fixade med hemsidan. Däremot orkade jag inte ens se åt dagboken! Idag kom Bruno från Hönö på besök för att bli fin inför midsommarfirandet. Jösses så mycket päls han hade. Trodde inte jag skulle hitta frambenen och tassarna i allt "lurvet" men skam den som ger sig - efter 5 tim. idogt trimmande och badande kom det fram en jättefin liten liverroankille! Matte och husse var mycket förvånade och glada över sin "nya" Bruno!
Ikväll anmälde jag Allan-Brallan och Ragge till den internationella utställningen i Tvååker den 15 juli. Det skall bli jätteroligt att få visa Allan igen. Han har inte visat upp sig på nästan ett år, tror jag, men nu jäklar är vi på gång! Nästa utställning blir nog i Borås och då kanske jag anmäler Nova eller Anna också. Anna måste dock gå ner något kilo, helst nästan 2!
På söndag kommer den gamla chokladtiken som jag trimmade för några månader sedan och husse har beställt en lättskött sommarfrisyr! Det blir något nytt för mig att klippa ner en cocker! Jag kan förstå att husse vill ha en lättskött päls i sommar, inga behäng, inga långa öron etc etc. Efter allt det här trimmande tror jag att jag skall anmäla till cockerklubbens trimlista - bada och vardagstrimma kan jag, kanske lite svårare med utställningstrim, men det gick ju ganska bra för de hundar jag visade i Nödinge!
|
Enligt kinesiskt horoskop finns det ju apans år, grisens år, råttans år etc etc. Det här måste vara hundens år - åtminstone för mig. Tycker inte jag gjort annat än planerat parningar, åkt kors och tvärs med höglöpande tikar, lämnat tikarna hos killarna, haft fästmännen här. Och sedan utställningen i Nödinge med mina första egentrimmade utställningshundar och på toppen planeringen av valpträffen nu på söndag! Dessutom har jag badat och trimmat resterande 4 cockrar för att imponera på dem som kommer på söndag, tihi! Konstigt jag hamnar alltid vid trimbordet iklädd en fleecetröja?! Denna varma, sköna tröja men ack så "hårsamlande"- sitter här och ser ut som en cocker, röda, vita, blåa och chokladfärgade strån överallt och som de sticks och kliar! De har t.o.m. krupit in i ögonen, näsan och ögonen.
Jag är superhelnöjd med utställningsresultaten: Chokladbiten Ragnar 2:a bäste juniorhane, Ester oplacerad men med jättefin kritik, OCH Nova 4:e bästa tik i öppenklassen! Now we talking ! Det absolut roligaste är ju att de är min egen uppfödning, visar väl att jag har bra avelstikar och har valt rätt hanar till dem??? Som grädde på moset: jag hade utställningstrimmat själv för första gången! Så, nu har jag skrutit färdigt! Vissa dagar är bara sååååå bra - uppväger allt jobb med moppen, skurhinken, dammsugaren och dammtrasan!
Igår var jag och ultraljudade Vera för att se vad som döljer sig i hennes mage. Tyvärr kunde inte veterinären se något, men jag tyckte jag såg och protesterade. Alla veterinären är ju inte bra på att läsa av ultraljud och hos min vanliga veterinär, Mölndals Djurklinik, finns bara en som gör detta. Nu var jag inte där utan hos en annan och jag kände instiktivt att jag litade inte på hans svar. Jag blev erbjuden att göra om ultraljudet - gratis- och det tycker jag visar på att han var inte helt säker! Så om 10 dagar gör vi om det. Jag tycker jag känner mina hundar så väl och känner igen tecknen på att de är gravida - Vera med sin "gravidlunk" och som bara vill sova, som bara vill sova i min säng några timmar i stöten på natten och sedan stönande kryper in under min säng för att göra om proceduren hela natten. Eftersom hon inte kan hoppa upp i sängen igen, vaknar jag varannan timme av hennes gnyende när hon vill upp igen! Ellen är också mycket trött och sover gärna och mycket (men inte mer än att hon gärna rymmer över till den förbjudna delen av trädgården!) Jag kom på Ellen när hon knöt upp repet som jag snurrat runt grinden för att hundarna INTE skulle kunna rymma. Jag måste faktiskt beundra henne, hon lirkade och drog i repet och till slut hade hon fått upp dubbelknuten! "Vill man något riktigt mycket så går det", tycktes hon säga när hon kom tillbaka!
Hoppas det blir soligt och varmt så jag klippa gräset på "racingbanan" inför söndagen! Heartbreakers snabbaste cocker skall ju koras! Det gäller för hussar och mattar att ha hundvänliga (och varma) kläder på sig och kanske inte de tunnaste och finaste skorna på sig! Nu håller jag på att planera vad jag skall bjuda på, ca 15 personer kommer och det måste kunna förberedas och vara klart att serveras. Kaffebordet skall bli spännande att se vad det kommer att innehålla: Vera och Ellen har bett alla ta med något som börjar på deras valpars namn!
|
Dagen började lysande (ironi) med att jag slog i foten i golvstativet till fönen som varit trasig sedan december (inköpt i juni 2010). Fick alltså en mycket omild påminnelse om att jag verkligen saknar den! Ringde leverantören och talade verkligen i KLARTEXT om vad jag tyckte om hans sätt att behandla kunderna och slutade med att hota med en KO-anmälan och fick till svar: "Ja, gör du det"!!! Och därmed lade han på i örat på mig!!!!!
Lagom arg marscherade jag ner till källaren för att ösa upp vatten från avloppsröret som läcker och upptäckte att glödlampan tjänat ut, totalt mörker med andra ord. Då försvann min grod- och paddfobi och jag kröp in med ny lampa och öste och öste. Det var nog ett ganska bra sätt att avreagera sig på, kan jag tycka så här i efterhand. Upptäckte felet och ringde en rörmokare som lovade komma i morgon. Hade först vissa funderingar på att försöka laga läckan med silvertejp, men näe, vattenläckor är för allvarliga saker!
Äntligen är hallen klar, sista biten golvlist har kommit på plats så nu kan hundarna försöka tugga på väggarna, haha!
Igår upptäckte Ragnar "elefantleken" som går till så att man biter sig fast i svansen på Nova för hon är mycket snabbare och hänger på! Nova som var nytrimmad grävde ett nytt jättehål och kröp ner i det med sin röda freesby i ett fast grepp i munnen, bara ögonen stack upp!
Ellen slarvade bort sin gula boll för några dagar sedan och har suttit på trappan och "gråtit", däremellan har hon letat genom trädgården frenetiskt. Hon har t.o.m. beskyllt mig för att ha gömt den! Vilken fullkomlig lycka hon utstrålade när hon hittade den i morse, svansen gick i hundra och hon dansade runt, runt! Nu är det inte mycket kvar av den - hur skall det gå när den faller helt i småbitar??? Ungefär som barn som har en "snuttefilt" som de vägrar byta ut.
Idag har både Vera och Ellen börjat få smakprov "blivande-mamma-mat". Det är ju viktigt att de och deras ev. (ev. skriver jag fortfarande) valpar får rätt näring. Allan fick litet i sin mat också för han behöver gå upp i vikt efter alla löptikarna och vidhängande matvägran. Om jag klämmer och känner riktigt, riktigt noga på Vera så tror jag mig kunna känna något! Eller så är det önsketänkande, det var nära att jag beställde tid för ultraljud idag för att bli helt säker, men avstod i väntan på en vanlig röntgen om några veckor. Är jag nyfiken eller....?
Inte klokt - 5 blivande valpköpare har anmält intresse för Veras och Ellens valpar. Några t.o.m. innan de hade parats!!!!
I morgon är det trimning för hela slanten som gäller. Utställning på lördag och för första gången har jag utställningstrimmat hundarna helt själv. Hoppas att domaren inte ha för mycket att anmärka på men någon gång måste ju vara den första! Hoppas att "proteshanden" handen håller också. Den måste ju vara bra på lördag eftersom man visar hundarna med vänster hand. Den roligaste (kanske) klassen är parklass, där Ester och Ragnar skall visas samtidigt, hoppas jag inte blir helt insnurrad och faller som en fura framför domaren, tihi! Hoppas få till några bra foton under utställningen!
Trädgården måste få ett lyft också inför valpträffen, eller kanske skall byta ut grenarna till: Vem klipper gräset snabbast, vem samlar mest kirskål, vem hittar flest "lämningar"????? Nja, det tål att tänkas på hahaha!
|
Tycker det bara var några veckor sedan som det såg ut så här i trädgården och nu blommar magnolian för fullt, syrenerna kommer att blomma om några dagar, körsbärsträdet och plommonträdet har redan börjat snöa! De underbara konvaljerna har blivit riktigt stora och sprider sig in i trädgården, bara att tacka och ta emot.
I tisdags var det dags för vaccination av Nova, Ester och Ragnar och Märta hängde också med för kloklippning. Hon, Märta, är rolig, alla utom jag får klippa hennes klor! Jag får klippa pälsen under och mellan tårna men hon kollar noga att det är en sax och inte kloklipparen, hon ser skillnaden på verktygen! Eftersom hon väger drygt 60 kg så väljer jag mina strider. Dessutom brukar jag få kloklippningen gratis.
Onsdagen var rent hysterisk, jag alternerade mellan att vara snickare, trädgårdsanläggare, städerska, tvätterska, det var varmt och kvavt och åska i luften och då måste jag givetvis dra på för fullt ! Anna är verkligen speciell, hon vill vara näääääära matte hela tiden och hjälpa till. Detta innebar att jag kunde inte lämna några verktyg, skruvar eller spik på golvet för då var hon snabbare än en vessla att sno grejerna! Däremellan fyllde jag igen alla sorkhålen" i gräsmattan och bar bort alla uppgrävde asprötter. Egentligen ganska meningslöst jobb för rötterna spreds snabbt ut igen av Ester, Ragnar, Nova och Anna! Lika meningslöst som att fylla igen hålen - Ragnar fick för sig att matte hade gömt något i hans hål och det var han ju bara tvungen att kolla! Då kände jag att det var mycket dags för hundarna att sova middag men jag fixade resten! Till min stora förtvivlan såg jag att delar av källaren åter hade vattenfyllts!!! Det var bara att ta på sig stövlarna och börja ösa så det blev torrlagt igen, gjorde ju samma sak i höstas och då trodde jag att det berodde på det eviga regnandet och nu skyllde jag på all snö som fallit! Jag avslutade dagen med att knäskura sovrumsgolvet och bona det + att stryka och hänga upp nya gardiner. Den natten sov jag verkligen gott men vaknade med nackspärr - undrar varför ?
Idag har det varit ännu en underbar sommardag, tror jag i alla fall för jag har fortsatt snickeri- städ- och tvättjobben. Fattar inte varifrån all denna märkliga energi kommer ifrån? Kan det va´så att jag förtränger att Nova och Ragnar behöver en rejäl tovutredning inför utställningen?! Har också hämtat ut priser till valpträffen - Heartbreakers snabbaste Elvis, Greta Garbo och Marabou - Agria skänkte några och sedan får vi väl se vad jag kan hitta på mer ! Nu måste alla börja dansa soldansen, varje dag fram till den 29 maj för annars blir det inte så kul! Men det ordnar sig, som jag brukar säga. Tittade in i källaren i eftermiddags OCH det hade åter börja fyllas på vatten. Måste väl ta hit någon sakkunnig som kan kolla vad som egentligen händer där nere. Hade väl kunnat krypa in men det är ju det här med paddor och grodor, vill helst inte stirra en padda i ögonen liggande på magen och inte snabbt kunna komma undan! Det är nog ingen bra kombination att bo som jag gör och ha padd-, grod- och ormfobi!
Nu är det dags att knö ner sig mellan två höggravida, tror de i alla fall. Vera fortsätter att "gravidlunka" ut i solen och sedan bara lägga sig och sova, Ellen har börjat göra samma sak och dessutom har hon börjat må illa. Ja, ja framtiden får väl utvisa orsakerna till deras beteenden!
|
Efter en ny resa i torsdags med Ellen till "Snygg-Olle" var tydligen Ellen på exakt rätt humör och det hände som jag hade planerat skulle hända!!!!
Nu börjar allt återgå till det normala igen! Allan har slutat att hoppa över barngrindarna och båda killarna har gjort ett break i serenaderna! Antagligen bara för att hämta krafter inför Novas och Annas löp i juni! Och därefter är det Märtas tur - och henne är ju Allan ständigt kär i men ännu så mycket mer vid de tillfällena! Förstår de som väljer att ha antingen tikar eller hanar!!!
Vera (om hon är gravid) går snart in i 3:e veckan av 9 och Ellen om hon också är gravid går in i 2:a veckan. Efter 45 dygn syns valparna på en vanlig röntgen och det måste jag ju göra för att veta ungefär när sista valpen har tittat ut. Det är verkligen spännande - kanske därför mitt blodtryck är så högt?! Har redan 4 presumtiva valpköpare som följer med stor spänning vad det blir men framför OM det blir... Vera visar tydliga tecken på att vara gravid, tycker jag. Hon "gravidlunkar" ut i trädgården, gör det hon skall och sedan sjunker hon bara ihop och sover i solen. Därefter reser hon (kan ge mig på att hon stönar) och lunkar in och fortsätter att sova i Novas nattbur! Ellen tappade helt intresset för sin älskade, gula boll i ca 1 vecka men idag var hon på superhumör och vaktade den som sin ögonsten. Jag ville ju inte kasta den för om hon är gravid skall hon inte hoppa och skutta och kanske krocka med någon av de andra "tokarna". Men precis som Vera, sover hon djupt och länge.
Nu har sommaren äntligen kommit! Som vanligt bara exploderade allt i naturen och jag blir lika förvånad varje år. Det var ju inte länge sedan man fick skotta sig fram, nu har jag lagt undan snöskyfflarna på ett säkert ställe så att jag snabbt kan hitta dem när de behövs igen. Förra året fick jag leta... och som jag letade! Ikväll är det 15 grader ute varmt vilket = så varmt som jag hade inne vissa dagar i vintras!
Nu ligger Allan och Ragnar och snarkar som riktiga karlar. De är väl slut efter den här månaden kan tänka!
Idag har jag spacklat om alla dörrkarmar för Anna och några till, tyckte tydligen att spackel smakade gott! I morgon, efter veterinärbesöket (Ester och Ragnars vaccination) skall jag börja måla hur det nu skall gå med 7 nyfikna och hjälpsamma cockrar. Kanske har jag bara vita hundar framemot kvällen - högglans 40! Det vore ju lyckat inför utställningen !
Tycker inte jag har gjort annat än farit runt med Vera och Ellen till deras fästmän varvat med hjälpt min dotter och svärson inför visningen av deras hus. Jag har manglat, strukit, byggt sandslott med Frans, fått Henrik att somna, inköpsrunda till Kållered för inhandling av de sista detaljerna etc etc. Det börjar bli dags att fylla frysen med bullar, pajer och matbröd så jag är beredd när valpköparna kommer + förberedelserna för valpträffen den 29. Glömde ju att jag måste bada och trimma Nova, Ester och Ragnar inför utställningen den 21 maj. Oj, jag blir matt bara jag tänker på alla måsten! Det absolut roligaste "måstet" är valpträffen!
|
|
Jag har varken haft tid, inspiration eller en liten stund av lugn och ro framför datorn på en evighet känns det som. Säger bara 3 löptikar och 2 heltokiga hanar med bara en fråga i huvudena VAR ÄR TJEJERNA??????? Ragnar har i alla fall ätit men Allan..... mager som en vinthund! Tur att jag inte skall ställa ut honom i Nödinge den 21 maj! Det har varit "änna möcke" som göteborgarna säger! Vera är äntligen parad med Tomte. Hon fick sova över hos fästmannen och se, när jag skulle hämta hem henne så insåg hon att om hon inte "fick till det" med fästmannen så riskerade hon att få sova borta en natt till. En sådan risk vågade hon inte ta - att inte få sova i mattes säng, hemska tanke! Så nu är hon förhoppningsvis gravid! Kändes litet tomt i sängen den natten hon sov borta, men Nova tog chansen när inte "överhuvudet" var hemma!
I fredags var det dags för Ellen att åka till sin fästman. De var överlyckliga att se varandra och Ellen gjorde verkligen vad hon kunde men "Snygg-Olle" är ju inte van vid parning - första gången för honom men han försökte och försökte och försökte. Kan ju vara så att det inte var exakt rätt tidpunkt för Ellen. Till slut fick han följa med oss hem och sova över hos Ellen. Egentligen skall man ju para på hanens "hemmaplan" men eftersom Olle dels bodde kvar så länge och dels sedan varit både på besök och varit inackorderad hos mig, så är det ju faktiskt litet av hans hemmaplan också! Och gudarna skall veta att han försökte och Ellen stod bara helt stilla och himlade med ögonen och undrade "hur svårt skall detta vara då"? Det skall bli skönt när livet återgår till det normala, det vill säga inga löptikar och "normala" hanar!!! Tror jag skall försöka ha som mål att få sova minst 6 timmar en natt (eller rent av två nätter). Apropå sova så natten till Valborg, när Olle sov över här, hade grannen, som vanligt när nätterna är varma, sin balkongdörr öppen och hans hund befann sig där fram till 2-tiden. Den hunden måste vara spökrädd för han skällde och morrade exakt 1 gång i kvarten med påföljd att Olle svarade och fick med sig Allan, Ragnar och Ester. Olle är förlåten för han känner ju inte till "rutinerna" som gäller under somrarna så här på landet! Jag menar när stadsborna tror de är ensamma och tycks ha ständiga fester på kvällarna. Märta bara stönade när hennes nattsömn blev störd, samma gjorde både Ellen, Nova och Vera.
Ibland smyger det sig in en liten tanke: Undrar hur livet vore utan hundar? Tyst, lugnt, välstädat! Men ingen som dansar runt i glädjeyra, pussas och vill vara riktigt nära. Den tanken brukar dyka upp i samband med tjejernas löpperioder och de är ju "bara" 6x3 veckor om året så med andra ord är det mesta tiden underbart med hundar! Tack och lov så är minnet ganska kort och man kommer bara ihåg allt det roliga och mysiga som händer.
|
Ojojoj, 13 dagar sedan jag skrev dagbok. Det har tydligen inte hänt så mycket mer än att lilla Ester höglöper, Vera börjat sitt höglöp idag och Ellen kommer också att starta inom de närmaste dagarna. Detta har och kommer att innebära att jag har två killar, Allan och Ragnar vars hjärnor råkat ut för total härdsmälta. Ragnar kör hela repertoaren med yl, skall, gnäll - ja vilka ljud den killen kan få fram!!! Och det hela dagarna, Allan tar det lugnare han vet ju av ålder och erfarenhet när det är dags! Detta ständiga oljud framkallar härdsmälta hos min hjärna också. Försöker jag jobba i trädgården så hörs Ragnars ylande och skällande ut och stänger jag in tikarna och låter killarna vara med ute så hörs tjejerna! Grannarna tror väl att jag misshandlar mina hundar! Synd att inte kunna ha alla ute i trädgården när det är så underbart väder ! Ragnar "pratar" t.o.m. i sömnen - drömmer väl om Ester, systern, antagligen. Han gnyr, snarkar och sparkar runt i nattburen medan Allan "bara" snarkar. Jag tror att tjejerna njuter litet av allt de "förorsakar"!
Idag åkte jag och Vera ner till Eva för att låta Vera och Tomte "umgås". Det visade sig att de känslor hon hade för Allan i morse, hade svalnat betydligt när hon träffade sin blivande man. Vi fick i alla fall en mysig fikastund på Evas altan medan kärleksparet strosade runt i hundgården. Vi gör om besöket i morgon och då hoppas jag verkligen att Vera är mer intresserad!!!
När jag vilade en stund efter hemkomsten, vaknade jag av att alla hundarna skällde som tokiga och Märta försökte t.o.m. ta sig över balkonräcket. När jag kollade vad det var som gjorde hundarna så upprörda såg jag två killar som stod på min, mycket dåliga, brygga och metade. Bryggan är i så dåligt skick att jag vågar gå knappt en meter ut på den och där stod två killar längst ut, med vatten upp till anklarna. Funderade över om jag skulle fixa kameran och invänta när bryggan sjönk och få några bra kort! Men så kom mitt bättre jag fram och jag gick ner och pratade dem till rätta. Hade bryggan sjunkit så hade de haft problem med att ta sig upp eftersom det är näst intill bottenlös dy i tjärnet. De packade hop sina spön och matkassar och försvann och hundarna lugnade ner sig!
Igår var hela Härryda kommun mörklagd - mellan kl 18-24, inget vatten, inget ljus, vad gör man. Jo, man ringer sin dotter som inte bor långt här ifrån men på Mölndalssidan och således inte var drabbad. Hon kom med kaffetermos och en mängd vattenflaskor. Inte klokt så törstig man blir när kranen är tom! Hundarna hade ju i värsta fall kunnat dricka tjärnvatten - men definitivt inte jag! Det blev en stillsam påskafton med levande ljus, TV- och datorfritt! Jag vaknade vid 24-tiden på natten av att köksfläkten drog igång - hade ju glömt att stänga av den när strömmen försvann! Dessutom tändes all utomhusbelysning och stack mig i ögonen!
Neeej nu har Ragnar startat kvällsserenaden och jag klarar inte av att tänka längre - så god natt!
|
De här tre paddorna försökte ta årets första dopp i barnpoolen, de hade också en kompis vid sidan om som intresserat iakttog om de skulle lyckas! Tycker förståss att de kommit litet fel, tjärnet ligger ca 15 m från dem. Får väl utrusta dem med GPS så de hittar.
Vilken vecka det har varit! Med 9 hundar och det regnade många dagar! 36 tassar är väl inget man orkar torka utan alla fick samsas i hallen med golvvärmen på - det gäller att förenkla tillvaron så gott det går. Lördagen har jag hört var solig och skön, då stod jag och trimmade Totti. Han var jätteduktig på trimbordet men vi hade skilda åsikter om det där med nödvändigheten av bad! Jag vann den diskussionen!
Säger bara SÖNDAG!!!! Det var den roligaste söndagen på hur länge som helst. 11 cockrar med mattar och hussar på promenad i Slottskogen. Solen lyste och det var nog 20 grader varmt. Så vansinnigt roligt så det måste vi göra om. Det svåraste var att hitta parkering, åtminstone för mig som hade packat in 7 hundar i bilen och då går man ingen längre sträcka inte! Till slut fick jag parkeringsplats så nära det bara gick och all mötte upp vid min bil när jag hade "cockerutdelning". Det slutade med att jag gick tomhänt nästan hela promenaden, kändes lite ovant men bra för då kunde jag ägna mig åt att fotografera. Fotona har jag lagt in under en ny flik "Cockerpromenad".
I måndags åkte så Petter hem. Nybadad och trimmad mötte han sin familj och lyckan var ömsesidig! Ellen sprang runt och letade efter sin son en bra stund. Även de andra undrade vart han tagit vägen och jag saknade min lille "fotvärmare" när jag satt vid datorn! Men han och familjen kommer ju till valpträffen.
Igår kväll vägrade Nova komma in efter sista turen i trädgården för natten. Nybadad och tovutredd som hon blivit tyckte hon väl att hon skulle bättra på frisyren och krypa ner i sin egenhändigt grävda jordhåla! Till slut kom hon haltande på tre ben!!!! Hon kunde inte ens ta sig uppför trappan utan jag fick bära in henne - våt och jordig. Förmodligen har hon trampat ner i någon håla som någon av hennes kompisar har grävt. Jag fick knappt ta i benet så ont hade hon.
I natt vaknade jag av ett brak i sovrummet. Märta blev sugen på en av orkidéerna som står i fönstret och åt upp alla bladen med påföljd att krukan for i golvet. Det blev till att sopa och plocka skärvor kl 2 på natten. Ibland undrar man vad som går snett??? Hur tänkte hon och framför allt VARFÖR! På morgonen gick jag in Giftinformationens sida (välbesökt av mig) och kollade om växten var giftig men den var ofarlig som tur var. Men tankarna började ju komma, varför åt hon denna, hundar kan ju äta konstiga saker om de har ont i halsen eller mår dåligt, så jag ringde givetvis veterinären och bokade tid på eftermiddagen. Hon ville inte äta sin frukost när alla andra åt utan låg och sov i min säng. Hon var trött - hade ju roat sig under natten! Längre fram på dagen piggnade hon till och studsade ut och skällde på grannarna och kom in och ville ha en försenad frukost som jag toppade med en bit hallonpaj och som hon åt! Efter det avbeställde jag faktiskt tiden hos veterinären! Novas ben är också bättre, nu stödjer hon på det och har sin freesby i munnen så glömmer helt att halta!
Ikväll har jag äntligen målat om valplådan och hoppas verkligen att Anna och Ester inte får för sig att kolla in den på nära håll innan färgen torkat. Jag lyckades i alla fall komma nära en nymålad gavel och har numera rosa metallic-slingor i håret!
|
Den 7 april förra året var Ellens valpar utomhus för första gången!!!! Det måste ha varit bra mycket varmare än idag. Här har visserligen solen visat sig med det har stormat så jag trodde de stora granarna skulle ge upp!
Idag har jag röntgat handledsprotsen för vilken gång i ordningen minns jag inte. När jag skulle köra hem visade det sig att alla gator blivit enkelriktade åt "fel" håll och jag hamnade ute i Frölunda, en liten nätt omväg på några mil. Det var bättre förr när jag hittade i Göteborg - kände mig verkligen som "hej landet vad gillar du sta´n?" Hoppas svaret kommer snart så jag får veta vad som hänt. Livet är ju litet begränsat med bara en användbar hand Hundarna klagar inte för nu slipper de att bada och trimmas och kan njuta av all lera och annat som fastnat i pälsarna. Just nu ligger Nova och tuggar belåtet på en grankvist som antagligen fastnat i behänget. Ja, ja, granbarr skall ju vara nyttigt, bättre än de stenar, plastbitar och annat onyttigt som jag får plocka ur deras munnar ibland. Bara de inte funderar på att apportera paddorna och jag får gräva ut en halvdöd dito ur munnen på dem !
I eftermiddags talade jag tydligt om för Vera och Ellen att jag skulle fixa i ordning valplådan, montera den, spackla och sedan måla den. Ellen satt på kökssoffan och iakttog mycket intresserad vad jag höll på med. Vera gick och la sig! Hoppas tjejerna förstod vinken!!!!
Nu måste det snart bli sommar för i kväll eldar jag upp den sista torra veden, men jag kanske skulle ta hand om den fuktiga/våta veden i trädgården och ta in litet till och lägga på tork för att ha i reserv om sommaren låter vänta på sig?! Det tål att tänka på innan grodorna söker skydd i vedstaplarna, dessutom kommer det att se litet mer städat ut. Jag önskar dygnet hade fler timmar för det är så mycket att göra både inne (jordgolv) och allt som behöver förberedas i trädgården. Var på Mölnlycke Gardencenter idag och fick verkligen knyta händerna i fickorna och in förköpa mig på alla fröer som kommit, för att inte tala om penseér, påskliljor och andra utomhusväxter. De inköpen får vänta till påsk tror jag. Men det är så vansinnigt roligt att planera grönskan på altanen/balkongen, inte för att jag brukar ha tid att njuta av den några längre stunder och desutom brukar hundarna "beskära" det mesta, ja inte Märta, Allan, Vera och Ellen längre men det finns ju andra!
I morgon skall jag lägga på ett nytt lager färg på valplådan och sedan är den klar att tas i bruk. Sedan har jag vissa planer på att måla dörrkarmarna och sovrumsdörren. Jag har spacklat idag och Ragnar tyckte jag var jättesnäll som strök "grädde" på karmarna och försökte ta sig små smakbitar. Kanske var jag väl optimistisk, eller...?
Det skall bli jätteroligt att träffa så många "valpar" med hussar och mattar på söndag i Slottsskogen. Jag packar väl bilen full med hundar och portionerar ut dem till intresserade, tihi!
Jag säger det igen, såååå go´Petter är. Önskar att vissa av mina var lika uppmärksamma på mig! På lördag kommer Totti för trimning och bad - det är så roligt att få "ta hand om" Vera och Ellens valpar.
Nej, nu är det dag att "peta in" de sista pinnarna i brasan, släppa ut gänget och sedan försöka få plats i sängen!
|
På fotot är Ellen med 3 av sina valpar, förresten valpar - juniorer skall det ju vara. Från vänster mamma Ellen och sedan Anna, Petter och Leja. Mamman är minst gänget!!!! Idag åkte Leja hem med sin matte och husse och gissa om hon var lycklig när de kom. Hon flög upp i husses knä och där satt hon som fastklistrad. Av naturliga skäl har hon väl inte fått den dos av "gos" som hon är van vid under veckan som hon har ingått i flocken! Men hallå, hon kan inte klaga allt för mycket för hon har suttit i mitt knä varje gång jag suttit vid datorn. Det har varit svårt att skriva för hon har använt min vänsterarm som kudde - därför har jag väl inte prioriterat dagboken under den här tiden. En helt underbar liten tjej, vars huvudsakliga intresse är att ligga i knäet och gosa och sova! Hon var mycket försiktig i början i umgänget med flocken men efter några dagar hade hon verkligen smält in och jagade runt efter bollar, freesbysar och annat som ligger i trädgården.
Nu är Petter här, han gick omlott med Leja ett dygn och jösses så roligt syskonen hade, nästan så jag fick ha hörselskydd när de busade runt - ut på balkongen - in i köket - runt i rummet och så ut på balkongen igen. Undrar om de kände att de var syskon??? De fick också fart på Ester och Ragnar!!!!!!!! Nu har tystnaden lägrat sig här och Petter ligger på sin plats (mina fötter) och sover. Otroligt så snabbt han fann sig tillrätta och hittade sina gamla platser. Hela flocken, inkl. Märta, bara accepterade honom direkt och det är mycket ovanligt att Märta accepterade honom redan från början. Hon brukar vara mycket tveksam i några dagar när det kommer inackorderingar och jag brukar få viska till henne att vara snäll så skall hon få grisöra när de har åkt! Det argumentet brukar hon köpa!
Idag jag badat och trimmat Leja för hon måste ju vara snygg när hon skall hem! Sedan fick Petter en omgång på trimbordet också, så mycket päls den killen hade. Tog bara det mest elementära - öron, bröst och framtassar för jag ville ju att alla skulle se fina ut på "familjefotot" men Petter skall få en omgång till på trimbordet innan han skall åka hem + schamponering med Bright White, då kommer han att gnistra så familjen får ta på solglasögonen när de kommer. Himla bra med så många hundar som jag kan träna trimning på. Börjar få upp farten på trimmaskinen - idag gick den så varm att den brände i handen!
När Leja var avhämtad och alla varit ute och busat och skällt (givetvis inte Märta) tog vi en välbehövlig siesta och sov i 1,5 timmar, siestan deltog Märta gärna i!
I morgon blir det besök på vårdcentralen för att kolla "proteshanden" och kanske komma snabbare till handkirurgen på Sahlgrenska. Egentligen tror jag att den behöver opereras om igen, men med tanke på mina planer så måste det ske NU för sedan flyttar antagligen min äldsta dotter och jag mister någon som kan ha koll på hundarna och dessutom går det ju inte att sköta om 2 valpkullar och vara gipsad.
Ï morgon är det också Novas tur att få sig ett bad och en genomgång på trimbordet. Hon har grävt ett stort hål i kullen över infiltrationsanläggningen och där ligger hon med sin röda freesby. Man kan ju lätt föreställa sig hur hon ser ut när hon väl kommer in !
Dagens rapport från Vera och Ellen: Vi har inte börjat löpa ännu! Men vi har planer på det och detta har killarna i flocken uppmärksammat! Vi gillar att hålla matte på sträckbänken, tihi!
Jag tycker det är så himla roligt att få chansen att rå om "gamla valpar", nu kommer både Bruno och Leja tillbaka till hösten. Vilka fantastiska hem de har fått! Det märks så väl på hundarna att de har fått en trygg uppväxt, de kan umgås med andra hundar och människor och inget tycks skrämma dem - precis som en cocker skall vara!
|
Så typiskt, när jag äntligen satte mig till rätta för att skríva dagbok, hördes ljudet av små traskande tassar runt om här inne. DÅ är det bråttom att öppna ytterdörren vill jag lova. Att jag inte bryter benen i ivern att få ut dem, är ett under, alla på en gång och alla dansar runt, runt och skäller! Utom lilla Leja (inackorderingen) som känner sig litet obekväm med hur flocken uppför sig och sitter kvar inne i rummet och skäller och undrar vad som händer. Roligt att se hur hon har "tuffat till sig" de senaste dagarna och hon vågar t.o.m. morra litet försiktigt åt Märta. Det är annat mot hur försiktig och litet rädd hon var när hon kom. Hennes matte/husse kanske rent av inte kommer att känna igen henne! Kanke får jag inte ha hand om henne mer efter detta?
Jag känner mig som Askungen som skulle städa, skura och hålla rent. Ett näst intill hopplöst företag nu när gräsmattorna ser ut som de gör! Samtidigt skall trädgården vårstädas, gräsmattorna krattas, vilket Ester och Ragnar finner mycket intressant och skäller i stämmor, höga C känns det som!!! Är orolig för att grannarna skall tröttna på att lyssna på Ellen som skäller för att jag skall kasta den gula bollen, Nova för att jag skall kasta freesbyn, Allan och Märta på alpackorna, Anna skäller för att hon är bara allmänt glad och så har vi då Ester och Ragnar som inte håller näbb en sekund när de är ute. De sistnämnda kör sitt race runt, runt i trädgården under tiden som de "pratar" mycket högljutt med varandra. Vera är väl den tystaste i gänget men henne måste jag hålla ett öga på så hon inte hittar något hål i staketet för att kunna dra! Leja är helt tyst och håller ett vakande öga på mig så jag inte försvinner.
Nu börjar tulpaner och andra vårlökar att komma fram, problemet är bara att vissa i familjen också gillar dessa vårtecken! Har hittat massa avbrutna tulpaner som nyss kommit upp i ljuset. Får väl flytta ut staketet för att skydda dem. Men först måste tjälen gå ur marken så jag kommer ner med stolparna. Undrar vad jag skulle ha gjort om jag bott i en hyreslägenhet??? Gärna 3-4 tr. upp så hundarna lämnat av mesta leran utanför dörren.
Nu hördes ett brak i köket och jag smög ut och kom på Vera med att försök få bort locket till fodertunnan! Hon är ständigt hungrig den hunden! Vissa hundar äter ju tills de kräks upp maten för att sedan fortsätta äta. Min första cocker, Spanja, tillhörde den gruppen och det vete fåglarna om inte Vera skulle kunna göra samma sak!
Häromdagen hände en sådan där onödig olycka, ibland är inte huvudet med riktigt, eller så har jag förträngt vissa saker. Som till exempel att jag har en handledsprotes inopererad och inte får belasta den handen/armen. Om jag skulle anmäla skadan till försäkringsbolaget skulle jag få beskriva händelsförloppet så här: Kröp runt i köket på alla fyra för att leta efter en hundmatskål under skåp och soffor, blev så glad att jag stödde på armen med handledsprotesen när jag hittade skålen under kökssoffan och sträckte fram högerhanden för att fiska fram den och detta innebar att hela tyngden vilade på "fel" arm och den vek sig inåt! Så kan det gå! Vet inte om jag har lust att rapportera skadan! Det som inte var fullt så roligt är att jag blev uppmanade av Sahlgrenska att ta kontakt med Spenshult, där jag fick protesen inopererad - men hallå - skall jag köra 32 mil sammanlagt för att de skall titta på skadan! Nja det får vara, jag skriver en egenremiss och får besökstid inom 90 dagar, förhoppningsvis är skadan läkt då!
Nääee, nu får damerna verkligen behaga att löpa, vi är många som håller på tröttna på denna väntan!!! Det värsta är att jag har inget att säga till om!!!!
På söndag kommer Petter!!!!! Tror jag har sagt det förut: han tog med sig en stor bit av mitt hjärta när han flyttade! Det gjorde även Snygg-Olle och Conny/River också för de stannade kvar så länge! Jag får helt enkelt inte behålla valparna så länge för då kommer jag att bli helt "hjärtlös"!
Nu har jag hört ett oroväckande brak 4 gånger någonstans i huset och rusat upp för att kolla, men inget har hänt som jag kan se, men det visar väl sig i morgon. Kan kanske vara katterna för hundarna ligger och sover. Och Märta har inte reagerat utan ligger på rygg i min säng och drömmer och brummar, kanske är det alpackorna hon äntligen har kommit ikapp?
Nu är det dags för mig också att försöka hitta en bekväm sovplats i sängen och förhoppningsvis inte drömma om leriga gräsmattor och golv, gamla fjolårslöv och avbrutna tulpaner!
|
Idag fyller min älskade Märta 8 år!!!! Jag tyckte inte det var länge sedan hon kom hit - 8 veckor gammal, men nästan för tung att bäras! Jag har lyckats förtränga allt hon hittade på som valp och unghund, men vi lade i alla fall grunden för det goda samarbetet med Djurkliniken i Mölndal! Vet inte hur många gånger vi var där och fick "kräkspruta" och andra behandlingar. Hoppas verkligen vi får många goda år tillsammans framöver. Jag behöver hennes hjälp med de kommande valpkullarna!
Vilka härliga dagar det har varit ! Nästan sommar, har kunnat jobba i trädgården i bara en tröja. Det är annat än dunjacka, vantar och halsduk. Men vi skall inte prata om hur det ser på de s.k. gräsmattorna och i förlängningen golven inne! Så skönt att kunna vara ute och hela flocken har rusat runt som galningar. När vi gick in vid lunchtid slocknade alla och sov och sov..... Därefter var det dags för ett nytt pass i trädgården. Både hundarna och jag har fått nya krafter och livslust. Fast litet mindre livslust hade kanske varit att föredra när det gäller Ester och Ragnar!
Känner mig helnöjd med att äntligen fyllt bilen med alla sopsäckar som stått litet här och var och avlämnat dem på återvinningsstationen. I morgon kanske jag kan få ihop ett billass till om jag kämpar med att fortsätta rensa i trädgården.
Inga tjejer som börjat löpa ännu så nog talat om detta
Jag har gjort en marknadsundersökning betr. hundförsäkringar - fattar inte att det kan skilja mellan ca 9.000 - 23.000:-??????????? Jag har verkligen läst det finstilta med förstoringsglas och näst intill trakasserat försäkringsbolagen med frågor. Det gäller verkligen att se upp så man inte "går på en mina" i sparivern! Förmodligen stannar jag kvar i Agria, fel - inte förmodligen - men jag byter nog typ av försäkring! Det går ju an om man bara har 1 eller 2 hundar som skall försäkras men 8!!!!
Tänk att på söndag är det sommartid igen! Det kanske blir vår och sommar i år också?! Då är det väl så att det ljusnar fortare på morgonen och mörknar tidigare på kvällen? Fattar inte - det är på kvällen det skall vara ljust eller...? Har redan dragit för mörkläggningsgardinen i sovrummet, har missat det några kvällar med påföljd att vissa vaknar redan strax efter kl. 5 på morgonen. Vissa = Ester, Ragnar och Anna! Men det räcker för de blir så glada när de tror det är morgon. Jag och de äldre hundarna blir inte fullt lika glada, Märta t.o.m. morrar åt dem och jag kan ju ana vad hon säger till dem: "Håll näbben och sov!"
|
|
En sprakande brasa och Märta med sin onda tass ligger framför den och formligen steker sig! Resten av flocken snarkar i soffan, min säng, fåtöljer så jag fick sitta på kontorsstolen och då kan jag ju lika gärna fortsätta skriva dagbok! Men så mysigt det är med "spraket" och snarkningarna!!!
Jag var med om ovanligt möte igår, asch möte, vi talades vid i telefon ang. cockern som försvunnit från Bollebygd. Jag brukar aldrig ringa upp totalt okända människor för att fråga och ge råd men fotot på den här lilla black&tan-tiken gick rakt in i hjärtat av någon underlig anledning. Kvinnan som svarade talade inte svenska så vi gick över till engelska och min engelska är tyvärr mycket ringrostig när det gäller att prata. Vi hade så trevligt, trots de olyckliga omständigheterna, så jag glömde bort att jag var ringrostig! Det visade sig att hon har samma färger på sina hundar som jag (dock bara 6 st), hon har en leonberger, hennes man arbetar på samma företag som min ex-man gjorde! Det var bara för många saker som stämde, känns som om det var meningen att jag skulle ringa. Givetvis har jag bjudit hem henne!!!!
Nästa torsdag skall jag trimma en helt främmande cockerdam på 10 år. Är jag nervös eller???? Hon är van vid trimning för hon har varit utställd mycket. En livertik, hoppas hon har bra päls - inte så "luddig" som visa bruna kan ha. I slutet av veckan kommer lilla Leja och skall bo här när husse och matte skall roa sig i USA. Skönt när det händer så trevliga saker!
Idag upptäckte jag att Allan börjar visa ett visst "intresse" för Ellen så då är nog löpet ca 1 vecka borta! Lilla Ester tänker nog också att det snart är dags, verkar det som! Hon får gärna vänta litet och låta mamma Vera löpa först!
Ikväll är det en helt underbart, fantastisk fullmåne, om några timmar kommer hela trädgården att bada i det vita, kalla ljuset. För att förstärka det litet småkusliga har ugglorna börjat hoa runt omkring här. Ester, Ragnar och Anna går inte många steg från trappan för att uträtta sina behov, helst vill de att jag är med och lyser med strålkastaren. De som är så tuffa annars!
Det var mycket lyckat att att sätta upp en mörkläggningsgardin i sovrummet - nu får jag sova ända till kl. 7 på morgonen innan Ester och Ragnar vaknar! Förutom i natt när Märta vaknade vid halvtre-tiden och hade så fruktansvärt ont i sin baktass sedan veterinären avlägsnat delar av en klo. Givetvis hade jag ingen värkmedicin att ge, inte ens den allra minsta magnecyl. Jag fick sitta och hålla om hennes för hon var näst intill hysterisk stackarn. Måste ju säga att hon brukar vara väldigt tålig så hon hade nog jätteont! Kl 9 i morse hängde jag på låset till apoteket för att hämta ut receptet på Metacam. Så nöjd hon blev när hon fick den! Vi sov faktiskt middag i flera timmar.
Nu skall jag fortsätta att njuta av brasan, tända levande ljus och försöka knö ner mig någonstans mellan Allan, Ellen, Nova och katten Moa!
|
|
Oj då, det har ju bara gått en dag sedan jag skrev senast i dagboken!!!! Igår, tisdag, var en riktig "tokdag". Den började ju så bra, hundarna gick lugnt ut - en och en allt efter ålder och ALLA kom in utan att jag behövde halka ut. Visserligen vaknade som vanligt Ester och Ragnar redan kl. 06.00 och väckte upp resten av gänget. Men efter alla fått frukost kunde jag bädda ner mig framför TV:n en långt stund. Inget är så sömngivande som TV! När jag låg som "gottast" - Vera vid fötterna, Allan på benen och Ellen på magen och över oss hade vid den varm goá mysfilten, ringde telefonen. Det var sköterskan på magnetröntgenkameran som frågade om jag kunde infinna mig om 1,5 tim!!! Jag står nämligen uppsatt på en återbudslista för att komma fram snabbare i kön. Det var ju inte att tänka på - duscha - göra mig i ordning - rasta hundarna - allt på 1,5 tim. Dessutom hade jag en bokad tid på hjärtmedicinavd. kl 14.00. Precis när jag var klar att åka dit ringde tandläkaren och ville boka tid, sedan ringde ett försäkringsbolag. Hundarna hade varit ute under tiden och när de kom in lämnade någon stora blodspår efter sig. Det blev till att snabbt undersöka 8 hundar och se varifrån allt blod kom. Det var Märta som brutit en klo och den gick nästan in i trampdynan, förmodligen hände detta under hennes försök att ta sig in till alpackorna. Det blev aktuttid hos veterinären och Märta fick ligga i bilen under mitt sjukhusbesök. Jag träffade den mycket trevliga läkaren som skrev in mig för misstänkt stroke/hjärnblödning före jul. Och han kom ihåg mig på grund av att jag varit så orolig för hur mina hundar skulle klara sig när jag var borta. Det visade sig att han också var hundägare och som vanligt blev det mycket hundprat som det alltid gärna vill bli när hundägare träffas. En mycket sympatisk läkare som talade om att de symptom som jag hade då, inte var en stroke/hjärnblödning!!!!! Men hallå - det har jag ju sagt hela tiden!!!!! Märta blev nersövd och veterinären tog bort klon och hon fick ett stort, blåvit bandage om baktassen. Hon var litet sur för hon hade nog velat ha ett rosa!!!! Hennes fästman Allan var superglad när hon kom hem igen - när Allan blir glad, då aktar sig alla för att vara i hans närhet. Han studsar, skäller, ylar, pussas, drar i de svansar som finns inom räckhåll, biter och tuggar på Märta - ja han är mästare i att visa sann glädje!
Idag hade jag lunchgäster, min gamla arbetskamrat och hennes dotter, det var så skönt att få skratta för vi hade så vansinnigt roligt! Hennes dotter gavAllan ett nytt smeknamn "barhänget". Jag tittade litet undrande på henne och då förklarade hon: barhäng = karlar som hänger i baren och klänger på en, som vill pussas och som man inte förstår vad de säger!!! Så nu har prins Allan fått ett nytt smeknamn, eller är det ett öknamn "Barhänget"!
|
Tänk, idag är det 18 år sedan mitt första barnbarn föddes!!!! Jag minns att tårarna bara rann när jag fick samtalet från BB att jag blivit mormor. Det blev tårta på jobbet och ut och köpa välkomstpresent till den nye lille familjemedlemmen. Dettar har upprepats 5 gånger till!!!
Vilken betydelse vädret har för orken och humöret. Känns som om jag just kravlat mig ur idet eller en låååång mörk tunnel och börjar ana vårsolen. Nu anar man gräsmattan eller åtminstone något brunt, lerigt börjar komma fram ur all is. Hundarna har börjat kunna springa omkring utan att halka runt. Alpackorna har (tyvärr) också fått vårkänslor och står och hänger vid staketet närmast hundarna och bara väntar på att få retas. Detta kan ingen av hundarna motstå utan vräker sig mot staketet, det är väl OK när cockrarna gör det men när 60 kg tung Märta gör det, blir jag något nervös - skall det hålla eller inte. Vilken mardröm om 8 hundarna rusade in i hagen till alpackorna! För att inte tala om vad grannarna skulle tycka om tilltaget! Där skulle nog grannsämja få ett abrupt slut!
I lördags kom Alice/Malin och Lill-Allan/Dennis och hälsade på. Vera talade direkt om för sina gamla valpar vad som gäller: när morsan kommer så slänger man sig på rygg så hon får nosa över ordentligt! Det är underligt för så gör Vera bara med sina valpar inte Ellens! Konstigt att hon känner igen sina barn efter 2 år! Malin hade med sig hembakad äpplekaka till kaffet. Jag trimmade Lill-Allan och visade Malin hur hon skulle trimma Alice så det var 2 trötta hundar som åkte härifrån, dels efter 2 tim. på trimborden och sedan lek i trädgården med alla mina. Det är så mysigt att se hur väl alla kommer överens och hur roligt de har! Märta fick sova i min säng under tiden för hon blir INTE glad när cockerantalet utökas, hon har ju precis hämtat sig från chocken när hon förstod att Ester och Ragnar skulle stanna kvar!
Jag och många med mig (ett uttryck som jag avskyr!) går här och bara väntar och väntar på att Ellen och Vera "skall få tummen ur" och börja löpa, helst inte samtidigt men vaddå - jag har prenumererat på GP sedan december just med tanke på de kommande småknattarna! Det skall bli roligt när GP:s försäljare ringer och vill att jag skall fortsätta prenumerera och jag får säga: Tack, men nej tack, jag har tillräckligt med tidningar till valphagen, ber att få återkomma nästa år när nya kullar kommer! När man bor som jag gör och är tvungen att klä på sig och gå ca 100 m ut till vägen för att hämta tidningen så är det lätt att posten blir liggande någon/några dagar! Morgontidningen blir definitivt inte läst till morgonkaffet kan jag lova!
Nu måste jag ta tag i hemsidan, möblera om, ta bort gamla foton, skall nog bara behålla ett eller ett par foton på varje valpkull men däremot skall jag behålla valpköparnas foton under resp. kull. Det är alltid roligt att se vad "mina" valpar (numera vuxna) har för sig. Jag har gjort några tappra försök men datorn brukar hänga sig i de mest kritiska ögonblicken. Funderar faktiskt på allvar att höra med mina gamla arbetskamrater om jag kunde få sitta några timmar vid en rejäl dator och göra justeringarna. Men det lär väl inte bli mycket till arbetsro???
|
|
Nähä!!! Fortfarande ingen som löper!!! Tjejerna tycks hålla på sig, kanske tyckte de förra gången "att aldrig mer några småtjattar"? Nej, så tänker de nog inte för mer omtänksamma och duktiga mammor får man leta efter! Kanske det händer den 8 mars - internationella kvinnodagen. Vera prickade ju in mors dag för sin första valpning!
Nu börjar våren att komma så försiktigt! Igår var det plusgrader och jag var ute och fyllde skottkärran med hundarnas lämningar. Ragnar protesterade vilt - "men matte är du helt tokig, slänga mitt lördagsgodis!" Jag har bytt tillbaka till Royal Canin för Hallafodret smakade tydligen lika gott "andra gången" om ni förstår vad jag menar! Äckligt är bara förnamnet och ännu äckligare när de försökte pussas. Måste väl innebära att mycket av näringen som var menad att förbrukas av kroppen, kom ut och luktade som färskt foder eller...??? Så nu är allt som vanligt på den fronten.
Idag har jag badat och trimmat chokladbitarna Ester och Ragnar. Jag blev helt överlycklig när jag såg vad som kom fram under all valpull!!! Mörk choklad och helt slät, blank och kraftig päls Och ändock tog jag inte all valppäls! I morgon skall mamma Vera bada, även om det inte var så länge sedan och få en genomgång på trimbordet, samma sak med hennes äldsta dotter Nova. Därefter skall jag försöka muta någon att hjälpa mig att ta ett gruppfoto på Vera och hennes barn. På tisdag är det Ellens och hennes dotter Annas tur att genomgå samma procedur. Då återstår bara Allan-Brallan och Märta. Märta är ju inte så bara, hon får badas i 2 omgångar eftersom hon inte riktigt får plats i duschen! När alla är nybadade och trimmade så lär väl våren ha kommit och det har blivit lervälling i trädgården, ungefär som att tvätta bilen eller putsa fönster - slår aldrig fel att det börjar ösregna precis när man är klar!
|
|
Näe, nu ger jag snart upp!!! Denna väntan och längtan efter våren som aldrig tycks komma. Kan det vara en ny istid på gång??? Hela trädgården är isbelagd och jag är livrädd varje gång hundarna springer ut - speciellt Märta som är så stor och tung. En cocker kan man ju bära in om den skulle skada sig men 60 kg hund tar man inte bara under armen!
Jag och Märta försökte oss på en promenad härom dagen, vi kom ca 100 m på Abborrtjärnsvägen sedan stod vi som Bambi på hal is och kunde knappt ta ett steg utan att glida iväg. Inga kast med den gula bollen eller freesbysarna på flera veckor. Hundarna är så fulla av spring så jag tycker riktigt synd om dem. Är det Ice Age 3 som håller på att spelas in?
Nu skall jag snart börja göra i ordning (läs laga) valplådan för den senaste kullen bestod av idel gnagare! Meeeen, ingen av tjejerna har börjat löpa ännu, Kanske därför jag känner mig litet handlingsförlamad, går ju bara här och väntar och väntar. Jag har haft flera allvarliga samtal med både Ellen och Vera om betydelsen av att börja löpa för det finns faktiskt flera jättebra valpköpare som väntar på att deras valpar skall födas! Tyvärr kan jag ju inte påverka naturens gång.
Jag har startat en grupp på Facebook för alla Heartbreakers - en av mina bättre idéer faktiskt. Många av de gamla och nya valpköpare finns där och många har bidragit med foton - jätteroligt. För något år sedan var jag mycket tveksam till Facebook - vad skulle jag där att göra, var jag inte för gammal för sådant, trodde det var mest ungdomar som fanns där. Faktiskt så finns de flesta cockeruppfödarna och cockerägarna där! Vilka trevliga kommentarer och vilket gensvar man får, jättekul!
Idag har jag halkat ner till centrum för att köpa hundmat. Framrutan blev så isig att jag knappt inte kunde se för det regnade samtidigt som det var 2 minusgrader!!!!
Nu är det dags för sista halkiga kisserundan i trädgården innan John Blund kallar på oss. Hoppas inte Ellen får för sig att rymma till den hundförbjudna delen av trädgården. Men hon har ju i alla fall den goda smaken att inte dra vidare utan kommer snällt oc moffar uppfodrande när hon vill tillbaka. Fattar inte att det går så bra att hoppa åt ena hållet men inte andra?! Så är det ju Märta som vägrar att komma in om jag inte halkar ut och hämtar henne. Fattar hon inte att jag riskerar benbrott på dessa eviga hämtningar?
|
|
Just nu bor jag i ett bajs- och kräkshus!!!! Både Ester och Ragnar har drabbats av vinterkräksjukan + katten Moa! Hur kul är det på en skala 1-10? Gjort slut på en hel rulle Torky under dagen! För att inte tala om hur mycket och ofta jag våttorkat golven!
I eftermiddags lastade jag in Märta, Vera, Allan, Nova och Anna i bilen för en liten utflykt till veterinären för vaccination. Upptäckte när jag satte mig i bilen att Nova skulle ju alls inte vaccineras än men jag hade inte hjärta att låta henne gå in igen utan hon fick följa med ändå. Jag gjorde en "marknadsundersökning" på vad det skulle kosta och det visade sig att en veterinär låg nästan 200:-/per hund under de andra för att vaccinera så givetvis åkte vi dit! Där sammanstrålade vi med Eva som också skulle vaccinera sina hundar och därefter åkte vi till Willys i Kungsbacka där Eva köpte semlor till det medhavda kaffet! Kaffet och semlorna avnjöt vi i Evas bil på parkeringen med hennes hundar som ivriga åskådare. Kul grej! Det behövs inte mycket för att roa oss!
I lördags var Bruno med matte, husse och min gamla arbetskamrat och hennes dotter på besök. Vilken trevlig eftermiddag vi hade!!!!! Bruno fick sin första trimning och det var väl så där lagom roligt tyckte han! På söndag kom en ny valpköpare med sina två döttrar och hälsade på. Tjejerna hade bakat både morotskaka och kärleksmums som de hade med sig! De skall köpa en valp från Ellens eller Veras kommande kullar. Hoppas verkligen att de börjar löpa snart. Har en känsla av att jag sagt just de här orden förut? Ellen skulle egentligen löpt runt Lucía förra året. Jag har talat med några uppfödare och det har visat sig att deras tikars löp och har blivit fördröjda, kanske beroende på att det varit så kallt.
Neeeej, nu känner jag den där hemska doften av "olyckor" så det blir att öppna en ny rulle Torky och sedan fram med moppen igen! Hoppas bara att jag får sova i natt.
|
I söndags kväll när jag satt mig till rätta framför datorn för att skriva dagbok eller rättare sagt veckobok fick jag oväntat besök av min äldsta dotter Jenny och med sig hade hon lille Henry 6 veckor! Tanken på dagboken flög all världens väg och vi avnjöt the med honung (från Vilmas matte) och jag bara satt och njöt av att hålla minstingen. Som alla barn som sitter i mtt knä så kräktes han och sedan fyllde han blöjan och doftade underbart enligt hundarna. Vera satt jämte mig på soffan och pussade försiktigt på honom hela tiden vi fikade. Hon äääälskar babysar.
I måndags kväll blev jag hundbiten, fysiskt alltså, i högerhanden av Märta. Hon skulle skydda sig från Allans allt för intensiva uppvaktning och jag, mitt nöt, stack ner handen för att knuffa bort honom. Kan lova att det kändes när Märta av misstag högg. Som hon skämdes!!!! Hon visste inte hur hon skulle kunna göra det bra igen. Jag tyckte riktigt synd om henne. Så kl. 8 idag fick jag ringa och boka till på vårdcentralen för att få penicillin. Jag sa lite på skoj till läkaren att penicilln borde ingå i mitt husapotek - OCH han höll med och skrev ut recept så jag har för framtida behov! Inte illa. I och med handledsprotesen är det extra viktigt att jag inte får någon infektion i kroppen utan måste alltid äta en kur för säkerhets skull. Märta slickar försiktigt på handen så fort hon kommer åt, jag tycker att hon fortfarande försöker ställa allt till rätta och förklara att det var ju absolut inte meningen.
Brunos besök blev tråkigt nog inställt i lördags. Nu försöker vi för tredje gången bestämma en ny lördag för besöket. Jag ser verkligen fram emot att träffa honom och hans matte och husse och deras vänner. Cheescaken ligger och väntar i frysen och jag skall försöka hinna med ett bullbak.
Fortfarande är inget som väntans tider! Väntan på att Ellen skall börja löpa. Hoppas verkligen att Ellen och Vera inte har planerat att löpa tillsammans. Fast det är klart, det kanske inte är så jobbigt att ha två kullar samtidigt, åtminstone inte på sommaren. Jag har i alla fall börjat prenumerera på GP så de kommande valparna har något att läsa i valphagen! Vis av erfarenheten från förra kullen sparar jag också alla reklamtidningar som ständigt dimper ner i brevlådan. Räddningen förra året var tidningen Metro + Bostadsbilagan utanför mäklarna! Kanske litet pinsamt, men vad gör man inte i en nödsituation?
Nu är det så där riktigt halt i trädgården igen. I morgon måste jag salta nedanför trappan för hundarna håller på att slå ihjäl sig när de har bråttom och skall in. Ja, det gäller ju inte alla förstås bara Ester, Ragnar och Anna. Ellen har satt i system att rymma över till den förbjudna delen, Vera kommer lunkande så småningom, Nova lägger sig platt med sin freesby och hoppas på att få jaga den, Märta är stendöv så henne måste jag gå ut och hämta och vid hennes sida återfinns Allan - störtkär! Undrar om Märta väntar på att jag skall sätta en rova ute på den ishala gräsmattan? Tänker varje gång när jag glider ut på isen att "ramlar jag och slår mig så lär det inte bli roligt att heta Märta"!
I morgon kommer Veras ev. tilltänkte fästman på besök för jag vill gärna se dem ihop, hur de kompletterar varandra etc etc. Inte illa, redan klart (tror jag) med de tilltänkta fästmännen! Allt är klart så nu får Ellen och Vera börja löpa när de behagar, fast hoppas det blir snart!
|
Förra året vid den här tiden såg lilla Ellen ut som en välfylld tunna och jag fick trampa upp gångar i trädgården för att hon skulle kunna gå ut. Greta Garbo-kullen väntade ivrigt på att få se världen!!!
Nu väntar jag ivrigt på att hon skall börja löpa så hon blir mamma till sommaren. Den här kullen kommer att få känna varmt, skönt gräs under sina små tassar. För snön och isen måste väl försvinna innan juni månad (fast nu tvivlar jag nästan!). "Farmor" Tina och Hyltans Heartbreaker Jailhouse Rock, allmänt kallad Snygg-Olle, väntar lika ivrigt tror jag.
Jag funderar och funderar och funderar, skall jag fösöka hitta en fodervärd till Ragnar eller skall han bo med gänget????? Han är bara såååå underbar, han håller ständigt kollen på vad jag gör och var jag är, men så är det med hanar! Dessutom har han ju en jätteläcker, ovanlig färg - riktigt mörk choklad. Kan kanske vara en framtida fästman till både Ellen och Anna, men det hinner hända mycket innan dess. Det gäller att ha planer för framtiden ! Nu skall jag fösöka hitta någon brukshundklubb som kör MH-tester under våren. Har kollat runt litet men inte hittat någon ännu.
Förstår som vanligt inte vart tiden tar vägen?!? Skulle ha badat och trimmat cockrarna OCH stora Märta. Har bara hunnit bada Ellen, Vera, Nova och Anna. Någon trimning har det inte blivit, "bara" tovutredning. Har också ett antal dörrkarmar som måste spacklas och målas, en delvis "tuggad-på" kökssoffa som behöver både det ena och det andra, balkongdörren måste lagas för någon har bitit hål på utsidan (hur man nu lyckas bita hål på en helt slät yta?), återvinningsstationen måste få minst 2 besök, pust! När vädret är som det är, springer alla hundarna på motionsbandet en halvtimme var - speciellt Vera och Ellen som måste gå ner några kilon föe parningen. Och då ha jag inte sagt något om all städning + tvätt av hundarna filtar och plädar. Nu, när jag läser de här raderna fattar jag att tiden bara rusar iväg!!! Dessutom måste jag uppdatera och ändra om på hemsidan - skall nog ta bort alla gamla foton på tidigare valpkullar så sidan blir mer överskådlig. Förr önskade jag att jag kunde få ha långtråkigt någon timme eller så. Men efter lunginflammationen och sjukhusvistelsen hade jag såååååååå långtråkigt och bara längtade efter att ha mycket att göra, så önskan om långtråkighet har jag inte längre!
I morgon har 4 hundar tid hos veterinären för vaccination. Den tiden måste jag avbeställa för några i gänget har drabbats av vinterkräksjukan - Ellen i fredags och Märta idag. Ragnar har låtit litet oroväckande. Tror inte Djurkliniken vill ha in oss!
Har börjat fundera på valpträffen till våren ev. i maj - 3 kullar - 22 valpar (varav 3 bor hos mig) - hm det kan bli många - kanske inte altanen/balkongen räcker till, angenäma tankar - hoppas många har möjlighet att komma. Det skall bli så vansinnigt roligt att träffa alla "valparna" igen och givetvis deras mattar och hussar. Förra gången hade vi verkligen tur med vädret! Kanske jag bjuder in en hemlig gäst! Men innan valpträffen hade jag tänkt att vi som har möjlighet och bor runt Göteborg skulle ta en promenad i Slottsskogen och verkligen visa upp vilka underbara hundar vi har. Det finns tydligen en inhägnad rastplats där man kan släppa hundarna.
|
I söndags var jag på 2-årskalas, Frans fyllde år. Fotot föreställer alla mina barnbarn - bra spridning på åldrarna! Äldste är snart 18 år och den yngste bara 4 veckor. Äntligen fick jag gruppfotot som jag fösökt få till under lång tid!
Det är inte inspirerande att skriva på den här datorn längre för R-tangenten kärvar och I-tangenten saknas. Jag måste slå extra hårt på dem men ibland hjälper det inte - så därför få läsaren själv fylla i ev. saknade r och i i texten!
Varje morgon är det uppställning för Vera och Ellen så jag kan kolla om de börjat löpa. Ellen är 2 månader försenad medan Vera egentligen inte skall löpa förrän i mars. Jag tror att Ellen kommit litet i "otakt" efter valpningen. Både jag och hennes fästman "Snygg-Olle" väntar ivrigt!!! Olle är ju helt "klar", både höftledsröntgad och ögonlyst, återstår bara mentalbeskrivning. Skall fösöka boka in både honom och Nova så fort brukshundklubbarna börjat ta emot anmälningar.
Idag var jag med om en rolig sak. Kom inte och säg att hundar inte kan tänka! Jag har börjat att ha en vattenspruta vid ytterdörren för jag har fått nog av skällande och hoppande när de skall ut. Den som skäller eller hoppar får en stråle på nosen. Ikväll, när jag som vanligt gjorde mig beredd med sprutan i högsta hugg så gömmer sig alla under och bakom Märta!!!! Smarta hundar! Så fort jag öppnade dörren snubblade Märta ut - hon tog ingen hänsyn till att hon hade 7 cockrar under och bakom sig!!!
Under 2 dygn hade jag en bärbar EKG-apparat som skulle kolla hjärtat. De som läser av den får väl hjärtslag för under tiden jag hade den lyckades Ellen och Allan rymma en gång gemensamt och Ellen en gång på egen tass. Jag trimmade och badade hundar, kastade "freesbysar" och den gula bollen, storhandlade, dammsög och skurade alla golven. Alla fick sin motionsrunda på löpbandet. Men hallå - de sa ju att jag skulle leva som vanligt! Dessutom lyckades Ellen ta ett vigt skutt rakt upp sladdarna och dosan på min mage! Blev ju tvungen att inga Sahlgenskas växel och be dem koppla fam mig (givetvis var telefontiden slut sedan 1 timme) för att fråga hur känslig den var för stötar. Sköterskan var mycket fövånad över min fråga ända tills jag förklarat vad som hänt! Hon frågade runt litet och jag fick svaret att den är stöttålig! På mogonen lyckades Nova trassla in sig i alla sladdarna nä hon skulle gosa litet.Behöver jag säga att jag väntar spänt på resultatet??? Nä, ju orkar jag inte banka mer på tangenterna - så god natt!
|
Jag brukar alltid förutsätta att alla människor är sanna och vill gott. De måste verkligen bevisa motsatsen många gånger om innan jag ändrar mig. Detta sagt p.g.a. ett telefonsamtal för ett par veckor sedan ang. parning. En man ringde sent en kväll och frågade om Allan var till avel - och det är han ju och finns med på cockerklubbens lista över avelshanar. Vi pratade länge men när jag bad att få namnet på hans tik så mumlade han något och uttalade dessutom tikens kennelnamn fel. Han lovade att maila alla uppgifterna om tiken, reg-nummer, namn etc. Det visade sig, tack Facebook, att många cockerägare hade blivit uppringda och inte bara cocker utan chowchow, leonberger etc etc och fått många frågor om parning och hur den går till. Ingen har fått något mail från honom! Jag tycker det är fruktansvärt olustig, glad att jag har en stor leonberger med mycket vakt i!!!! Det är bl..a. därför jag ber alla ringa innan de kommer in genom grinden. Kunde väl aldrig i min vildaste fantasi tro att något sådant kunde hända! Det går ju att spåra samtal - men betala 500:- för att få namnet på personen, nja det är han inte värd!
I lördags morse åkte Snygg-Olle och Sixten-Blixten hem. Tina och hennes dotter Sophia var här och hämtade dem och med sig hade de en underbar, jättestor kardemummakaka. Inte fel för jag börjar äntligen få tillbaka smaken!!!! Alla hundarna fick total glädjefnatt, när de såg hur glada Olle och Sixten blev. Vera fick "kelfnatt" och satt och kramade Sophia med tassarna runt hennes hals. Det är ytterst ovanligt att Vera gör något sådant, tror faktiskt inte hon har gjort det med någon utanför familjen! Så tomt det blev när de hade åkt!!!! Det är stor skillnad att ha 10 hundar istället för 8, speciellt 2 extra hanar när 2 tikar har planerat in sina löp lagom till inackorderingarnas amkomst. Nu löper bara Märta för tillfället och en leonberger är ju lättare att hålla koll på två cockrar !
Torsdagens "höjdpunkt" var punktering på vänster framdäck! Jag skulle iväg för att köpa flis men när jag kom halvvägs till centrum tyckte jag att vägen var väldigt dåligt plogat för det skakade så väldigt i ratten - obs! jag är inte blondin men.... Till slut fattade jag att det var punktering men eftersom vägen är smal och jag hade bilkö bakom mig så fick jag vackert fortsätta köra några 100 m innan jag kunde köra av. Jag ringde Falks bilbärgning och de frågade om jag hade reservdäck. Reservdäck???????? Ut och leta igenom bilen men icke, ringde upp killen och sa att i bilen finns inget och fick till svar att det ligger nog UNDER bilen men i det här vädret skulle de inte kunna få loss det utan alltför stor åverkan. Det blev bogsering till verkstad där jag löste ut bilen på fredag eftermiddag till det facila priset av 1530:-! Till historien hör också att det var fackmässa för alla i motorbranschen i Göteborg så de hade vissa svårigheter att få fram ett passande däck! Hade väl varit konstigt om allt hade varit enkelt?
Det var väl vad som hänt under veckan - mycket kort! Det är inte klokt så förvirrande det kan vara med 9!!!! cockrar varav två löper och 4 hanar vars högsta önskan är att träffa tjejerna - och tjejerna är nte sämre de!!!!! Till slut hade jag tre lötikar parkerade i sovrummet med dörren låst! när övriga i gänget fick springa ut. Så räkna in 4 killar och stänga in dem i badrummet och ut med tjejerna som löpte! In med killarna i köket och så försöka få in 6 tikar som absolut inte ville in! Ibland var det Sixten som absolut skulle ta några extra varv i trädgården, speciellt sena kvällskissningen! Många kvällar var jag ute med den starka strålkastaren för att bara få se en skugga som for runt och som var totaldöv för mina försök till inkallníngar, mutor gick han inte på! När mitt tålamod var slut kom han gående, litet lätt hukande precis som han ville säga "förlåt, förlåt, var inte arg men jag hörde inte"!
Ibland när jag nästan hade somnat satte jag mig rakt upp i sängen och kollräknade, där var Märta på soffan, Olle och Sixten i sin nattbur, Nova, Anna och Ragnar i sina nattburar, Ester ovanpå Olles och Sixtens bur, Allan, Ellen och Vera i min säng. Vilken mardröm om någon hade saknats eller befanns sig på fel plats. Mardröm för mig men önskedröm för Allan-Brallan!!!! Men det har varit jätteroligt att få ha mina gamla valpar och få rå om dem och kanske lära dem några nya (o)vanor, tihi!!!!!
|
|
Jag skäms!!!! Har inte tackat för alla underbara julkort som valpköparna har skickat. Vissa hade foton som t.ex. Leja och Petter. Jag fick en julklapp från Norge och Charlie (Veras första kull) - en anteckningsbok med många foton på Charlie. Hur skall jag kunna använda denna fin bok, måste ju vara viktiga anteckningar!!!
Jag är sååååå uttråkad och hundarna också i viss mån men de har ju i alla fall "broddar" på tassarna medan jag halkar omkring i trädgården och vågar inte ge mig ut på någon längre promenad. "Freesbysarna" och den gula bollen är jättekul att jaga efter och jag ser till att kasta dem i de värsta snödrivorna så de verkligen får kämpa! Som tur är har jag ju motionsbandet som de också får springa på - två och två. Inte Märta och valparna men alla andra. Märta fnyser föraktfullt åt detta påfund och brukar bädda ner sig i soffan för hon vill inte ens se på eländet säger hon!
Äntligen har jag kommit på att jag är flockledaren. Detta sagt med tanke på att Märta inte är stormförtjust över att fått tillbaka (som hon tror) Ellens och Veras valpar Sixten och Olle. Men efter ett allvarligt samtal med henne insåg hon att hon får skärpa sig de två veckor som de bor här så nu har jag bara 2 flockar, 1 med löptikar och så resten som blivit 1 flock! Underbart att bara behöva tänka på att hålla undan Nova och Anna. Anna är värre än killarna, hon ylar och gnäller om vartannat och vill få till en träff och killarna är inte nödbedda! Tack, men nej tack, inga oplanerade valpar här inte!
"Kungen av Benareby", Spinto, är verkligen en speciell katt. I morse satt han på stolen vid balkongen och jamade och jag trodde givetvis att han behövde gå ut och lyfte ut honom. Han gjorde en helomvändning i luften och for upp på stolen igen och blängde på mig och undrade om jag var riktigt klok. En liten stund senare jamade han igen och när jag tittade på honom satt han och tittade på tavlan som hänger över stolen och "pratade" med den. Han satt säkert i 15 min., helt rakt i ryggen och tittade och jamade med jämna mellanrum. Det verkade som han satt och pratade med tavlan?! Emellanåt lade han huvudet på sned och lyssnade utan att släppa den med blicken. Det är en ganska stor akvarell som påminner om en dalahäst och en kvinna i folkdräkt. Skulle vara roligt att förstå vad han hade att säga tavlan!
Nu har det regnat i två dagar och det fortfarande massor av snö kvar. Undrar hur trädgården kommer att se ut när den verkliga "islossningen" sätter igång. Det är redan en liten insjö på gräsmattan. Har inte vågat kolla hur det ser ut i källaren som var översvämmad i höstas. Måste nog skotta bort all snö på trappan till den andra källaringången. Skall också försöka komma ner till friggeboden och lasta in kartongerna med julsakerna. Sedan skall jag faktiskt skynda på vårkänslorna litet genom att plocka in några grenar från ginsten och kanske också från äppleträdet!
|
|
Jaha, så var jag inne på veckobok istället för dagbok igen! Vet inte vad jag skall skylla på? Det händer ju inte speciellt mycket i det här vädret! Kommer ju knappt ut med bilen när jag har någon. Har lånat ut min till min dotter för deras är inte "startsäker". Först var det ju Henry som skulle komma till världen och sedan när han väl var hemma blev den nyblivna mamman sjuk i mjölkstockning.
I torsdags kom "Snygg-Olle" och "Sixten-Blixten" hit för att bo här när deras familj roar sig i Thailand! Åh, så roligt det är att få rå om Veras och Ellens avkommor och se vad det blivit av dem. Två så olika personligheter, Olle är superlugn och kommer direkt på inkallning medan hans "bror" är stendöv för det finns ju så mycket spännande att utforska! Precis som sin syster Anna! Tyvärr har det inte blivit några promenader för det är ju glashalt ute + att det regnar och snöar omväxlande. Jag tror ju att de får sin ranson av motion i alla fall så som de springer och härjar runt i trädgården.
Märta är inte så förtjust i att det kommit ytterligare 2 småhundar till i huset. Jag brukar koppla henne för säkerhets skull. Det är roligt att se henne liksom stå och räkna in cockrarna när de leker: Anna OK, Vera OK, Allan ganska OK, meeen där var ju en (Olle) han hör INTE hit, Ellen OK, meeen hallå där var ju en till (Sixten) som inte hör hit! Nova och Anna får inte ingå i flocken utomhus just nu. I morgon skall "nykomlingarna" och Märta ut och åka bil och gemensamt få vakta den när jag handlar, givetsvis på säkert avstånd från varandra och sedan skall de få gå genom grinden gemensamt. Detta brukar lösa ev. problem och Märta fattar att de också tillhör familjen. Jag förstår Märta, detta "kryller" av småhundar som inte visar någon respekt för en äldre dam!
Hade någon sagt för några år sedan att jag skulle ha 8 hundar och inackorderingar så hade jag nog trott att den personen var helt tokig! Men vilket underbart liv att få leva med så många hundar och kunna iakta hur de fungerar i flock. Ett tag hade jag höns och var lika fascinerad av deras flockbeteende, kunde sitta hur länge som helst och bara titta. Bara det när jag skaffade tuppen Alfred och hur han styrde och ställde i hönsgården skulle kunna bli en hel bok! Jag skulle hemskt gärna ha höns igen men cockrar är ju apporterande fågelhundar så det är kanske ingen bra idé? Men vem vet - så gula sockerkakor har jag aldrig fått som efter de äggen de "producerade".
Just nu är huset litet upp och ner för Nova höglöper och Anna har börjat löpa + att Ellen förmodligen tänker börja snart. Då är det ingen höjdare med 4!!!!!!!! hanar. Allans hjärna kokar eller om den smälter och det smittar av sig på på både lille Ragnar och inackorderingarna. Hanarna har ju ingen urskillnad överhuvud taget utan tror att alla tjejerna löper! Detta får de bittert erfara att så är inte fallet!!!! Men skam den som ger sig tycks killarna tänka!
|
|
Äntligen nytt år
och nytt barnbarn
. Lille Henry föddes kl 01.48 på årets andra dag!!!! Gudarna skall veta att Jenny, min äldsta dotter har kniiiiipit för hon hade bestämt att han skulle intefödas på 2010 års sista dagar! Har Jenny bestämt sig för något så blir det bara så. Redan som liten var hon ett enormt viljestarkt barn, hade hon bestämt sig så gick det inte att övertala eller muta henne!
Nyårsafton tillbringade jag på akuten på Mölndals sjukhus! Har nog blivit litet extra försiktig sedan jag låg inne före jul och tog det säkra före det osäkra och lät Jenny köra in mig. Trodde att jag fått något nytt "va´det nu va`" senast. Men allt var bra, EKG, blodprover etc etc. CT-scanningen visade inte på något, "det syns ingenting" som sköterskan glatt meddelade. Vet jag väl att det är tomt!!!! Det mousserande vinet ligger fortfarande på kylning och de djupfysta räkorna är oupptinade - det kommer nog nya tillfällen att fira, kanske när valparna kommer?
Idag tog jag den höglöpande Nova och gick en runda på 7 km. Det var inte kul för jag gick efter Benarbyvägen som var isig, snömoddig och saltad så bitvis fick jag bära henne. Hon mådde utmärkt och passade på att pussa mig som tack för att jag bar henne! På hemvägen hade det mörknat och när det mörknar här utan gatubelysning så snackar vi verkligen mörker, svart som i en kolkällare. Och alla dessa bilister som inte hade vett på att blända av när de mötte mig!!! Kände mig som en mullvad som just kommit upp i ljuset och står och blinkar helt förblindad! Men tänk så gott promenaden gjorde, börjar känna mig som förr! I morgon lär jag ha världens träningsvärk i benen!
Nu har jag tänt årets första brasa och funderar på den där lilla (33 cl) som ligger i kylen, men nja det blir nog en vaniljglögg, gott att få upp värmen i kroppen litet efter promenaden. Tror jag skall ställa Novas nattbur framför brasan i natt för hon har också kommit i frysning efter dels promenaden och dels badet för att skölja bort saltet ur pälsen! Att Nova ligger i nattburen beror ju på att hon höglöper och både Allan och Ragnar tycker hon är MYCKET intressant. Konstigt den här gången sjunger inte Allan några kärleksserenader som han brukar göra för Vera och Märta?!
Nu har den fina och mjuka snön förvandlats till blankis i trädgården. Kom på lilla Anna som uppfunnit en ny lek: om man ställer sig med framtassarna på en freesby och skjuter på med baktassarna kan man få upp farten ganska så rejält, speciellt i de små nedförsbackarna i trädgården. Uppfinningsrik ung dam vill jag lova. Ester och Ragnar har hur kul som helst med sina PET-flaskor och speciellt nu när det är så mycket is. Märta brukar gotta till sig där det är mest snö och bäst utsikt mot alpackorna. Jag kom på Vera att gå på ryggen runt i trädgården istället för att använda tassarna - ibland undrar man ju hur det är fatt!
|
|
Jaha, så var den här julen över också! Den har gått i lugnets tecken, ingen stress med julmat, julstädning och huset fullt med barn och barnbarn och deras far och morfar! Märklig känsla... Har startat en ny jultradition - Eva kom och åt julgröt och åt bakelse och med sig hade hon förutom 4 hundar en julklapp till mig. Ett par hemstickade muddar till handlederna. De var stickade i lila alpackagarn med små, små vita pärlor i mönster- jättefina. Det gäller att förvara dem oåtkomliga för hundarna! Inte klokt - först ställde hon upp som hundpassare när jag låg på sjukhuset, skurade alla golven och aktiverade mina hundar i flera timmar och så stickar hon en julklapp. Sådana vänner är guld värda! Min dotter och svärson var också här och såg till att hundarna hade det bra! På julaftonskvällen åkte jag till min äldsta dotter med familj och åt julmat. Nästa år är det nog min tur att stå för julaftonsfirandet och då har jag 6!!!! barnbarn att fixa julklappar till!
Nu är det så fruktansvärt kallt att min lille prins (Allan) får kramp i tassarna när han är ute mer än 15 min. I kväll såg jag i ögonvrån hur Ellen rymde. Hon har gjort det minst 1 gång/dag den gångna veckan och jag har inte blivit klok på hur hon har lyckats - men nu kom jag på henne. Hon går halvvägs upp på yttertrappan och sedan tar hon ett djärvt hopp över avspärrningen. I och med att det är så mycket snö så landar hon mjukt i drivorna på andra sidan. Vera blir mäkta upprörd över detta tilltag (antagligen avundsjuka) och Allan pekar med alla tassarna och skriker "där är hon"! Jag har märkt att tikarna blir rymningsbenägda när de löper eller skall löpa och Ellen skall börja löpa nu i dagarna. Nova löper nu och, om man får tro Allan, så är det snart dags för höglöp, vojne, vojne. Nu börjas det igen - Nova, Ellen, Anna och så till våren Vera. Snart är Ragnar stor nog att fatta det där med blommor och bin också! Tur att jag äter blodtryckssänkande medicin!
Är det en ny istid på gång, tro. Hörde på TV att december månad slår köldrekord, har inte varit så kallt sedan man började mäta. 16 minusgrader och en frisk vind med snö lockar inte till några längre stunder utomhus. Men snön och kylan är definitivt bättre än regn och åter regn och lera som hösten bestod av.
I morgon får jag besök av en familj som vill köpa en valp till våren! Jättetrevligt att de är så intresserade - de hjälpte till och med vid utställningen på Åby i november! Sådana valpköpare är rena drömmen!!! Som jag aldrig har sagt tidigare - obs! ironin! - har Vera och Ellens valpar verkligen fått underbara hem! Och så kommer Tina ina med Snygg-Olle och Sixten-Blixten och hälsar på en dag också. Dessa två pälsmonster skall ju bo hos mig i 14 dagar när Tina med familj åker till Thailand. Det lär bli roligt för då har jag med säkerhet 2 löptikar. Rena himmelriket för killarna. Vad Allan tycker om konkurrensen väljer jag att inte tänka på. Om han har glömt det så är det faktskt jag som är flockledaren!
|
Det här fotot har jag döpt till "Årstider möts". Kanske inte riktigt var meningen att räfsan skulle bli kvar i en snödriva - får ta tag i detta när det slutat snöat! Jag vet i alla fall var snöskyfflarna är till skillnad mot förra snöperioden!!!!
Nu börjar jag känna mig som vanligt (nästan i alla fall)! Tittar omkring mig med tanke på vad som behöver göras, spacklas, målas, möbleras om etc etc. Kanske bäst att ta det lugnt någon månad till och att jag har hunnit ha den bärbara EKG-apparaten i 2 dygn hemma! Men sedan så...!!!! Jag tror inte att jag haft någon stroke eller hjärnblödning utan det hela handlar om läkemedelsbiverkningar!!!!! Nu pratar jag om det känselbortfall jag fick i ansiktet, kändes som en tandläkarbedövning men sjukhuset valde att utgå från att jag fått hjärnblödning!!! För första gången kände jag mig som en mycket gammal människa och man (nåja, några ur personalen) TALADE LÅNGSAMT OCH T-Y-D-L-I-G-T till mig! Men hallå!!!!! litet urskillnad kan man väl begära!!! Så - nog talat om detta!
Vilket underbart väder - massor av snö och mer är ju på gång. Glömd är leran och geggan som täckte både trädgården och golven inomhus för några veckor sedan! Tänk så roligt man kan ha med PET-flaskor om man är hund! De glider så lätt på snön, är så roliga att jaga så t.o.m. med Märta har börjat leka med dem!!!! Jag som trott att Märta var dels för gammal och dels hade alldeles för mycket värdighet för att busa runt som en valp! Inte nog med detta - hon har börjat jaga Allan runt, runt och Allan påminner om härmfågeln i Kalle Ankas julfilm. Han är högt och lågt runt Märta så man kan ju undra vad som hänt??? Ibland kommer han och tar betäckning bakom mig och då gäller det verkligen att hitta balansen när 60 kg Märta kommer skuttande! I morgon måste jag inhandla några nya freesbysar och en ny gul boll för de gamla har tagit slut p.g.a. kylan och snön! Det får bli ett 10-pack grisöron också som jag skall slå in i julklapp. För övrigt har jag inte hunnit eller orkat rättare sagt, att köpa julklappar till mina barnbarn. Det får bli i mellandagarna för vi skall ju fira julafton på var sitt håll allihop!
|
|
Egentligen borde jag inte skriva dagbok nu när jag mår så här dåligt! Kan ju inte vara speciellt roligt att läsa om om olika dunderkurer med penicillin, astmasprayer etc etc. Och eftersom jag ligger och sover och smådåsar hela dagarna så händer det ingenting roligt. Fråga hundarna får ni höra! Måste i alla fall ge alla hundarna en stor jättekram för att de är så fantastiskt tålmodiga, inget bråk, gny, morr etc etc inomhus. Det är som om de känner på sig att de måste ta hänsyn, t.o.m. Ester och Ragnar är lugna! I natt vaknade jag av att jag hade så ont i ryggen (lungorna), gissa vem som lade sig bakom ryggen på mig och "snosade" på min rygg - jo min lille Prins Allan, han låg där länge, länge och sedan kom Ellen och lade sig över honom och "tog hand om övre delen av ryggen". Och slutligen Vera kröp ihop i min famn. Uppenbarligen är de oroliga för mig när jag är sjuk. Har sett att både i USA och England har man tränat hundar till att söka rätt på cancertumörer på människor! Djur har helt säkert ett sinne till som vi människor saknar!
I morgon skall jag INTE storstäda, baka vörtbröd, bada Allan och Märta, fortsätta möblera om, utan på sin höjd ta en liten promenad i trädgården och kasta bollar och freesbysar, som tack för att hundarna varit så lugna!
|
|
Den dubbelsidiga lunginflammationen håller i sig - trots dunderpenicillin, starka cortisontabletter, massor av sprayer. Jag är lindrigt sagt trött på eländet. Var på återbesök hos veterinären, höll jag på att skriva av gammal vana, vårdcentralen Crama och en mycket trevlig läkare där. Bara namnet på vårdcentralen låter väl mysigt?! Han avrådde mig från någon helst aktivitet några veckor framöver. Jag fråga om jag kunde få ett läkarintyg på att min döttrar skulle komma hem och städa och ta hand om allt. Det skulle väl inte vara en omöjlighet verkade det som, fast det kanske bara var vad jag tydde det hela till?! I vilket fall som helst höll det på att gå riktigt, riktigt illa idag! Usch vågar inte ens tänka tänka på det och uppleva ångesten igen. Min vana trogen så "skulle jag bara" flytta motionsbandet in i sovrummet - det väga ca 60 kg, behöver jag säga mer! Där tog luften helt slut och musklerna började krampa av syrebrist - ja, inte bara musklerna, lungorna, hjärtat och allt annat också. Hade bara en tanke: ut i trädgården och få LUFT! Kommer ihåg att jag ringde Jenny och väste ett Hjäälp! Det tog bara 10 lååååånga minuter så kom min svärson springandefrån bilen! Då hade jag lyckat få bort den värsta paniken och efter kaffe och småprat så mådde jag bättre. Men f-n vad det retar mig att inte kunna göra vad jag vill!!!!! Men det här var en hård läxa som jag verkligen fattade!!!!
Jag känner inte igen mig, brukar väl inte klaga så här mycket och låta sjukdomar däcka mig mig på det här sättet?!?! Det tråkiga är ju också att läkaren påstod att det var minst 3-5 månaders rehabtid på den här formen av lunginflammation. Men HALLÅ!!!! Det går ju inte, jag skall ju bli mormor i slutet på december till en liten Henry, Jennys och Jimmys minsting skall ju födas då. Februari (helst mars) skall ju Tina bli farmor och jag mormor till Ellens och Olles valpar! Jag har varken tid eller lust att vara sjuk, måste ju få allting färdigt i tid till alla födslar!!!!
Nu har jag fått en uppenbarelse ur alla feberdimmorna. Har hittat en lösníng på problemet med ett eget rum till hundarna och alla deras prylar. Ja, ja, vi får väl se vad jag tycker när dimmorna lättat framåt vårkanten! I vilket fall som helst har hundarna fått mitt sovrum, där kommer att finnas allt för trimning, motion etc etc etc. Där kan jag stänga in löptikar eller hanarna när tikarna löper!!!!!
Min säng har fått inta hedersplats som dagbädd, schäslong i vardagsrummet. Jag kom på detta för jag sover alltid i vardagsrummet när jag är sjuk för där finns mer luft (och mindre antal hundar)! Och åhhhhhhh, så gott jag sovit där nu några nätter. Hundarna har inte fattat ännu att jag har möblerat om, tihi! Märta har gått runt och stönat och letat men inte hittat sambandet mellan vardagsrummet och och min säng. Det samma gäller Allan och Vera också. Esters och Ragnars natttburar står kvar på samma ställe som innan så för deras del är det ingen skillnad.
Nu skall jag bara åke till Ikea och köpa de lägsta medarna till sängen och ev. något bra överkast eller tyg samt ryggkuddar!n Numera har jag dator och alla tillbehören i köket och alla papper och pärmar som rör hundarna i gamla sovrummet! Nu tror jag att det kommer att ta några år innan jag möblerar om igen. Lungorna måsta i vilket fall som helst läka sig först!
|
Det går fortfarande inte bra för mig. Nu har jag drabbats av dubbelsidig lunginflammation. Bra att den är jämt fördelad i alla fall! Jag ber att få återkomma när penicilllinet har börjat verka! Stön och pust!!!!!
|
Det går inte bra för mig just nu! Igår fick jag en gardinstång av smide rakt över hjässan och det kändes vill jag lova! Senare bet jag av en plomb! Idag åkte jag till verkstaden med bilen för det hördes ett skrapande ljud när jag bromsade. Eftersom det uppstod när jag plöjde genom den röda lervällingen utanför ridhuset i Svenljunga trodde jag att på ren svenska att det kommit in skit på bromsarna! Icke då, bromsbeläggen var helt nerslitna och bromsskivorna repiga. Killen på verkstaden sa att egentligen borde det vara körförbud men att jag skulle ta det mycket försiktigt när jag körde hem. Han skulle ringa och lämna kostnadsförslag ! När jag kom hem hade valparna haft orgie med två fredsliljor i sovrummet. Här kan man verkligen snacka om stampat jordgolv. Då var inte tårarna långt borta! Ellen satt och tittade på mig när jag röjde upp, hon såg lika ledsen ut som jag kände mig. Gardinstången kostar ju inget mer än huvudvärk och fredliljorna får jag väl byta ut mot några andra men bilen och tanden lär bli kostsamt!
Jag ringde min äldsta dotter Jenny och beklagade mig och hon sa något riktigt bra: "Det gäller att se det positiva i det minsta som händer". Hon tog exemplet som hennes familj använder sig av när allt bara rasar runt dem: "men frukostäggen var lättskalade i alla fall"! Så när jag badade och tovutredde Nova var det positivt att hon hade bara 3 tovor - det gäller att vända på tankarna! En positiv sak till är att Ellen inte börjat löpa ännu! Ytterligare "positivitet" är kylan och snön! Se där 4 bra saker!!!!! Mitt vanliga motto är ju inte för inte "det ordnar sig alltid"!
Nu skall jag sätta mig och lägga in foton på Anna, Ester och Ragnar från utställningen i söndags, fast först skall jag se på "Bonde söker fru", konstig titel på programmet för det är ju både män och kvinnor som söker!
Nu tror jag att jag har fått samtal från alla telebolagen som överbjuder varandra när det gäller kabelTV-paket, megabithastigheter, trådlöst - you name it. Igår ringde bolaget som jag kabeltv-paketet hos, inga namn men i reklamen heter han Robert!!! Under tiden vi pratade blev Ester och Ragnar osams om något och de kan verkligen låta!!! Försäljaren frågade vad det var och jag berättade att jag har kennel och....etc etc. Vi pratade hund i över en halvtimme. Han hade tagit över en tik som inte hade haft ett bra hundliv och nu jobbade han på att få ordning på henne. DESSUTOM hade han letat efter en chokladfärgad cocker i 1,5 år!!!! Jag bad honom hålla utkik på min hemsida för det kommer nog några till våren. Tänk vilka tillfälligheter livet bjuder på! Kallas synkronicitet enligt mitt sätt att tänka!
Under veckan skall jag ställa i ordning verkstaden och sätta upp min massagebänk igen för att kunna ta upp Reikin. Det skall verkligen bli roligt för jag har gått och smålängtat både efter den och att få sätta händerna i stengodsleran igen! Mitt barnbarn Frans önskar sig en padda att klappa på, de har redan en snigel med hus på ryggen ute i trädgården.
|
|
I söndags slog en av mina drömmar in!!! Har tänkt flera gånger när jag ställt ut hundarna, att tänk om jag står där med två hundar i finalen och är ensam. Har förlitat mig på att det säker finns någon vänlig själ som kan tänka sig att visa den ena för mig. Nu stod jag där i söndags på Boxerklubbens inofficiella utställning med två tikar i "finalen" och vilken sagolik tur att en gammal arbetskamrat satt vid "ringside" och gosade med lilla Ester medan jag visade Anna. Och vilken tur att hon är van att visa hund på utställningar! I finalen möttes alla tikar från 4 mån. upp till 15 mån som fått HP och det säger ju sig självt att lilla Ester 5 mån. inte hade mycket att sätta emot de äldre, det var jätteroligt att ha kommit så långt med henne. Anna blev 4.e bästa tik!!! Hon är bara 9 mån. så hon har några månader på sig upp till 15 så "huka er" som gamle statsminister Tage Erlander sa!!! Ragnar charmade verkligen domaren och blev 2:a bästa hane. Jag åkte glad men trött hem med 3 HP-rosetter i bagaget. Den nya väggen fylls sakta men säkert på med "barnens" rosetter! På eftermiddag hälsade jag på mitt minsta barnbarn Ellen och gratulerade henne på hennes första födelsedag - mysigt med barnbarn!
Inte konstigt att jag vaknade med migrän i morse och jag som skulle ha varit hos veterinären med Märta för jag har upptäckt en ganska stor knöl under ett av juvren. Hoppas att det inte är något tokigt - hon börjar ju komma upp i den åldern då ev. tumörer och annat otrevligt kan börja komma. Vad skulle jag göra utan henne, hon som lär valparna hund- och folkvett, givetvis tillsammans med mammorna. Men Märta har mer pondus om man säger så! Ett lejonryt och alla fattar snabbt vad som gäller. Hon skulle aldrig skada någon men hon inger verkligen respekt. Hon älskar att se efter valparna i trädgården och släpper dem inte ur sikte! Nä, det gäller att tänka positivt!
Ikväll sitter jag här med 5 nybadade och nytrimmade cockrar. De är blanka och luktar så gott och jag känner mig riktigt nöjd. Hade planer på att bada och trimma Nova också, men som jag brukar säga: det kommer en dag i morgon också! Mina händer är också "helkass" efter allt lyftande, badande och trimmande och rygger har nog gått av på några ställen. Det är så himla mysigt att hålla på med hundarna och se hur glada och stolta de blir när de är nytrimmade. Kanske är de glada för att de vet att nu dröjer några veckor tills nästa gång? I morgon är det Allans och Novas tur hade jag tänkt. Märta får en egen dag i badrummet för det tar många timmar att få henne torr efter badet! Och så finns det fortfarande de som tror att jag har långtråkigt!!!! Hinner ju inte ens skriva dagbok varje dag eller uppdatera hemsidan med nya foton.
Jag har nog ett hundratal foton bara från utställningen i söndags som väntar på att redigeras. Tottis matte Anna hjälpte mig att fotografera - tack för hjälpen. Totti/Tosten ställdes ut för första gången och det var första gången både för honom och Anna. Hon visade Totti riktigt proffsig, man kunde inte ana att hon var nybörjare! Hoppas hon fick blodad tand för Totti är riktigt snygg och det säger jag utan att vara part i målet, tihi! Det var fler som tyckte samma så det så! Dessutom kom en valpköpare som är intresserad av en hanvalp från Veras nästa kull och tittade när vi ställde ut! Har dessutom fått ytterligare förfrågningar på valpar ur Ellens och Veras kullar nästa år! Helt sanslöst - vad har jag gjort???? Jag menar att det går så bra??? Fast den största äran får tidigare valpar och valpköpare ta åt sig!
|
Fotot är taget från mitt köksfönster - alldeles för kallt att vara ute och fotografera idag! Fast jag har ju förståss varit ute med hundarna 2x1 tim. och kastat freesby, bollar och snöbollar. De älskar att rusa runt i snön! Vera har stått och väntat på att jag skulle starta motionsbandet också, den tjejen har gått in för att banta vill jag lova!
Ikväll går det inte att få fyr på brasan, trots nästan en hel flaska tändvätska. Kanske det kan bero på stormen??? Det blir liksom bakslag i kaminen och elden bara slocknar och jag som behöver litet extra värme nu! Visserligen kan jag ju höja värmen på luftvärmepumpen men det blir inte riktigt samma mysfaktor. Sitter här och lyssnar på planen till och från Landvetter - jösses så lågt de går. De överröstar tv:n, riktigt otrevligt tycker jag. Alltid samma oljud vid dåligt väder!
Idag har jag fått vara apa, katt, bergsget!!!!! Var tvungen att ta mig in i den gamla friggeboden för att få fram adventsljusstakarna och stjärnorna, som en extra bonus hittade jag mina snowjogging med utfällbara broddar! Trodde ett tag att hundarna hade demolerat dem förra vintern! Så nu lyser det i alla fönster och det hänger nystrukna gardiner, kanske inte överallt men det är på gång. På fredag och lördag skall hundarna badas och "finjusteras", söndag är det utställning på förmiddagen och på eftermiddagen skall jag gratulera mitt barnbarn Ellen som fyller 1 år! Och på söndag är det ju 1:a advent. Konstig vad julen kommer allt mer plötsligt för varje år som går.
Under utställningen på söndag skall jag träffa en familj som gärna vill ha en valp från Veras nästa kull till sommaren! Inte klokt, redan två familjer som år intresserade av valpar som kommer först nästa år! Mina "gamla" valpar tycks göra bra reklam för min kennel!
Nu är måttet rågat!!!! Jag tog mina kuddar och sov på soffan i rummet för min säng hade intagits av hundarna härom natten! Så får det bara inte gå till! Funderade på att sätta kompostgaller runt sängen så INGEN mer än jag sover där. Det lär ju finnas ett ord NEJ, men ibland orkar jag bara inte, dessutom är det ganska skönt med Ellen snusande i nacken på mig, Allan och Vera som värmer min rygg, Anna blir så
liten
bara hon får några cm av sängen! Jag har ju faktiskt hundarna för mitt nöjes skull och älskar att umgås med dem - men natten kan jag väl få sova utsträckt och inte i någon konstig S-form? Får kanske vara tacksam över att stora Märta inte vill sova hos mig utan på sin madrass på golvet. Nova och valparna är helt nöjda med att få sova i sina nattburar.
Undrar hur det känns att någon dag få sova tills jag vaknar av mig själv? Längtar till den morgonen när valparna inte vaknar prick kl 06.30 och ylar och "skakar galler" för att komma ut och sedan drar med sig hela gänget, glatt skällande ut i trädgården. Men å andra sidan sover de 2 timmar när de fått frukost och då passar jag på också!
|
Fråga mig inte vad jag gjorde torsdagen den 18 november för det kan jag inte svara på!!!! Men däremot fredagen den 19 november var Tina, Snygg-Olle och jag på Västra Djursjukhuset och ögonlyste Olle. Hans vackra ögon var helt utan anmärkning och det är bra nu när han skall bli pappa så småningom! Och Tina "farmor" och Sixten får väl bli farbror då?! Olle och Ellen kommer att bli ett par (så nu är det sagt!) så fort Ellen höglöper, men hoppas det dröjer litet till så det blir vårvalpar! Tänk "min" lille Olle skall bli pappa, hoppas han förstår allvaret i det hela, hahaha! Men killar ......
Som jag sagt tidigare så är det ju JAG och HUNDARNA som bor i huset så därför tronar nu äntligen motionsbandet i köksavdelningen - 210 x 85 cm och ca 60 kg tungt!!!! Vera fick totalt glädjefnatt när jag testkörde det och hoppade rakt upp på det, men åt fel håll! Hon gjorde en tvärvändning i luften och fortsatte springa med en svans som "gick i hundra". Hon tycktes tänka att: "Nu äntligen får jag springa inomhus"! Hon morrade åt Allan och Ellen som också ville upp på det och springa. Hon sprang helt utan koppel tills jag stängde av det! Det bevisar väl att hundarna tycker det är jättekul. Måste bara tillägga att Vera låg och sov i mitt sovrum när hon hon hörde det välbekanta ljudet! Känns som att jag gjorde rätt när jag struntade i vad ev. besökare tycker om min möblering! Vilka små "muskelberg" jag kommer att få. Valparna var också uppe och luktade på det men de är för små ännu men de verkade lagom avundsjuka!
Nu har jag börjat förbereda både Ellen och Vera på att de skall bli mammor till våren genom att börja banta ner dem - de har några kilos övervikt och det är ju inte bra. Har inköpt Weight Reduction-foder till båda. Vera har litet längre tid på sig att gå ner i vikt än Ellen som, om hon följer sitt vanliga "schema", kommer att höglöpa runt Lucia. Motionsbandet kommer också att bidra till bantningen hoppas jag.
Nu har lugnet lägrat sig och alla sover och snarkar, brasan knastrar och livet känns mycket skönt. Livet som avtalspensionär är inte fel! Det bästa är morgnarna när alla varit ute, ätit frukost, varit ute igen (valparna) och värmemadrassen är inställd på 3:an och jag kan krypa ner en stund bland alla hundarna som tagit för vana att få sova och gosa ett par timmar i min säng innan dagen börjar på allvar. Ibland kan jag faktiskt inte låta bli att ringa till några arbetskamrater och berätta detta!!!!! och gissa om de blir avundsjuka? Litet elakt kanske men det förhöjer min njutning!!!!!
|
|
Just nu känns livet underbart - hallen är klar och och alla golv blänker så vackert! Det var länge sedan jag hade så rent! Försök att ha blanka, rena golv och samtidigt ha 8 hundar som förvandlas till lerhögar inom loppet av ett par sekunder! Jag passade också på att möblera om något i köksdelen. Kökssoffan som stod vid fönstren, står numera på andra sidan köksborden p.g.a. att Anna helt plötsligt kom på igår att mina krukväxter, förutom att de smakar gott, är roliga att ge till Ester och Ragnar och ha dragkamp med!!! Var får de allt ifrån?????? Anna har varit där flera gånger och kollat läget och ser väldigt besviken ut över att växterna numera är utom räckhåll.
Har kommit på en revolutionerande tanke: Det är ju faktiskt bara jag och hundarna som bor i huset, alltså kan jag ha det som jag vill! Så nu kommer motionsbandet att befinna sig här (och inte i verkstaden), riktigt var - hallen eller köket - vet jag inte riktigt ännu. Tänk att kunna se på TV eller göra något annat medan hundarna tränar! Dessutom kommer valparna att vänja sig vid att se de vuxna springa på bandet - kanske 2 flugor i en smäll?! Slipper oredan bland alla när jag skall sela på 2 hundar (alla vill ju hänga med ut). Så nu blir det ett förmiddagspass och ett eftermiddagspass, 2 hundar på morgonen och 2 på eftermiddagen. Någon har frågat om inte jag också springer på bandet. Det får vara måtta på motionerande, jag har fått min "livsdos" av motion, dels som både aktiv och tränare inom friidrott (6 dgr/vecka), dessutom som motionsledare 4 dgr/vecka (Korpen). Det får räcka med trädgården och alla "byggprojekt" som jag alltid har på gång. Just nu har jag en "frozen shoulder" p.g.a. allt sågande av laminatgolv och aluminiumlister. I morgon skall jag fixa till ett badrumsskåp.
Jag fattar inte hur jag hann jobba så mycket innan, det verkar som om dagarna var mycket längre! Men det är klart - jag hade inte kennel, kan ju ha ett visst samband?
Apropå jobb så skall jag hälsa på och fika med mina gamla arbetskamrater i morgon. Det känns litet konstigt att komma tillbaka så, alla är ju upptagna med sitt men jag har många att hälsa på i stadshuset så det lär ju bli en rundvandring bland de olika förvaltningarna!
Idag har jag efteranmält Anna till utställningen på Åby, tyckte det kunde vara roligt att se henne och hennes bror Totti tillsammans. Hoppas jag kan muta någon att komma hit och släppa ut "hemmagänget". Ester och Ragnar kommer att bedömas redan kl. 09.00 så antagligen lär vi vara hemma vid middagstid igen. Har det gått bra så skall jag faktiskt fira med en "köpepizza" - en "Piri-Piri", med skaldjur, vitlökssås, mycket ost och... nä nu får jag sluta tänka på detta innan jag börjar dregla! Eller kanske en "Africana" med jordnötter, banan, kyckling, curry........
Sedan har jag en fundering till: Är det vågat, ja kanske rent av litet dumt, att ha julgran härinne i år???? I år skall jag fira julafton helt ensam (förutom de 4-fota förståss) och jag ser fram emot att få se hela Kalle Ankas julafton, har ju alltid under ca 38 års tid stått i köket och fixat julmaten. Jag skall bara ha det absolut "gottaste" på julbordet, litet färska skaldjur, ägg, sill, skinka och revben (honungsgriljerade), mörkt julöl, kaffe och ett glas Parfait dÁmore! Das war alles!
|
Nu är det några dagar sedan jag skrev senast, närmare bestämt 4! Vad som hände i torsdags har jag inget minne av, förmodligen trimmade jag hundar och skurade golv, the usual med andra ord. Fredag trimmade jag också och sedan bar det av till Eva och en väntande kålpudding. Hon vet mina svagheter!!! Dessutom bjöd hon på glassbakelse som är lika gott som moccabakelse! Därefter kollade hon min trimning av hundarna som jag skulle ställa ut på lördagen och rättade till den. Var inte hemma förrän efter 20 på kvällen och då skulle 3 hundar badas!!!!
I lördags var det dags att packa bilen full med utställningssaker och hundar men dessförinnan hann 3 hundar rymma men Nova hade den goda smaken att komma och vilja in när jag ropade medan Allan och Ellen njöt av sin nyfunna frihet! Behöver jag säga att det ösregnade? Kom iväg ca 45 min försenad och Dennis som skulle stå och vänta på mig vid utställningen kl 9, jag "körde in" 15 min. på vägen och var bara en halvtimme försenad. Dennis är bara för gullig, han höll hundarna medan jag packade ur bilen, drog burvagnen genom leran och vattenpölarna, hjälpte till vid utställningen, tack Dennis!!! Det ösregnade och runt ridhuset var det lervälling. Vis av föregående besök i ridhus, hade jag höga gummistövlar på mig! Det var så kallt inomhus att det blev vitt när man andades och hundarna frös så de skakade! Resultaten från utställningen har jag skrivit in under nyheter, men jag är minst sagt supernöjd. Valparna har inte tränat utställning, mer än att de fått ställa upp sig på trimbordet, men utställningskoppel har de aldrig sett knappt vanligt koppel! Men under över alla under: de travade på i ringen som om de aldrig gjort något annat och däremellan låg de och sov i sina burar. Jag var riktigt chockad för jag hade väldigt dåligt samvete för att jag inte tränat dem! Helt ooootroligt så bra de skötte sig! Inte det minsta stressade utan traskade runt litet med mig när jag gick på "köprunda". Tyvärr (eller tack och lov) fanns det inget att köpa. Min gamla väninna som bor i Svenljunga kom med "brunch" och sopade rent på trimbordet, lade på en röd/vit-rutig duk och dukade upp hembakat bröd, ägg, ost, västkustsallad och annat smått och gott - vilket trevligt initiativ Det får hon gärna göra om. Tänk att duka upp så på trimbordet och dessutom, nästa gång, kanske ha en 7-armad kandelaber och kristallglas, hahaha vad roligt det hade varit! Måste testa detta någon gång - någon som är med på det???? Kanske Nödinge nästa år - kan hänga upp en kristallkrona i utställningstältet. Nä, nu får jag sluta fantisera innan jag spårar ur helt - men håll med om att det är en kul tanke. Man har inte roligare än vad man gör sig (ett av mina motton)!
Idag har det inte varit speciellt roligt, apropå ovanstående rad, vaknade med riktig "spy-migrän", måste kalla migränen vid sitt rätta namn. Kunde inte ens vrida på huvudet och tänk då 8 pigga hundar som vill ut, som vill in litet lagom leriga, som kräver mat, sedan vill ut igen fast valparna hann göra alla sin behov inne innan de sprang ut. Ösregn ute, ösregn i sinnet, sedan var det allmän lekstund inomhus för Anna, Ester och Ragnar. Kände bara att jag var redo att sälja alla på Blocket! Tack och lov slapp jag ge mig ut och rasta min dotters 4 hundar för äldsta barnbarnet ringde redan kl 8 och sa att han kommit hem (efter kvällens övningar). Sov i 2 tim. så länge var det tyst i hust och sedan började det om igen och igen. Konstig att valparna inte vill uträtta sina behov ute när det regnar?!?! Hade i alla fall underlättat för deras matte. Det är först nu på kvällen som huvudet börjar fungera igen (det sista bjöd jag på!).
Ikväll har jag fått skruva upp 2 nya "pinnvävsjalusier" i hallen för att få plats med rosetterna från igår och förhoppningsvis kommer den här väggen att fyllas. Nästa utställning är ju den 28 november i Mölndal - sista för i år. Sedan kommer ju My Dog, är mycket tveksam till att ställa ut där, dyrt, många hundar och stökigt för de små. Veras första valputställning var i Malmö och det tog mig ca ett halvårs jobb innan hon började kunna umgås med okända hundar och människor. Ingen okänd fick ta i henne så det måste ha varit en riktig chockupplevelse och det vill jag inte riskera med valparna. Allan-Brallan älskar utställningar, ju fler människor och hundar, desto roligare! En rktig liten showkille med andra ord!
I morgon skall jag städa upp efter mig i hallen, nu är väggarna klara, bara profilerna som skall limmas. Måste ha full koll på hundarna så att jag inte har en eller flera cockrar fastlimmade där! Fast å andra sidan så vet jag ju i så fall var jag har dem. Detta med tanke på att jag varit ute i kväll i ösregn och totalt mörker och hämtat in Allan och Ellen från tjärnet - som sagt "man har inte roligare än man gör sig"! Verkar som om vissa har anammat mitt motto!!!!
|
|
I går programmerade jag både den fasta telefonen och mobilen för väckning med 15 min. mellanrum och med "repeatfunktionen på". Allt för jag skulle vara på sjukhuset kl 08.00. Det gav mig hemska minnen från tiden jag var tvungen att gå upp varje morgon så här okristligt tidigt!!! Först ut med alla hundarna, frukost till mig, in med alla och dela ut deras frukost, sedan ut med alla igen medan jag bäddade och började göra mig iordning. In med alla igen - alla strömmade in! Men var var Vera??? Ut i den plommonlila och stövlar och strålkastare för att hitta damen ifråga. Inte ett ljud hördes från trädgården så jag drog mig ner mot tjärnet men nej då! Under tiden försökte jag tänka ut en bra ursäkt till sjukhuset så jag skulle slippa att betala när jag nu inte kom. Migrän är ju alltid pålitligt tänkte jag och gick för att ta på mig varma kläder och fortsätta letandet. Någonting, kanske mitt sjätte sinne, fick mig att titta i Esters nattbur - jaha och vem ligger där med huvudet nerkört i fällen och snarkar? Just det, Vera! Det blev en mycket snabb avfärd till sjukhuset och jag rusade in till kassan för att anmäla mig. Tjejen letade och letade, men nej jag fanns inte på dagens lista! Jag tänkte några phula tankar om sjukvården när jag hörde henne säga "du är ju inbokad den 11:e nov"! Ja, det vet jag ju bara det att det var den 10:e idag!!! Att jag inte bröt ihop efter allt den här morgonen! Jag bad henne att kolla om de möjligtvis kunde knö in mig mellan några patienter för jag har hundvakt hemma till valparna (en liten vit lögn är väl inte farligt???) Jag fick komma in och det visade sig att röntgensköterskan hade haft en cocker som blev hela 16 år!!! så gissa vad vi pratade om?! Det började bra redan ute på parkeringsplatsen där jag blev erbjuden en P-biljett av en tjej som skulle åka! Så brukar jag också göra om jag har tid kvar. Unnar inte parkeringsbolagen pengarna, tihi!
Ikväll har jag fortsatt med projektet "håll gnagarna borta" så nu återstår bara ca 9-10 skivor att sätta upp + limma profilerna på hörnena. Limningen får jag väl göra när vissa sover för de vore ju inte speciellt kul om de fastnade i limmet - dessutom är det giftigt!
Jag vet vad som är värre än lera i trädgården - snöblandad gegga!!! Jag som var så glad över snön men den regnade bort, men nu fryser det på, glatt men inte roligt (dålig göteborgsvits). Tänk om det kunde bli vackert väder på lördag när jag skall till Svenljunga med Anna, Ester och Ragnar! Egenligen gillar jag inte utställningar i ridhus - det regnar alltid, dåligt med parkeringsplatser, lera upp till anklarna och så släpa burvagnen med ett antal cockrar i. Utställningen, när man väl kommit på plats, är jättemysig. Har fortfarande ett starkt minne från när Allan blev BIS-tvåa bland 300 hundar och jag fick köra in i ridhuset för att få med alla priserna + att Ellen och Vera fick 1:a-pris och ... placeringarna kommer jag inte ihåg, men sammanlagt blev det många rosetter!!!!!
|
|
"Den som ber varder givet" står det någonstans i bibeln, har jag för mig. Jag har blivit bönhörd, har ju bett om snö. Nu var det ju litet överdrivet, tycker jag snö+storm, jösses som det har stormat, det har till och med gått stora vågor på mitt lilla tjärn. Det var alldeles vitt ute i morse när gänget rusade ut. Anna, Ester och Ragnar tvärnitade när de kände det kalla, vita under tassarna för de har ju aldrig sett snö och såg väldigt förvånade ut, var var alla hålor, grenar, leksaker och annat som de brukar roa sig med??? Förvåningen gick snabbt över och sedan hade jag 7 cockrar som rusade som tokar runt, runt! Till och med Märta kom igång med några lyckliga "hoppsa-steg" och inbjöd Allan till att leka. Vissa, med Allan i täten hade lyckats ta sig ut till den "förbjudna delen av trädgården" och rusade runt och letade antagligen efter möjligheter att dra vidare. Detta fick jag syn på när jag talade i telefon med en gammal arbetskamrat, hann bara skrika i telefonen att "de har rymt jag ringer sedan!" Ut i plommonlila morgonrock och de röda gummistövlarna i snöstormen - glasögonen immade snabbt igen! Jag tror att mina grannar börjar vänja sig vid den där konstiga grannen med den underliga klädseln, i alla fall har de inte ännu ringt efter "männen i de vita rockarna"! T.o.m Allan och Vera verkade skratta åt synen!
I eftermiddags började jag äntligen montera upp laminatgolvet på väggarna i hallen. Jag kan lova att det var ingen hit att vara hantverkare med minst 4 mycket uppmärksamma cockrar som skulle undersöka allt. Tappade jag något på golvet fick jag slänga mig handlöst över det innan en valp fick tag i det. Alla verktyg fick förvaras högt, all elektrisk utrustning som slagborr etc. fick göras strömlös så fort jag inte höll den i handen! På ett sätt var det ju bra för alla verktyg, skruvar, bits etc förvarades på skåpet och spreds inte ut så att jag inte kunde hitta sakerna, vilket annars är ett vanligt scenario! Men - givetvis kunde jag inte hitta limmet, vet ju att jag har det någonstans men VAR? Får montera upp hörnlisterna i morgon. Anna har redan kollat in att just där kan man tugga!
Jag vågade mig ut i snöstormen för jag tyckte att det här vädret kräver glögg och brasa. Brasa är ju lätt att fixa men glöggen... Jag passade också på att "snabbhandla" på Ica hemma. Precis när jag lagt upp alla varorna på bandet så upptäcker jag plånboken ligger kvar i bilen! Jag ursäktade mig och Elsa i kassan (hon som alltid är så snäll och sparar tidningar till valpkullarna) sa "stick ut så börjar jag stämpla in". Jag rusade ut och in igen och det var bra timat för Elsa satt redo med kvittot. Då hör jag en röst litet längre bak i kön som sa "men kom hon inte utifrån nu?" "jovisst" svarade jag, var bara ute och hämtade plånboken. "Då borde du ställa dig sist i kön" hördes den där sura rösten igen. Jag brukar inte "finna mig" när någon hoppar på så där men nu så blev jag så blixtrande arg så jag frågade honom om han ville att kassörskan skulle stämpla bort alla mina varor så visst kunde jag ställa mig bakom honom men det skulle ta betydligt längre tid. Vet inte mer vad jag sa men resten av kön storskrattade och de sura gubbarna fick inget medhåll, hahaha!
I morgon skall jag röntga nacken klockan 08.00 - men hallå - hur har de tänkt att jag skall kunna hinna detta???? Jag vågar inte avbeställa tiden med tanke på köstuationen inom vården! Efter sjukhusbesöket skall jag köpa en ny tub med sättlim istället för att leta efter den gamla och fortsätta med projektet "skydda hallväggarna mot gnagarna"! Sedan får jag inte glömma att leta fram snöskyfflarna så det inte blir som det blev förra vintern då jag inte kunde hitta dem och de var slut i alla affärer, t.o.m. fabrikerna hade slut på sina lager. Jag har två men är inte helt säker på var jag "gömt" dem.
|
En så´n dag!!!!!!! När jag skulle sätta in gräsklipparen (efter att ha gjort ren den etc) i källaren så upptäcker jag, när jag öppnar källardörren, en insjö med mörkt vatten i nedre delen av källaren!!!! Därsimmade små mygglarver och annat som jag inte vill veta vad det var!. Givetvis var hundarna, speciellt intresserade när jag öppnade dörren och ville in och kolla läget, fick precis tag i Allan-Brallan innan han hann ta sig ett bad! In med alla cockrarna, på med stövlarna och så på´t!. Märta satt på sitt berg och var lindrigt intresserad. Jag öste ut ca 300 l vatten av det mest orena slag man kan tänka sig! De sista 100 litrerna med en liten skopa p.g.a ojämheterna i "golvet". Som tur var står golvbjälkarna högre upp där det var helt torrt! Vågar inte tänka på hur det hade varit om dessa också stått i vattnet. NU är det dags att demonstrera mot det här förb-de regnandet!!!!!! När jag ändå var igång så åkte pumpen till tjärnet upp och står nu i min dusch för att torka upp och insugsslangen ligger på altanen i väntan på vidare färd ner till förrådet under altanen. Därefter röjde jag upp på tomten, krukor etc, i rena frustrationen. Jag toppade det hela med att börja kratta bort magnolians blad. Ett gott råd: skaffa aldrig magnolia! Bladen är som ekblad och förmultnar inte på många år! Sedan kom kvällsmörkret - tack och lov! Får fortsätta i morgon!
Nu har jag även anmält Ester och Ragnar till Boxerklubbens utställning på Åby travbana den 28 nov. - nära och och bra. Jag har ca 2 timmar på mig om jag skall anmäla fler! Totti/Torsten är anmäld - jätteroligt, funderar på om jag skall anmäla hans syster Anna?????
Igår fick jag ett SMS från "Lill-Allans" husse om att de varit ut och spårat och att Allan varit jätteduktig - kanske en kommande champion på spår! Inte nog med det, utan Dennis (Allans husse) erbjöd sig att hjälpa mig med hundarna vid utställningen i Svenljunga! En så´n valpköpare är verkligen guld värd!!!!!!! Helt ooooootroligt!!!! Som grädde på moset, ringde min väninna i Svenljunga och sa att hon och hennes dotter kommer och har fika med sig!!!!!
Nu sitter ´jag här och njuter av dagen som började så dålgt med en sprakande brasa, ett glas rödvin och sovande hundar - helt OK!!!! avslutnng på dagen! Givetvis hängde sig datorn nu, men efter jag hunnit spara för att kunna redigera sidan - det var inte utan att jag tuggade på naglarna i spänd föväntan för att se on allt jag skrivit hade försvunnit ut i det svarta hålet i cyberrymden men det hade det inte, bara rättelserna! Så kvällen är fortfarane en bra kväll, nu skall jag krypa till sängs och ligga och titta på brasan och lysna på knastret!
|
32 kanaler på TV och ändå inget intressant att titta på så det får bli dagboken! I onsdags kom Tina och hälsade på med världens godaste äpplekaka! Vi åt lunch och pratade hund och sedan blev det kaffe med den medhavda kakan. Denna kaka räckte tll kvällskaffet, morgonkaffet dagen därpå, till Anna, Anders, Anton (Tottis familj) och till mig och Eva! Tog sista biten till eftermiddagskaffet idag! Totti var här för att bli av med valppälsen och jösses så mycket påls han hade. Först trimmade jag och sedan tog Eva över "finliret" och ut ur allt lurv kom en jättefin liten cocker! Fick ihop en halv plastpåse med päls och jag föreslog att de skulle ta med sig pälsen och tova något av den. Nja, förslaget anammades inte!
Jag har haft besök nästan varje dag under några veckor så jag funderar på att sätta upp svängdörrar i huset. Jag tycker det är jätteroligt med alla som kommer eller som ringer och berättar hur deras små mår. Lär väl aldrig kunna släppa taget helt om mina "barnbarn"! Samtidigt är det jättebra att det kommer så många för då måste jag hålla ordning och städa, det är litet lätt att tänka "asch det gör jag i morgon". Speciellt golven nu när det har regnat hela hösten! Och jättebra för hundarna och speciellt för valparna, att de får träffa så många olika människor.
I morgon skall jag börja sätta upp laminatgolvet någon meter upp på väggarna i hallen, köpte hörnlister i aluminium idag. Var ju ändå ute och handlade för hundmaten var nästan slut. Det första jag tänkte i morse när jag vaknade var att idag skall jag vara eremit - inte handla - inte träffa någon utan bara vara inne och slappa i ösregnet! Men som sagt det blir aldrig riktigt som man tänkt sig! Och som vanligt har telefonen gått varm. Har bl.a. pratat med Brunos matte på Hönö. Hon så kär i sin lille Bruno, han kunde inte ha kommit till en bättre familj! Har fått foton på Mayia och Lilly i Oslo, åh så stora de har blivit! Jag skall lägga in fotona både på dem och på Totti på hemsidan under morgondagen. Dessutom måste jag ju trimma Anna, Ester och Ragnar inför utställningen i Svenljunga nästa lördag.
Äntligen har Vera slutat att höglöpa . Det är bara det att Allan har inte fattat detta ännu utan försöker och försöker och fö..... Försöken slutar alltid med att Vera hugger efter honom, brottar ner honom, morrar åt honom men inte att killen fattar. Hon luktade ju så gott för några dagar sedan! Nu väntar förhoppningsvis några lugna veckor innan Nova och Ellen börjar! Det är inte lätt att heta Allan i det här huset inte!
|
Man behöver inte ha depressiva anlag men med det här eviga skvalandet så är det lätt att deppa ihop helt! Ösregn och lera på hela tomten och lera inomhus. Dessutom toppar Allan det hela med sin enorma längtan efter Vera. Jag tycker den lilla damen borde "hålla på sig" litet mer och spara sig för den rätte! Men hon är lika intresserad hon! 7 nybadade hundar = totalt ogjort arbete! Ester är magsjuk efter att ha ätit något olämpligt utomhus (förmodligen Kärleksörten som spökar). Jag tycker att mitt liv består att torka upp resterna efter henne och försöka att hjälpligt hålla golvet så pass rena att man i alla fall ser färgen! Usch, fy, tvi för detta eviga regnande! Hade man bott i lägenhet utan vare sig hundar eller katter så hade det inte varit något problem! Så slutklagat för idag!!! Snart kommer solen, kylan och snön! Varje höst vid den här tiden längtar jag fruktansvärt efter snön - detta vita täcke som döljer allt i trädgården!
Idag lät det som hagel i trädgården, det var magnolian som fällde sina blad. I morgon blir det till att kratta trädgårdsgången så besökare (Tina i morgon och Totti med familj på torsdag) ser var de skall sätta fötterna.
Nu ligger det två små chokladbitar på mina fötter och bredvid ligger Anna. Hon älskar verkligen de små och det är ömsesidigt. Ibland använder de Anna som kudde till och med och hon bara suckar så belåtet! Allan-Brallan har klättrat upp bakom mig i snurrstolen och snarkar. Antagligen hämtar han krafter till nästa omgång att försöka erövra sitt hjärtas dam (Vera)! Damen ifråga börjar nog bli litet trött på den våldsamma uppvaktningen och sover långt in under soffan i hallen.
Idag har jag varit på Ikea och inhandlat 3 pkt med vitt laminatgolv. Dessa plankor skall få klä väggarna i hallen och hörnen skall kläs med aluminiumlister. Hah, nu kan de försöka gnaga!!!! Dessutom hittade jag en dörr till Billy bokhylla för endast 50:- på fyndet. Återigen hah, nu kan de försöka läsa mina böcker! Tyvärr fanns ingen 60-cm-dörr till bokhyllan i köket men jag har en "stående beställning" hos alla som ev. besöker Ikeas fyndavdelning.
Nu skall jag snart krypa till sängs för i morgon skall jag upp extra tidigt och baka hönökakor, kladdkakor och så förbereda en lunch på kycklingfiléer.Det är målsättningen är kanske bäst att säga. Är det något jag lärt mig så är det att man vet aldrig vad morgondagen har i sitt sköte! Vad jag vet säkert är i alla fall att Tina med Olle och Sixten kommer. Är litet osäker på om det är så smart idé att ta med 2 killar nu när Vera och Allan är som de är? Kan inte tänka mig att Ester smittar någon med sin "magsjuka". I så fall hade väl resten av flocken drabbats (åh hemska tanke!!!!Asch det ordnar sig!
God Natt!
|
|
Hal som en ål, slingrig som en orm, ylande som en varg, enveten som en gris, lurig som en räv - en beskrivning av Allan just nu! Fast han är ju fortfarande min lille prins innerst inne bortsett från den första meningen!!! Nu ligger han bredvid mig, för säkerhets skull kopplad vid mitt vänstra ben! Vera, föremålet för hans intresse, ligger i min säng bakom stängda dörrar. Det här är INTE roligt! Värsta mardrömmen är när hundarna skall ut att jag av misstag släpper ut fel hundar samtidigt, Allan får alltid finna sig i att bli hängande under högerarmen under tiden jag öpnnar dörren och släpper ut övriga - gissa om han sprattlar och låter?! Och gissa om Vera har bråttom igen igen? Det är vid sådana här tillfällen jag skulle vilja ha ett hundhus med stabila, skilda rastgårdar! Men då faller ju hela tanken med mina hundar - och det kommer att sluta med att jag också bor i hundhuset!
Idag har lilla Anna blivit badad, "balsamerad" och trimmad. Åh, så enkelt det är med hennes färg, blue roan - nästan inga tovor detta sagt med tanke på Nova som tog över 3 timmar att få ordning på igår. Vera och Allan skall vi bara inte tala om!!!! Skall bli spännande att se vilken typ av päls Ester och Ragnar får.
I natt slipper jag ge mig ut och hämta hem det äldsta barnbarnet för han fick stränga förhållningsorder från sin mor att hålla sig hemma för hans gamla mormor orkar inte ut och köra på nätterna eller rättare sagt morgnarna 3 dagar i rad! Jag gör det gärna, hellre hämta en gång för mycket och veta att de är hemma än att chansa på att allt skall gå bra. Så resonerade jag när mina döttrar var i tonåren och blivit "mobila"! Men hallå - tre nätter på raken - behöver inte tonåringar sin nattsömn som vi andra???? Hur som helst tycker jag det skall bli jätteskönt att få en lugn natt (oj, kände precis hur jag utmanade ödet genom att skriva lugn natt!).
Tror jag skall krypa till sängs snart - har en så vansinnigt bra bok som ligger och ropar på mig under kudden. Kudden ja, det var ett djärvt ställe att förvara den på kom jag just på. Tillgängligt för både Nova och Anna och har dessa två marodörer fått tänderna i den så hjälper småtjattarna gärna till att bläddra i den! Men först skall alla ut en sista gång fast det är ju synd att väcka dem nu när alla äntligen sover, men that´s life hundar! Och sedan vill jag varken höra eller se dem före kl 09.00, vintertid, morgon!
I morgon är det nog dags att baka en ny omgång med Hönökakor och sedan försöka natta trädgården, bara det eviga regnandet ville ta slut!!!
|
|
Den som säger att djur har en lugnande inverkan på människan LJUGER eller har åtminstone aldrig bott ihop med en höglöpande, mycket, mycket villig tik och en mycket, mycket viril hane!!!! Bitchspray - släng dig i väggen!!! Den enda inverkan den sprayen har, är att den ger mig astmaanfall! Det är inte klokt så irriterad man kan bli men jag vet ju att det är helt fel av mig för hundarna kan ju inte hjälpa det! Men de kan väl tänka litet på mig och inte försöka forcera allt för att få till en träff? Det "roliga" är att Ellen också börjar få den där goda parfymen påstår Allan. Sedan är det ju vara att vänta ut Nova och sist Anna! Kommer att sitta här med tom blick och skakande kropp framåt jul! Stackars Allan också förresten. P-sprutan hjälpte tydligen inte alls till att lugna ner honom.
Närjag ändå är igång och klagar: badade,"balsamerade" och tovutredde Nova i 3 timmar! Hon glänste så det gjorde ont i ögonen och pälsen var luftig och fin - så rusar hon rakt ut i trädgården (ösregn som vanligt) och en stund senare i mörkret ser jag att hon börjat "dränera om" gräsmattan - du milde tid vad jordhögar hon hade åstadkommit!!!! Då var sammanbrottet nära vill jag lova. Som kronan på verket tog hon raskt ett skutt upp min säng när hon kom in och fortsatte gräva av bara farten. Alla kan ju lätt gissa hur sängkläderna såg ut! Åh, vad jag längtar efter en brasa och ett glas rödvin för att varva ner - men se det går inte det! Har lovat att hämta mitt äldsta barnbarn Linus, 17 år, när han tröttnat på att vara ute med kompisarna. Klockan när? ja det hade han ingen aaaaning om. I natt eller rättare sagt i morse hämtade jag honom kl 03.30 så det lär ju inte bli tidigare i natt. När jag hade lämnat av honom hemma hos sig var klockan 4 när jag äntligen kom hem. Släppte ut hundarna med förhoppningen att jag skulle få sova länge. När de väl kommit in och alla hade gosat till det och jag kände hur jag började slappna av, hördes ett hulkande från Ester i sin nattbur. Ut med hennes fäll, torka rent henne och buren, in med en ren fäll och henne. Hann krypa ner igen när samma hulkande hördes. Detta upprepades 3 ggr + 2 ggr i hallen! Var jag avslappnad sedan,eller....?
Nu är här ljuvligt tyst, Märta, Ellen och Nova "kompissover" i soffan, Allan sover vid mina fötter och resten av gänget sover i sina nattburar. Av förklarliga skäl har Vera fått en egen stor bur med gosiga filtar och snarkar nu.
Igår och idag har jag äntligen tagit tag i min dagbok här på hemsidan och sparat ner den för jag tänkte redigera den så småningom och bara ha "innevarande års dagbok" på hemsidan. Är uppe i drygt 100 A4-sidor hittills, skall bli riktigt spännande att läsa den för jag glömmer ju vad jag har skrivit!
Skall kanke krypa ner så jag hinner få några timmars sömn innan Linus ringer och "beställer hämtning".
|
|
Nu har jag verkligen haft mycket omkring. Har totalt missat att fira den 10.000:de läsaren av min dagbok med 27 st!!! Jag som skulle fira med ett lååååångt bubbelbad, doftljus, champagne etc etc! Nu är det inte läge att koppla av i badet med en höglöpande Vera och en ständig uppvaktande Allan. Tro det eller ej, men Veras son Ragnar, 4 mån., kollar in vad Allan gör och så försöker han göra samma sak! Det poppar upp ett minne från "Snygg-Olles" tid här - hur han blev upplärd av Allan, men den gången var det Märta som uppvaktades högt och lågt! Minns nu att jag tänkte: aldrig en hane till i familjen! Jag måste ha ovanligt kort minne eller teflonminne som man också brukar säga för nu bor ju Ragnar här! Får kanske dubbla dosen med anti-högtblodtryck-tabletter, eller...? Asch, det ordnar sig!
I fredags kom Eva på besök - inte ensam - utan med sig hade hon 3 valpar och 2 vuxna cockrar! Sammanlagt var det 13 cockrar i varierande ålder och färg som lekte ohejdat i trädgården! Inte ett morr eller gruffande hördes - vilken lycka att se 2 olika flockar komma så fantastiskt bra överens. Det stämmer verkligen att hunden är ett flockdjur och då speciellt cockern som tycks tycka "ju fler desto roligare!" Alla hade jätteroligt utom Märta som verkligen var måttligt road. Snart packar hon väl och flyttar om det skall vara "på det här viset"! Jag kan förstå henne - detta stojande är inget för en medelålders dam som bara längtar efter att få sitta på sitt berg och begrunda livet i lugn och ro! Kan vara litet svårt att förklara för valpköpare som gärna kommer och hälsar på att hon inte gillar att det kommer en massa småknattar! Men på lördag kommer Totti och skall bli trimmad och jag skall försöka förbereda Märta på detta i försiktiga ordalag. Detsamma tror jag gäller Allan, nu när en av "hans" tjejer löper! Han vill med säkerhet inte ha någon som helst form av konkurrens av en liten "snorvalp"!
Det är inte utan att jag funderar på om detta verkligen var meningen med mitt liv - att ha 8 hundar och ha 2 valpkullar/år. Var det något som gick snett eller....? Speciellt efter att ha läst boken "Finn ditt livsändamål", som jag fick av en väninna som rensat ur sin bokhylla. Men meningen behöver ju inte vara att "producera" (förlåt uttrycket, menar inte riktigt så) utan att jag skall lära känna en massa helt underbara valpköpare!? Dessutom har jag lyckats få fram helt underbara valpar som är psykiskt mycket stabila + snygga (läs rastypiska)!
Idag har Britt-Marie varit och "pratat" med Allan. Han hade mycket att säga! Bl.a. att han lever ett jättebra liv här som enda "mannen" bland en flock tjejer, riktig charmör påstod han själv. Sedan berättade han att han som liten blivit opererad i munnen och hade haft jätteont efteråt och svårt att äta. Det minnet hänger fortfarande kvar så han äter försiktigt! Detta stämmer till fullo, han blev sydd i munnen, och det kan man ju föreställa sig gjorde ont ett bra tag efteråt! För skojs skull bad jag honom berätta för Britt-Marie hur det gick till när han kom till mig. Han berättade om en stor väg med väldigt många bilar som körde fort och B-M fattade inte vad han menade, dessutom var det kallt och grått väder. Allan kom till mig på McDonalds parkering utanför Varberg i slutet av februari för hans uppfödare skulle upp någonstans och visa eller titta på hästar, så för att jag skulle slippa köra 30 mil för att hämta honom bestämde vi att träffas där. Den som fortfarande inte tror att djur kan kommunicera efter detta, vet jag verkligen vad som behövs för att övertyga dem!?
I morgon är det Novas tur (eller enl. henne otur) att få ett härligt bad och sedan få bort alla tovor som bildas nu när det är så vansinnigt dåligt väder.
Undrar om Kärleksört är farligt för valpar - kom på Ragnar när han slök sista biten nu ikväll. Kan bli en orolig natt kanske, med diarré och kräkningar kanske? J-a hundar som tuggar i sig allt utan någon som helst urskillnad! Lilla Anna kan sitta och stirra på väggen och så plötsligt gör hon ett utfall och börjar tugga på släta väggen!!!
Det bästa med frostnätterna är att alla paddor och grodor verkar ha dragit sig tillbaka! Förmodligen har kung padda flyttat in i källaren och jag som fortfarande har grejor som skall in där! Apropå frostnätter, i morse när jag duschat om kom ut i köket, kom jag i en riktig frysning och trodde jag blivit sjuk och fått hög feber men så tittade jag på termometern: 4 gr utomhus och 11,8 inne!!!!!! Någon, förmodligen en av katterna hade trampat på fjärrkontrollen till luftvärmepumpen och lyckats stänga av den!!! Får ju vara glad över att pumpen inte var trasig. Vem säger att det INTE är spännande att leva med djur????? Nu har jag lagt fjärrkontrollen på ett hund- och kattsäkert ställe!
I morgon är det torsdag igen och dags för SKK:s uppfödarkurs och jag säger återigen "vart tog dagarna vägen"! I morgon är ämnet genetik och gissa om jag är laddad med frågor!!!!!!!!!????
|
|
Vilken dag jag har haft!!!!!!!! Vissa dagar tillför så mycket positiv energi att man nästan svävar på små rosa moln. Jag skall ta det från början: först ringde en supertrevlig läkare från vårdcentralen och berättade om mina calciumprover som kanske inte var de bästa, men sedan sa han att mitt blodtryck var som en riktigt ung människas!!!! Elastiska ådror och allt annat positivt!!! Därefter var Ellen och jag hos veterinären för hennes knuta i magen. Han konstaterade att det var ett ofarligt litet navelbråck OCH besöket var gratis, hade ju räknat med en utgift på ca 1.000:-!!!! Jag skojade med honom och sa att jag måste köpa en trisslott, vilket jag gjorde på hemresan OCH vann!!!! Visserligen bara 50:-, men det är ju att jag vann som räknas! Sedan trimmade jag lilla Leja (inackorderingen) och hon fann sig så småningom i att jag använde den otäcka. surrande trimmaskinen och slappnade av helt på trimbordet. Kan ju kanske bero på att de övriga stod runt och var frukatnsvärt avundsjuka "varför hon, ta oss istället"!Jag hade faktiskt varit litet bekymrad över hur det skulle gå, för förra gången när hon och husse var här, fck hon fullständig panik! Och slutligen det sista: klockan är bara 21.30 och alla har varit ute och kommit in självmant, utan att jag behövde ut med strålkastaren och leta! Förresten det var inte det sista positiva, jag upptäckte nämligen att Vera har börjat löpa, vilket innebär att hon kommer att löpa i mars/april nästa år - jättebra med tanke på ev. parning!
Det är inte utan, efter en sådan här bra dag, att jag tänker men.... vad kommer att hända framöver? Asch man skall "carpe diem" och inte oroa sig för det man inte kan påverka! Så jag tänker krypa ner i sängen snart och bara tänka på allt positivt som hänt idag. I morgon skall jag hälsa på Allans valpar och sedan på kvällen är det åter igen uppfödarkurs. Vart tar dagarna mellan fredag-onsdag vägen. Tycker jag känner igen det sedan jag gick kurser förr - helt plötsligt var kursdagen inne!
Nu har valparna lyckats få tag i var sin kudde som de tuggar frenitiskt på - var hittade de dessa och var är den tredje kudden????? Hittade den precis under Märta i soffan - tur, där är den i säkert förvar i alla fall!
|
En ganska avslöjande bild på Vera och Ellen eller hur! Kolla bara var Ellen har sin ena framtass!!!! Fotot tog jag när vi var ute på vår första teambuildingpromenad. Har nämligen fått en, som jag tycker, strålande idé om hur jag skall få hundarna att samarbeta bättre och sluta att "kasta onda ögat på varandra"! Tror nästan jag skall ta patent på den metoden! Skall fortsätta några veckor till, 3-4 ggr/vecka. Det är ju så på modet att företag anordnar tembuilding för sina medarbetare och det har jag omsatt till hundvärlden! Givetvis så har det ösregnat och stormat hela dagen så idag har vi inte kunnat träna. Jag tog med Märta och min lilla inackordering på en tur till Siba och OnOff i Kållered, allt för att Märta skulle inse att den här lilla tjejen skall faktiskt bo hos oss t.o.m. fredag. Märta är ju inte speciellt förtjust över att valparna som en gång flyttat, kommer tillbaka! Men med Märta längst bak i bilen och Leja i bilburen var de tvungna att inse fakta! Efter den turen har Märta lugnat ner sig betydligt och accepterar att Leja bor här en tid! Bara inte "snorvalpten" försöker sova i mattes säng...!!!! Allan upptäckte i eftermiddags "wow hon är ju tjej och börjar dessutom lukta gott", vilket lille Ragnar upptäckte direkt! Han är ju alldeles på tok för liten för att fatta det här med blommor och bin!
Fy, usch, tvi som det ser ut här efter det 9 hundarna varit ute några gånger!!! Nästa steg är väl att jag tar på mig stövlar inomhus! Idag har jag inte orkat åtgärda det hela utan väntar till i morgon och hoppas att jag inte får oväntat besök!
Som sagt har jag besökt två stora vitvaruföretag idag. Allt är valparnas fel! Hittade nämligen en oidentifierbar USB-kabel i deras natthage häromdagen. Denna kabel visade sig tillhöra min "lilla digitalkamera" så ett inköp av en kortläsare var nödvändigt! Denna kortläsare kommmer att förvaras högst upp och i en låda i sekretären! Valparna är alldeles för dyra drift om man räknar allt de förstör! Funderar på att klä väggarna med pansarplåt ca 1,20 upp från golvet! Eller åtminstone något hållbarare än målade tretex-skivor! Tapeter är inte att tänka på, än på något år i alla fall! Jag har ju två murstockar i hallen - kanske skulle jag frilägga dem - borde ge litet tuggmotstånd i alla fall.
Nu väntar 7 cockrar och en leonberger på att få på sig sina reflexvästar och halsband med namnbrickor och springa ut i ösregnet (och förhoppningsvis komma in så snart de gjort vad de skall). Sedan en liten koppelpromenad med Leja för henne vågar jag inte släppa lös i mörkret för hon drar direkt till grinden och tittar efter matte och husse!
|
Efter tre helt galna dagar så har det hunnit bli fredagkväll! Känns som om jag skulle behöva klona mig ibland för att hinna med allt det roliga jag vill göra! Jag får vara oerhört tacksam över detta, jag menar att behöva prioritera bland alla roliga saker!!!! Onsdagen var jag på vårdcentralen och tog calciumprover för att kolla om mina kvarvarande bisköldkörtlar "sköter sig". Jag fick aldrig "tummen ur" att beställa tid fast jag tänkt på det länge och så helt plötsligt fick jag en kallelse. "Någon" tyckte väl att det var dags att hjälpa mig på traven?! På eftermiddagen blev storstädning av källaren innan kung Padda flyttar in för vintern! Ganska intressant städning: "Jasså var det där den låg och åhh hade jag en sådan grej". Det dök upp några verkligen bra-att-ha-saker faktiskt!
Fotot föreställer lilla Wild Orchid/Vilma från Garbo-kullen, som kom och hälsade på med matte Barbro igår. Det är så roligt att få träffa sina "barnbarn"!!!! Märta tyckte att "neeeej inte en sådan liten till, är matte inte klok???" medan övriga i flocken tyckte det var roligt med en liten kompis till att busa runt med i trädgården. Lilla Vilma var otroligt lik Allan och vi tog nästan fel på dem ibland. Stackarn tyckte nog inte det var en så supertrevlig dag efter att ha tillbringat 2 timmar på trimbordet med otäcka saxar, borstar och trimmaskin som surrade så högt! Jag fick i alla fall "katt-liknande" tassar, fina öron och en snygg rumpa men sedan tyckte jag synd om henne och lät henne "slippa undan" med en fortfarande otrimmad hals. På kvällen var det dags för SKK:s uppfödarkurs och avsnittet hette "Hundens beteende" - jätteintressant. Blev nästan litet generad - men jag hade ju så många frågor! Det är otroligt så mycket man kan påverka en hund från födseln och framåt! Känner att jag måste bara komplettera min valppärm! Åter igen: vojne, vojne hur skall jag hinna?
Och så idag hade jag/vi besök av Britt-Marie som är utbildad djurkommunikatör och håller på att också utbilda sig till hundfysiolog. Det är helt otroligt vad hon får fram för uppgifter från djuren. Denna gången var det Ellens tur att få "prata av sig"! Britt-Marie vill absolut inte veta något om den hund hon skall prata med utan för en tyst "konversation" och frågar mig om det är något hon inte förstår. Det kan bli litet genant för de är ju som barn och berättar allt om familjen. Ellen lämnade många "upplysningar" på vad som hänt, både flocken och mig och det stämde exakt! Dessutom berättade hon att hon hade ont precis där bröstbenet slutar och när jag sedan kände efter hade hon en ganska stor knuta under skinnet just där hon hade beskrivit så det blir veterinärbesök nästa vecka. Då är min fråga: hur skall jag förklara detta för veterinären. De är ju som läkare och tror inte på sådant som inte kan bevisas!? Ja, det var mycket som kom fram men det får nog stanna mellan Ellen och mig. Så, nu har väl många fått vatten på sin kvarn att jag nog är litet tokig! Det bjuder jag på!!!
|
Dagen började så lyckat - kunde inte hitta mina glasögon, var helt hundra på att jag lagt dem på tvättstället för att vissa i familjen INTE skulle få för sig att sno dem! När jag var klar och hade tänkt mig ut på en liten turné till Kållered - den lilla kommundelen med de stora affärerna, låg glasögonen inte där jag trodde mig ha lagt dem. Utan glasögon är jag som mr Magoo, om någon nu kommer ihåg den tecknade serien som gick på TV för ett antal år sedan. Ut i trädgården och försökte se vad hundarna hade för sig, om någon låg och tuggade misstänkt på något. Den enda som jag tyckte såg litet skyldig ut var Ellen så jag kollade i munnen på henne och drog ut en svart socka men inga glasögon. Då var paniken nära vill jag lova - ser ju inte ens att ringa efter hjälp att leta! Och som jag letade, eller rättare sagt, kände mig fram. Någon, undrar vem, hade lagt glasögon extra högt upp på badrumshyllorna! Hade definitivt inget minne av detta. Mycket lättad fick jag in alla hundarna, numera är jag mycket noga med att räkna in dem så ingen blir kvar ute och kom iväg till först Ikea och fyndade två skåpluckor för sammanlagt 80:-, det kallar jag för fynd!!! sedan vidare till Rusta men då är man ju tvungen att passera Jysk innan och där, där sålde de ut tofflorna som jag och min dotter köpte i våras för endast 15:-/paret. Jag köpte upp alla (5 par) i vår storlek! Rusta, ja, där finns det tydligen det mesta, men nu skulle jag ju bara komplettera med moppar och skurmedel (jag borde sponsras av Ajax tycker jag) och så de obligatoriska grisöronen. Efter denna runda var jag så hungrig att jag kände huvudvärken började komma och kände att jag måste äta och det NU så det blev drive-innen på McDonald. Köksluckorna krävde speciella gångjärn så det blev en tur ner till Mölnlycke trä innan jag äntligen var hemma, Ut med hundarna och in och satte på en kopp kaffe och sedan sov vi middag allihop!!!! Fast först var jag ju tvungen att kasta den gula bollen ett antal gånger och den blåa freesbyn lika många gånger och busa litet med valparna. Märta var helt nöjd med att sitta på "sitt" berg och Allan jagade mina katter som var ofina nog att vilja komma in!
Nu ikväll har jag med hjälp av valparna, Anna och Allan, moterat på gångjärnen på skåpluckorna och spikat upp lister på kortsidorna på min köksbänk så nu har jag riktiga skåp för grytorna och kastrullerna. Skall bara försöka lösa problemet med att få luckorna att vara stängda, finns ju kylskåpsmagneter och kontaktlim...! Det är inte klokt så "påhittig" man måste vara när man bor ensam och inte kan anlita hantverkare i tid och otid! Nu försöker jag komma på ett bra, men enkelt sätt att glasa in delar av altanen. Det kommer säkert att lösa sig! Hoppas jag kommer på något bra sätt innan det börjar snöa!
På torsdag kommer som Vilma
och gissa om jag är nyfiken på hur hon ser ut nu?! Och sedan på kvällen är det dags för uppfödarekursen och den här gången skall vi gå igenom hundens beteende. Jättespännande - undrar om kursledaren kan svara mig på varför cockrarna tillbringar mycket tid med att leta efter kryphål i staketet, gräva jättehålor i gräsmattan, äta katternas lämningar, varför alla helt plötsligt är sams när de ligger och knör i min säng, ja frågorna är många Skämt åtsido så tycker jag det är mycket intressant att studera hur djur uppför sig, både i flock och individuellt. På fredag kommer, vet inte om jag ens vågar säga det för att inte bli klassad som helt tokig, en gammal bekant som är dels djurkommunikatör och dels håller på att utbilda sig till djurfysioterapeut. Den här gången är det Ellens och Allans tur att få berätta och Vera att ev. få behandling för sitt ben, eller om det kan vara ryggen. Spännande fredag alltså!
|
|
Jag säger som barnen "det är inte mitt fel"! Det är faktiskt inte mitt fel att datorn slänger ut mig eller totalhänger sig när jag försöker uppdatera hemsidan. Ikväll försökte jag logga in på min hemsida 3 ggr innan jag fick vara kvar - få se hur länge! Allt vad som hänt under dagarna är ju som bortblåst om jag inte får skriva ner det!
Ikväll har jag varit på SKK:s uppfödarkurs, 3:e avsnittet som handlade om hunduppfödning. Jätteintressant att få träffa andra uppfödare och lyssna på deras erfarenheter. Det var en mycket blandat gäng, alltifrån de som födde upp "pyttisar" till Berner Senner och andra stora raser. Det var en uppfödare till som födde upp cocker men vad jag förstod hade hon endast hanar. Klokt att bara ha ett kön på sina hundar!
På hemvägen, på E6:an alldeles vid Liseberg stod en bil och blinkade i höger körfält och det stod en man vid den. Alla körde om - ingen stannade! Och så kom ju jag, och utan att tänka, svängde jag in framför honom och frågade om han behövde hjälp. I samma ögonblick flimrade alla tidningsrubriker förbi, om kvinnor som blivit hotade, knivstuckna etc etc. Men då var det ju redan försent, hann i alla fall få undan mobilen och plånboken som låg på passagerarsätet. Är det inte hemskt att det blivit så att ingen vågar hjälpa någon som blivit stående på det här viset???? Det var litet otäckt att stå där i högerfilen medan långtradarna dånade förbi. Det visade sig att han höll på att tappa framhjulet på sin nya bil som han hämtat ut samma dag och så hade han glömt mobilen hemma och kunde inte ringa efter hjälp så jag ringde efter bärgare och stannade kvar så jag såg att han fick hjälp. Jag är fortfarande chockad över mina tankar att det kunde vara en presumtiv våldsman - så långt har det alltså gått!
Beträffande "min familj" här hemma har det varit ovanligt lugnt, alla är friska och pigga och har varit ute och jagat gula bollar och "freesbysar". Småtjattarna har försökt hänga på de vuxna men tyvärr hinner de ju aldrig ikapp, men sprungit har de tills de slängt sig i leran och nästan somnat!. Lille Bruno/Alladin åkte hem i tisdags och det är inte utan att jag saknar honom. Det har fungerat jättebra med flocken och honom - bara han slängde sig på rygg för mamma Vera och Allan. Inte ens Allan hade något att klaga på betr. hans uppförande! Jag var ju litet orolig just för hur Allan och Märta skulle reagera men Märta låtsades som om han inte fanns (strutsmetoden) och Allan ja, se ovan......
Nästa söndag kommer Leja och då borde ju Allan bli glad - en tjej till i hans flock! Dessutom kommer ju Vilma på torsdag och skall få bort valppälsen!
Nu är jag inne på min andra penicillinkur - den första tog inte! Fick ett sår på pekfingern på den handen jag har protesen ( att det var just den handen var väl väntat) och måste äta penicillin ifall det hade blivit infekterat, vilket det också givetvis blev! Men nu så verkar det ha läkt ordentligt, men säga vad man vill, man blir trött av penicillin vad än läkarna säger!
Nu planerar jag att anmäla till den inoff. utställningen i Svenljunga den 13 november - få se hur många hundar jag orkar ta med, Allan, Nova, Ester och Ragnar är ju självskrivna.
Se där äntligen blev det en dagbok utan att datorn hängde sig!
|
"Nu har nästan vintern kommit, i morse var det 3 minusgrader när jag släppte ut hundarna" skrev jag samma datum förra året! Nästan samma idag, "knastervitt" gräs och dimslöjor över tjärnet men +3 grader men det hade säkert varit frost under natten.Nu går det undan, snart dags att ta fram snöskyffeln! Men först skall gräset klippas en sista gång, alla krukor tömmas och sättas undan, altanen rensas och så upp med skydd för fönstren (fönster? har inte fått upp dem ännu) ute på "matavdelningen" på altanen. Först därefter får kung Bore komma.
Nu har Bruno eller Bruno-Fino som jag kallar honom, bott här i 2 hela dagar och han smälter in i flocken som om han aldrig varit borta. Underligt så snabbt djur anpassar sig! Märta och Allan har resignerat och går undan när han busar som värst. Det är en tuff liten kille vill jag lova, mycket tuffare än min Ragnar! Det måste vara den friska havsluften ute på Hönö som gjort honom tuff?!
Nu börjar jag få problem med inkallningen, försök att kalla in 9 hundar med deras rätta namn! Jag tror mig ha löst problemet: jag går ut på trappan och ropar GRISÖRA!!!!!!!! Då kommer alla, utom valparna, rusande med andan i halsen, rakt in i köket och sätter sig framför godisskåpet. Då gäller det att snabbt som ögat stänga till barngrinden och så ut och hämta in småtjattarna också, de är faktiskt väldigt duktiga på att komma när jag ropar deras namn. Lille Bruno kommer som en pil och sätter sig framför mig och frågar: Var är godiset???? Han har tydligen blivit lärd att det alltid vankas godis när han kommer.
Idag har jag hämtat ut bilen från verkstaden och därefter direkt till veterinären för att betala Märtas operation. Sedan tyckte jag att jag måste "snygga till mig" litet och fick en "akuttid" hos frissan. Visa-kortet gick varmt idag!!!
I morgon kväll skall jag på SKK:s uppfödarkurs som jag tror är på ca 10 torsdagskvällar. Den började egentligen redan förra torsdagen men då vågade jag ju inte köra med bilen. Det hade verkligen inte varit kul att fastna i tunneln under Göta älv med en kokande motor! Jag har ett tillräckligt spännande liv ändå.
Får inte glömma att ringa Miljö och Hälsa i morgon för när jag körde hem idag såg jag en räv med skabb, han måste ha ett h-e med klådan, stackarn! Som tur var var det inte här i närheten av mig för det smittar ganska mycket (med tanka på hundarna).
|
|
Nu är han här!!!! Bruno/Alladin alltså, han skall bo här en vecka. Allan och Märta tycker det är fullständigt onödigt har jag förstått. Men nu är det så att det är jag som är flockledaren, så de´så!!! De verkar redan ha lugnat ner sig och ligger här runt mig och sover och Bruno och Ragnar delar på Brunos medhavda bur och för säkerhets skull satte jag upp valphagen ifall någon skulle få för sig något.... men det var bara nyhetens behag när han kom som gjorde alla litet upp och ner. Dessutom var min gamla väninna här förut idag med jättegod thai-mat och sin shipperke Zäta, så jag förstår att alla är trötta... och jag med! Det verkar vara en mysig ras, väldigt lik en liten räv i ansiktet, fast svart, ingen (nästan) päslvård, små, små tassar och "pinneben"! Annat det än cockerpäls som det mesta tycks fastna i!!!
Idag blir det ingen lång dagbok för jag måste ju ta hand om Bruno! Funderar just på var han skall sova i natt. Han kan ju inte börja med att sova i min säng, det skulle ju göra de andra gröna av avund! Jag får nog sätta in hans bur brevid min säng så han inte längtar för mycket. Det är ju som att ha fått en ny liten valp i huset. Mina är jag ju så van vid numera att de nästan inte räknas som valpar!
Jag tror att hans matte var mer ledsen än Bruno när de åkte hem till Hönö. Jag föreslog att hon kunde stanna här så åkte jag i hennes ställe - men det var nog inte riktigt vad hon tänk sig....
|
Är litet lätt illamående! Har firat för mycket idag - 2 mockabakelser på samma dag är minst 1 för mycket! Men jar har verkligen orsak att fira, vid middagstiden ringde Rose-Marie och berättade att River/Conny blivit BIR på cockerutställningen i Uppsala idag. Ikväll ringde jag för att fråga hur det gått sedan och då hade han blivit BIG-3:a. På begriplig svenska: 3 bästa hund bland alla hundar som ingår i grupp 8 (spaniel, labradorer, etc etc). OCH han är ju bara valp ännu!!!!! Självklart var jag tvungen att fira detta också med en mockabakelse!!!! De säljs ju i 2-pack på Hemköp. Tanken var annars att spara en till i morgon.
Idag har jag miljötränat Ester och Ragnar och som moraliskt stöd fick mamma Vera följa med. Jag åkte till Mölnlycke centrum och tänkte promenera runt litet och så besöka djuraffären och inhandla litet lördagsgodis till hundarna. Valparna trodde de kommt till himlen när de såg allt godis, grisöron, grisknorrar och "blandat smågodis"! Vera var mer intresserad av alla människorna i affären och ville hemskt gärna hälsa på alla. Det kom in en stor rottis-hane som genast "stilade upp sig" för Vera och hon tyckte att han var en jättesnygg kille ända till hon kom på att hon hade sina barn med sig - då kom det där djupa, låga morrandet och hon kallade in sin barn och backade bakåt, liksom för att skydda dem. Rottis-killen vek sig direkt och tyckte helt plötsligt att allt annat var mycket mer intressant! Det var marknadsdag i centrum och det var verkligen tålamodsprövande att gå med 2 valpar som tyckte allt var jättespännande och deras mor som gärna ville hälsa på alla och det var många som ville hälsa och prata för de hade aldrig sett chokladfärgade cockrar innan. En man ifrågasatte om det verkligen var "äkta" engelsk cockerspaniel!!!!! Sa jag att det ösregnade hela tiden? Vad då miljöträna, det verkar som om vissa har det i blodet, fanns inget som verkade skrämmande utan allt var bara sååååååå roligt. Sådana är de - mina cockrar och leonberger! Man är ju tvungen att bli oerhört social själv när man är ute så. Nästa steg är att åka in till Göteborg - men varför egentligen? Det är ju ingen naturlig miljö för mina hundar - bara en massa stressande människor, bilar och avgaser! Nja vi kanske håller oss till skogen i fortsättningen.
Det skall verkligen bli roligt att börja ställa ut Ester och Ragnar för det verkar vara mycket ovanligt med chokladfärgade - både på gott och ont kanske?! Men en bra hund är en en bra hund oavsett färg!!! Men det kan ju inte hjälpas jag har en viss förkärlek för liver och orangeroan!
Nu får jag sluta skriva för min lilla svart prinsessa, Nova, tycks ha fått i sig något olämpligt och står i hallen och hulkar. Att det alltid skall vara något?!
|
|
Oj, redan fredag???!!! Vad tiden går fort när man har roligt och som jag sagt förr så verkar tiden gå fortare för varje år. Undrar vad det sistnämnda beror på egentligen? Eller är det kärnkraftsolyckan i Tjernobyl som har ställt till det så klockorna går fortare? Bäst att säga att det sista var menat som ett skämt! Det är roligt att skriva dagbok och att det är så många som läser den - ikväll har det varit 9.566 besökare sammanlagt. Risken är väl att det är så många som känner till så mycket om mig och jag kan bli förvånad över att nästan okända människor mailar eller hör av sig på annat sätt om det jag skriver. Glömmer ju vad jag skrivit! Ex.-vis skrev jag för en tid sedan, vågar inte säga när för tiden bara försvinner, men det var när Ellens valpar var pyttisar och jag klagade över allt rött damm som låg som ett täcke över allting i vardagsrummet. Då undslapp jag mig en fråga om det var från vulkanutbrottet på Island. Dagen därpå fick jag ett mail som talade om att det inte var från Island utan från hundarna!!! Jätteroligt med respons.
Igår skulle min gamla väninna och jag träffats och ätit en 3-rätters middag (minst) med tillhörande välkomstdrinkar och vin till maten. Det blev inget av med detta - hon har drabbats av en envis förkylning och själv äter jag penicillin. Det kändes nästan som när vi hade småbarn och dessa turades om att vara sjuka så ibland fick vi slå ihop ex-vis, julgransplundring, påskafton och midsommarafton till en rejäl fest. Var det riktigt illa så hann vi få med en kräftskiva också!!! Vojen, vojne det var tider det!
I måndags kom Tina med Snygg-Olle och Sixten-Blixten och hälsade på. Jag tycker Olle blir bara snyggare och snyggare, ja givetvis Sixten också. Tyvärr regnade det så alla hundarna fick vara inne - inga problem efter en stund sov alla och vi fikade. Som vanligt hade Tina med sig fikabröd, helt underbara chokladmuffin och hallonmuffin (den stora modellen). Tror inte hon får hälsa på mer för då måste jag gå med i Viktväktarna!
När jag körde till akuten i måndagskväll kokade motorn när jag kom till Kikås kyrkogård så jag fick köra åt sidan och låta den svalna. Hur skall jag tolka det tecknet???! I vilket fall som helst svalnade den efter ca 15 min. och jag kunde köra vidare. På hemvägen kokade motorn igen, den här gången i Kallebäcks lider, vid BurgerKing, ännu ett tecken????! I onsdags lämnade jag in bilen på verkstaden - jag kom till Bråta återvinningsstation då motorn kokade igen, återigen någon som försöker säga nå´t! Nu har de hittat felet i alla fall och jag skall lämna in den igen på tisdag.
Känner mig riktigt duktig idag efter att först varit ute på en kombinerad koppel- och utställningspromenad med småtjattarna Ester och Ragnar. Det gick riktigt bra till slut, m.a.o. gick de båda framåt samtidigt, utan att snärja in mig i kopplen. Därefter tog Märta, Anna och jag en skogspromenad. Märta orkar ju inte gå så långt längre och Anna skall inte gå långt. Dagen avslutades i friggeboden där Vera, Allan, Ellen och Nova fick sig en "genomkörare" på motionsbandet. Tack och lov så kan två hundar springa samtidigt men inte idag för både Ellen och Nova är nybörjare och lite eller rättare sagt mycket undrande över detta påfund. Allan och Vera sprang och sprang och.... de älskar verkligen bandet. Svansarna gick som små propellrar och ögonen lyste på dem! Dagens övningar innebär att alla 8 ligger här och snarkar!!!! Valparna vaknade inte ens när de vuxna sprang ut! Tyvärr har dessa aktiviteter samma inverkan på mig känner jag!
|
|
Åh, så bra jag mår, alla sover och jag har just öppnat en påse med honungsrostade jordnötter! En stooooor bidragande orsak är också att "min Conny" numera River blev 2:a bästa hanvalp i valpklass 2 i Köping igår och med fin kritik. Rose-Marie har lovat att maila kritiken och foton från utställningen, en spännande läsning. Vinner nu rätt "lag" också i valet så är lyckan fullständig!
Som uppfödare är det verkligen "grädde på moset" att få valpköpare som är utställningsintresserade och givetvis att de köpt bra hundar. Men att ställa ut kräver mycket träning och en hel del bakslag men som jag brukar säga att det är bara att bryta ihop och komma igen. Man får dock aldrig glömma att det är fortfarande samma mysiga och go´a hund vad än domaren tycker och skriver i sin kritik!
Detta eviga regnande - nu närmar sig tjärnet min tomtgräns med stormsteg! Vågar inte kolla hur det står till med friggeboden som ligger närmast tomtgränsen! Kanske dags att hissa segel på den? Snart får jag gå med stövlar inomhus - det blir litet lerigt och vått när 8 hundar varit ute och lekt!
Känner mig litet splittrad just nu för TV:n är på och valvakan är i full gång. Den här dagboksanteckningen blir varken "hackad eller malen" som man brukar säga, svårt att hänga med i valvakan och samtidigt försöka skriva något vettigt så jag slutar att skriva och ägnar mig helt åt valet, gammal fritidspoltiker som jag är (har många synder på mitt samvete!).
|
|
Så, jag ligger bra till i tidsschemat, alla har varit ute (i ösregnet och mörkret), inkl småtjattarna. Fast för deras del blev det i stort sett ut - in, det var ju jättefarligt ute i mörkret och blåsten! Jag har gått ronden vilket innebär: Märta 0,5 tablett Forthyron (f.d. Levaxin), Ellen 1,5 ml Galastop (mot mjölkbildning) och så slutligen lilla Anna 2 mm Prokolin (mot dålig mage)! Hoppas jag får sova i natt för förra natten var Anna och jag ute 4 ggr + att det även hände äckliga "olyckor" inne! Nä, just nu kretsar mycket här kring kiss och bajs. Mycket får nog tillskrivas vädret, för Anna och småtjattarna är rädda för att gå ut när det stormar och ösregnar. De äldre skulle nog kunna hålla sig en hel dag i väntan på bättre väder!
I eftermiddags råkade Ragnar skada sig under leken med Ester och kanske ev. att Anna också var inblandad. Han tjöt när jag lyfte upp honom och bara någon tittade på honom skrek han för säkerhets skull. Jag lyfte upp honom på trimbordet men kunde inte hitta några synliga skador mer än att han verkade litet svullen i ena mungipan. Kan ju har varit Annas pirayatänder!!! eller kanske något insektsbett. Får kolla i morgon om han fortfarande har ont. Killar är ju litet sjåpiga så jag tror inte det är så farligt, när han fick ligga i mitt knä och se på TV fick jag klämma och känna hur mycket som helst!
I tisdags var Matilda/Leja här med vidhängande husse! Tanken var att jag skulle trimma henne och allt gck ju bra ända tills jag tog fram trimmern! Hon kommer och skall bo här när husse och matte åker till Cypern en vecka i oktober och då får jag fortsätta med trimningen. Orättvist tycker jag - det borde vara tvärtom, valpköparna kommer hit och bor en vecka och jag åker till någon varmare plats! Det känns som om jag skulle behöva torka upp på varm, solig sandstrand under en palm och med en paraplydrink i handen! Jaa, drömma kan man ju alltid göra, men om sanningen skall fram så hade det nog bara varit skönt i högst 1 dygn, sedan hade jag längtat hem!
Jag ser verkligen fram emot morgondagen (ironi) för då har jag bestämt mig för att avmaska alla cockrarna, jag tror Märta slipper för hon håller sig för sig själv medan de andra plockar i sig, ja Gu´vet vad när de är ute och de visar vissa sympton på att behöva Bahnmint. Usch och tvi, egentligen behöver katterna det också men det får jag spara och ha som ett litet lördagsnöje!
|
Nu är jag lindrigt sagt förb-d!!!! Satt igår kväll och skrev i dagboken och berättade spännande saker som har hänt här och så försvinner allt ut i cyberrymden, trots att jag klickade på ”spara-knappen”. Nu känns det ”änna” avslaget men igår var det spänning här i huset vill jag lova. När jag satt och tittade på TV hördes det där välbekanta ljudet av en helikopter som flög på låg höjd och jag tänkte att ”nu har det hänt en trafikolycka på motorvägen”. Men helikoptern fortsatte att cirkla över huset, tjärnet och skogen runt omkring mig. Då satte ju givetvis min fantasi igång och jag såg rånare överallt ute i mörkret! Till slut blev jag så nervös at jag ringde 11414 till polisen och blev kopplad till ledningscentralen och fick upprepade gånger höra ”ni är placerad i kö, det är många som ringer just nu”. Precis när jag kom fram slänger sig alla hundarna på ytterdörren och stormskäller och försöker ta sig ut!!! Då var jag helt klar över att det befann sig någon/några i min trädgård. När jag förklarat varför jag ringde svarade den trevliga polisen att helikoptern låg ute och sökte efter en bortkommen svampplockare!!!! Där gick ridån ner för min livliga fantasi!
En liknande händelse inträffade för ett par år sedan. Även då satt jag i godan ro och tittade på TV när jag såg blinkande blåljus över tjärnet. Det ser ganska skrämmande ut så sent på kvällen och när jag tittade ut såg jag flera polisbilar stående på vägen som går runt tjärnet. Jag stod kvar och tittade och helt plötsligt dök det upp en spårhund nere vid min brygga. Då blev jag faktiskt riktigt rädd men nyfiken som jag är, var jag tvungen att gå ut på min ”kommandobrygga” för att titta närmare och fick se hur hunden spårade in i min trädgård, först växthuset och sedan in i verkstaden. Hundföraren sa inte ett ljud fast han måste ha sett mig och jag vill inte ropa för då hade mina hundar satt igång och kanske stört spårarbetet. Även den gången ringde jag 11414 och fick reda på att de sökte en äldre dam som varit försvunnen sedan eftermiddagen. Någon dag senare kunde jag läsa i tidningen att hon kommit tillrätta – hon hade varit hemma hos en herrbekant och det hade varit så trevligt att hon beslutat sig för att stanna kvar över natten! Hallå, telefonen är faktiskt uppfunnen!
Den här gången skrev jag allt i Word och kopierade raderna. Till slut efter många försök fick jag med allt för programmet envetnades med att klippa meningarna i början på varje rad. Till slut lyckades jag lura datorn och tryckte efter stor tvekan på "spara och visa-knappen" och se allt försvann igen! Visst är datorn ett fantastiskt hjälpmedel. Ett hjälpmedel för "hjärtsnörp" och hjärnblödning skulle jag vilja påstå! Nu orkar jag inte utmana datorn längre, måste vara pigg i morgon när lilla Leja kommer och skall bli av med litet av sin valppäls!
|
|
Så underligt! Idag har jag skurat hela huset, förutom taket då, tvättmaskinen har gått sedan tidigt i morse och torktumlaren har försökt hålla jämna steg. Alla hundar är nybadade förutom Märta och det ligger 10 kg stengodslera på köksbordet och bara väntar på att bli öppnad och knådad och så sitter jag här och får "inte tummen ur" och börja. Det här som jag sett fram emot i flera dagar och bara "skullit ha" städat etc innan jag skulle slå mig ner och förlora mig helt i leran. Vet t.o.m. vad jag skall göra: klinkerplattor med hundarnas tassavtryck! Och med någon guldliknande glasyr. Dessa skall ligga framför balkongdörren där laminatgolvet blivit så fördärvat. Kanske är det mitt sjätte sinne som säger att jag ideligen kommer att bli störd av valparna, hundarna och Spinto som skall ut och sedan in och sedan ut och....... Kanske när jag skrivit färdigt och hundarna varit ute för sista gången ikväll. I vilket fall som helst kommer jag alla fall att "klämma" litet på lerklumpen för det finns inget skönare än färsk, mjuk lera!
Nu har småtjattarna Ester och Ragnar äntligen hittat John Blund, idag har de varit helt otroliga på att hålla igång!!! De har varit ute i ösregnet och grävt och rusat runt. Tänk om de haft samma färg som Allan-Brallan, då hade de verkligen varit chokladfärgade!!! Jag trodde att jag tvättade bort deras färg när jag badade dem för vattnet var helt brun och tycktes aldrig blir rent! Nu ligger de här och doftar underbart, precis som Nova, Ellen, Anna, Allan och Vera! Märta skall badas i morgon för på måndag kl. 08.00 skall hon/vi infinna oss hos veterinären för det hon skulle gjort förra måndagen då hon blev magsjuk.
Kanske förtog jag mig idag för att jag ville ha det skinande rent så nu orkar jag inte ta tag i leran, faktiskt en besvikelse men det kommer ju fler dagar. Egentligen kan jag ju sätta mig när som helst och "skapa", inte alla förunnat.
|
|
9.347 har läst dagboken hittills. Nu börjar jag bli nervös när den 10.000:ende läsaren närmar sig med stormsteg. Hur skall jag hinna, vojne vojne! Och tänk om det infaller på den dagen min vännina och jag har bestämt oss för en riktigt hederlig 3-rätters middag med levande ljus etc etc! Vi brukar ha fest per telefon eftersom hon också har hundar - labbar, men nu har hon fixat barnvakt för sina två, litet enklare än att fixa barnvakt åt 8 hundar som jag har! Det skall verkligen bli roligt!!! Vi lärde känna varandra på 60-talet tack våra fd som var barndomskamrater. Sedan blev det ett långt upphåll på många år då vi inte hörde av varandra men så plötsligt känns det som på den gamla goda tiden. Vi har, ovetande om varandra, upplevt samma saker vid samma tidpunkter, hennes hundar har gått bort ungefär samtidigt som mina, vi skaffade valpar samtidigt, våra mammor gick bort samma år och under liknande omständigheter. Ja, ibland är livet underligt och spännande! Säkert meningen att vi skulle återuppta kontakten - och det har vi verkligen gjort, Telia kommer att gå med en storartad vinst i år!
Idag har Allan-Brallan fått en "lugnande spruta" inför alla tjejernas löp, hoppas den verkar och han slipper bli så frustrerad. Vi firade det hela genom att åka till djuraffären och inhandla 10 grisöron och ett 100-pack tuggben och han blev bjuden på godis av ägaren till affären! Därefter promenerade vi bort till konditoriet och köpte en baguette med kräftstjärtar till mig för grisöron tillhör inte mina favoriter i matväg! Precis när vi skulle åka vidare till verkstaden för att boka tid och sedan försöka köpa en laddare till mobilen för att kunna ladda i bilen, ringde Eva och sa att hon var på väg hem till mig så det blev till att vända och så åter in på konditoriet för att köpa frallor för hon var jättehungrig påstod hon (och min brödburk gömde bara ett par skivor rostbröd). Hon hade 3 hundar med sig i bilen så jag bad henne vänta med att släppa ut dem tills gamla Märta varit ute, hon orkar inte med fler cockrar utan blir rent ut sagt skitsur om det kommer någon främmande hund in i trädgården! Sedan hade alla 10 hundarna jätteroligt i flera timmar, inkl. småtjattarna som försökte hänga med så gott deras små ben tillät! Fantastisk att se så många hundar fara runt - in och ut - tigga litet mat - och så ut igen....!
Ikväll har jag limmat en ny tapet över det som någon rivit loss och fixat iordning en ny grind med gångjärn för att antingen stänga ute eller inne hundarna - än så länger fungerar den bra för cockrarna men inget kan hindra en leonberger som vill ut eller in. Men det får jag ta då...!
Nej, nu är klockan snart 22 och jag har som mål att komma i säng före kl 22.30 för att förhoppningsvis inte vara så trött på dagarna. Fast jag har en känsla av att tröttheten beror på en bisköldkörtel. Jag opererade bort en av dem i höstas och läkaren sa att han bara kunde hitta 3, man har 4, så jag tror att det är den 4:e lille rackaren som spökar! Meeeen, det kan ju kanske också bero på att jag aldrig kommer i säng i tid?!
|
Nyss, kl. 22.30, för att vara mer exakt, uppstod åter frågan "Varför har jag hundar"?? Istället hade jag i lugn och ro kunnat läst en bok, sneglat litet på TV:n och druckit en nice cup of tea. Anledningen till att frågan uppstod beror helt och hållet på Märta, Allan och Ellen som behagade rymma i skydd av det totala mörkret som råder här på landet. Jag hörde ett misstänkt skrammel från den mest avlägsna delen av trädgården, den som också ligger närmast till tjärnet. Jag blev fullständigt tokig och kände blodtrycket rusa i höjden. 3!!!! hundar på väg mot tjärnet och alla paddorna och jag som inte hade laddat strålkastaren. Det blev bara att ta på stövlarna och försöka tänka bort allt som jag ev. trampade på. Först hördes ett litet skrammel och så kom Allan med andan i halsen men inte med tilräckligt dåligt samvete för att inte försöka vända om igen. Därefter hördes ett stort skrammel och så kom Märta delvis tillbaka. Det var för trångt just där hon kom in för att hon skulle kunna ta sats och forcera sista hindret så det blev till att riva en del av staketet så hon kunde slinka igenom - och hon skämdes och försökte blidka mig - hah det hade hon iget för! Och så var det då Ellen - hon kom varken fram eller tillbaka utan satt fast i vedhögen utanför staketet så det blev till att försöka plocka loss henne. Jag är på lagom gott humör just nu kan jag väl utan att ljuga, påstå! Dessutom hade alla utom Ellen, badade tassarna i dyn! Hon såg så olyckligt ut att jag nästan (bara nästan) förlät henne.
Har besiktigat bilen idag. När jag fick protokollet i handen trodde jag den hade gått igenom med bara några "bra-att-veta-punkter" och var jätteglad ända tills jag kom hem och läste igenom pappret. Nähä, den hade inte gått igenom p.g.a. dåliga torkarblad och en backspegel med löst glas i. Trodde inte det skulle märkas, men när besiktningsmannen stängde höger framdörr med en smäll så hamnade glaset litet "på sniskan". Glaset tejpade jag med silvertejp i somras men tog bort den före besiktningen. Hade han inte stängt dörren så kraftigt så hade glaset suttit kvar. Otur eller kanske litet dumhet från min sida, men går det så går det resonerade jag och det gick alltså inte! Konstigt nog anmärkte han inte på förra besiktningens "bra-att-veta-punkter" som jag inte har åtgärdat, konstigt eller???? Under hösten skall jag leta reda på någon som kan svetsa på plåtar över rostangreppen på balkarna - det vill jag inte vänta med för det kan bli en dyr historia!
När jag ändock är inne på ämnet bilar så märkte jag att jag har glömt att berätta om att jag blev påkörd av en bil med husvagn när jag hade parkerat vid Shell i Sandsjöbacka i söndags när jag varit hos Eva och fotat hundar. Jag satt i bilen och avnjöt en grillad med bröd när jag kändes hur hela bilen liksom studsade och krängde till. Det var en äldre man som skulle in och tanka men tagit ut svängen lite väl mycket och rammade bakändan på min bil. Jag hoppade ur bilen och stegade fram till bilen och påpekade att han just hade rammat mig. "Det kan väl inte ha vart så farligt för jag märkte inget" fick jag till svar. Jag bad honom kolla in sin husvagn där hela "ljuspaketet" bak hängde i några lösa ledningar ner mot marken. Därefter blev han jättetrevlig och vi bytte telefonnummer och faktiskt ringde hans fru idag och frågade hur det gått med min bil. Konstigt nog syns det knappt inget - jag bad t.o.m. besiktningsmannen kolla extra noga.
Efter besiktningen firade jag med att inhandla 10 kg stengodslera, tyvärr var porslinsleran slut, skulle komma in på eftermiddagen och med mig fick jag två, tjocka, härliga kataloger på deras sortiment. Katalogerna skall jag ta med mig i sängen och ligga och njuta och fantisera!
|
|
Eureka! Jag har upptäckt sambandet mellan antalet läsare och hur ofta jag skriver!!! Inte illa, än finns det hopp! Får börja skriva oftare så jag får min efterlängtade spa-kväll!!!
Idag har Ester och Ragnar gjort sitt första riktiga bus. Gulligt så här i efterhand, men jag var definitivt inte road då de drog ner duken på soffbordet och därmed vasen med kärleksört. Vasen var nyfylld med vatten! Men hur blir man arg på så små??? Nu springer de ut och in som alla andra, fast de snubblar ofta i trappan när de skall in, idag satt Ester fast mellan trappstegen, och Ragnar har den lilla (o)vanan att köra nosen i något av trappstegen i sin iver att följa mig! Jag har fortfarande inte monterat ner deras hage köket för den är så bra att ha som skydd om jag behöver lämna huset.
Har någon sett filmen Sömnlös i Seattle? Jag har huvudrollen i "Sömnlös i Mölnlycke"! I natt fikade jag kl 02.40 och satte mig sedan och redigerade min hemsida. Jag förde in Olles och Sixtens resultat från utställningen i Uddevalla den 29 aug. Precis när jag skulle klicka på spara så totalhängde sig den j-a datorn och allt jobb var förgäves! Då insåg jag att det enda rätta var att dra täcket över huvudet och försöka sova en stund till! Jag fick sova änd till kl 08.30! då Nova och Anna började bli mycket oroliga och fick med sig nästan hela flocken, alla utom Märta och Vera som var snabba att bädda ner sig i min säng! Därefter var det inte ens att tänka på att försöka sova vidare! I morgon skall bilen besiktigas och det var bara att bita i det sura äpplet och sätta igång att städa och tvätta bilen in- och utvändigt! Tre stolar skulle åter på plats, fattar inte att Bilbesiktningen skall vara så petnoga.Säkerhetsbältena kan de väl rycka i ändå! Men nej då, det blev till att släpa ut stolarna från carporten, i den första hade getingar byggt ett ca 3 dm (diameter) stort bo. Lyckligtvsis hade de flyttat ut, men det var ändå ganska äckligt att ta bort det. Under de två andra stolarna såg jag Kung Padda av Benareby hasa sig in och med min paddfobi så var det ingen höjdare! Men det var bara att blunda och släpa ut dessa också och hoppas att han inte hade klivit upp i stolen! Det hade han inte, tur för mig! Så nu har jag åter en 7-sitsig Chevrolet Transport men bara till efter besiktningen kl 10.20 sedan blir den åter 3-sitsig!!! Vilket j-a jobb varje år! Nu kanske många undrar VARFÖR, jo för jag har 3-4 hundburar och en leonberger som skall kunna åka med.
Vad jag gjorde i måndags har jag bara ett diffust minne av, men jag kommer bestämt ihåg att jag 3 ggr under natten satt ute på trappan och väntade på att Märta skulle "bli klar". Hon drabbades av magsjuka på söndag eftermiddag och den höll i sig under natten morgonen. Det blev till att ringa återbud till veterinären för hon skulle ju ha opererats på morgonen för sin tumör på frambenet, Hade tänkt ta med Allan-Brallan för att han skulle få en "lugnande" spruta nu när alla tikarna kommer att löpa under sammanlagt några månader. Det är ju synd om honom att han skall vanka runt och vara ständigt kär! Ja förresten synd om mig också som får lyssna på hans "kärlekssånger" och ömhetsbetygelser mot tjejerna i flocken!
I och med att Märta hade magsjuka kände jag mig tvungen att ringa återbud till Jan och lilla Matilda som skulle ha kommit idag. Inte roligt om hon skulle bli smittad så nu gör vi ett nytt försök nästa tisdag!
Lördag och söndag städade jag förmodligen! Kommer ihåg att jag klippte häckarna, skurade resten av balkongen + farstun med såpa (lär förhindra algbildning), rensade ogräs med hjälp av Anna, Ester och lille Ragnar. Gud så smutsiga de var, men lyckliga och som de sov sedan!
Så det var en kortvariant av 4 dagar i mitt hundliv. Kanske skall det tilläggas att Märta och Allan rymde tillsammans idag, Märta visade vägen men stannade faktiskt kvar i växhuset medan Allan genast såg att de saknades en ruta och drog iväg! Märta följde med in, något motvilligt, men med löfte om godis så traskade hon hack i häl efter mig, medan Vera stod på "rätt sida" av staketet och var mäkta upprörd (var nog bara avundsjuk att hon inte också hängt på!).
Jag måste nog skaffa mig ett nytt fritidsintresse, kan ju inte bara hålla på med hundar. Snart börjar jag väl morra och tugga tuggben också. Så i morgon efter besiktningen skall jag faktiskt köpa 10 kg stengodslera och lika mycket porslinslera. Det är ju inget nytt fritidsintresse men jag är dålig på att hitta på något. Men det får inte krocka med valpningar och hundarnas omsorg. Förslag mottages tacksamt!
|
|
Igår åkte Petter härifrån med sin nya familj. Det var fruktansvärt ledsamt (för mig) och jag satte mig på trappan och tyckte synd om mig själv. Där fick jag inte sitta länge för gänget på andra sidan dörren försökte riva densamma för att komma ut till mig, så det var bara att samla ihop sig, torka tårarna och släppa ut vildingarna! Tur att jag har dem för det blir inte tid till att sitta och tycka synd om sig själv någon längre stund! Anna letade förstås efter sin bror men hon tröstade sig ganska snabbt med ett tuggben. Jag fick mail i morse där Mia berättade att Petter inte verkat längta speciellt mycket efter flocken och mig och det var jätteskönt att få veta. Jag inbillade mig att han gick och "slokade" och var ledsen, pyttsan han var glad och viftade på svansen och har funnit sig väl till rätta, han kunde väl längtat litet i alla fall - hade känts bra för mitt ego om inte annat.
Nu har Ester och Ragnar börjat att få vara helt lösa i trädgården tillsammans med alla de andra och det uppskattas verkligen! Oj, vad de springer och försöker jaga ikapp de vuxna. Märtas svans är mycket intressant tycker de, fastän jag varnat dem, så är de där och tuggar. Märta upphäver sitt berömda lejonvrål så de nästan blåser baklänges, men efter ett par minuter har de glömt varningarna och försöker igen! Ester ger sig gärna ut på egen tass och utforskar trädgården medan Ragnar alltid har koll på var jag är. Där ser man åter igen skillnaden mellan hanar och tikar! Snart skall jag montera ner hagen i köket och flytta in buren till sovrummet, så de får känna att ingår i flocken helt och hållet. I morgon skall vi ut och provgå de nya kopplena, kanske att mamma Vera får följa med och visa sina barn hur de går till ute i stora världen!
Igår fick jag först telefonsamtal från Jan som har lilla Matilda/Leja från Ellens kull. Han frågade om de var välkomna att hälsa på nästa vecka och kanske få hjäp med pälsen. Damen har tydligen blívit ett litet pälsmonster som Conny/River!!! Dessutom skall hon komma och bo här i oktober när matte och husse reser bort. I september kommer lille Bruno från Hönö hit och skall bo här när hans husse och matte skall ut och resa. Jättekul att få rå om mina "gamla valpar". Fast jag vet förstås inte om Märta håller med!? Allan lär ju gilla att det kommer en tjej till men Bruno, nja, men han är ju fortfarande så liten.
Igår ringde också Annelie från Oslo och "rapporterade" om Maya och Lilly. De mår jättebra och familjen är mycket nöjd med dem. Jag kunde höra valparna i bakgrunden hur de lekte och gnabbades!
Det hjälpte inte att jag sminkade mig och klädde upp för att lämna gräsklipparen på reparation, killarna kunde ändå inte laga den medan jag väntade!!! Får den i mitten av nästa vecka, så det får bli trimmern. Gräset är så högt på sina ställen att småvalparna knappt kan ta sig fram! I kväll kopplade jag högtryckstvätten till trägårdsslangen i akt och mening att få bort resterande alger från balkongen. Förra gången hade jag ju glömt apparaten i farstun och knäskurade övre halvan. Då, när jag kopplat allt och äntligen fått pumpen att suga så fungerar inte den j-a högtryckstvätten av någon underlig anledning! Blir man glad eller.....? Och jag som planerat att tvätta bilen i helgen inför besiktningen på måndag. Ja, ja det ordnar sig alltid! Hoppas paddorna har flyttat från carporten och inte bosatt sig i bilstolarna som jag skall montera! Det vore något att komma till bilprovningen med paddor under och i stolarna!
Idag har jag inhandlat gröna växter till badrummet och min spa-kväll när jag firar att 10.000 har läst min dagbok. Nu ikväll var siffran 9.207 st, så det närmar sig, måste bara åka in till den stora staden och inhandla rökelse också. Champagnen ligger redan i kylskåpet!
|
|
Tänk vilka överraskningar livet har i beredskap!!!! I morse "rann" alla cockrarna ut, ivriga att undersöka vad som hade hänt i trädgården under natten, Märta segade sig ur min säng, gäspade och sträckte på sig som en katt, sedan gick hon lugnt och värdigt ut. Det är min tjej de´!!! Jag bar ut Ester och Ragnar till valphagen och började röja upp inne = först samla ihop tidningsresterna i deras natthage. Mitt sjätte sinne sa mig att något inte stod rätt till ute - mycket riktigt så hade de små lyckats ta sig ur hagen och lekte vilt med de andra. Som tvillingar var de på väg åt var sitt håll när jag skulle fånga in dem! På med ny silvertejp på hagen och så in i igen. Hann skura och lägga nya tidningar i hagen, plocka ur diskmaskinen när mitt sjätte sinne slog till igen. Vad skulle jag göra utan det? Jo, mycket riktigt, de numera såta kompisarna Vera och Ellen hade tagit sig ut och ville in till alpackorna! Som tur var (eller kanske inte!) fick de ingen stöt av elstängslet och de kom med hängande huvuden (skådespelartalanger av stora mått). Därefter fick alla frukost (inkl. jag själv). Sedan fortsatte det av bara farten - glömde att jag höll på att fylla skurhinken med varmvatten i diskhon när telefonen ringde! Säger bara att köksgolvet blev skinande rent! Kanske beror det på att jag är extra tankspridd idag - tänker ju på att Petter skall åka i morgon. Vem skall då valla småvalparna, vem skall ligga på min fötter när jag lagar mat, sitter vid datorn, ligga på min mage när jag ser på TV etc etc??? Ja, ja jag har ju Vera, Ellen, Allan, Nova, Anna, Ester, Ragnar och så kennelflickan Märta (hoppas jag inte har glömt någon) men..... Eftersom solen lyste med sin närvaro drog jag igång gräsklipparen och hann köra 1 minut så kärvade den till sig i det våta, höga gräset så jag försökte starta om den och plötsligt stod jag där och stirrade fånigt på startsnöret som gick av! Får bli att packa in gräsklipparen i bilen i morgon och köra ner till "verkstaden" med den. Tur att jag inte hunnit dammsuga bilen och fått in sätena!
Snälla, påminn mig att jag INTE skall behålla någon valp nästa gång eller nästnästa gång!
Det känns som om ryggen gått av vid varje kota!!!! Har nämligen knäskurat första delen av altanen med såpa. Den hade blivit så hal av alger att det inte gick att gå på den utan att riskera benbrott! Att jag knäskurade berodde på litet felplanering: fick igång pumpen som drar upp vatten från tjärnet efter många om och men och myggbett och upptäckte att högtryckstvätten stod i farstun och jag orkade inte ta om den långa proceduren med att få igång pumpen igen. Så jag får skylla mig själv, men i morgon kommer högtryckstvätten att stå på plats INNAN jag startar pumpen. Har ju t.o.m. en altantvätt att koppla till! Ibland är man litet knäpp!
Det här lät som ett enda lidande idag! Men allt tokigt uppvägs av alla pussar och svansviftningar från gänget!!!! Upptäckte just nu att jag hade köpt myggservetter - hade varit bra att ha när jag höll på med pumpen!
Igår besökte vi, Ellen, Petter, Ester och Ragnar veterinären. Ellen för jag ville kolla hennes vikt, den är som damers ålder, man pratar inte om den! Men det blir fortsatt diet och löpband! Petter skulle besiktigas inför flytten och de små skulle få 12-veckorsvaccinationen. Jag är nog extra barnslig men kunde inte låta bli att stanna till vid djuraffären hemma i Mölnlycke och köpa ett blått halsband med fleece till Ragnar och ett likadant men rosa till Ester. Ragnar fick ett stort "guldhärta" och Ester ett rött hjärta med "diamanter" och med deras namn och mitt mobilnummer. Barnsligt är väl bara förnamnet men söta blev de!
Få se om jag orkar fixa till hemsidan i kväll, annars kommer de förhoppningsvis en dag i morgon också?!
|
|
Jag har inte haft tid att skriva dagbok - tid är en bristvara i det här huset!!! Men nu så har jag återhämtat mig något så när efter helgens eller rättare sagt söndagens prövningar - utställning i Gustafsberg, Uddevalla med 5 hundar, Allan, Nova, Anna, Olle och Sixten! Det var en rolig men vansinnigt stressig upplevelse! Tror inte jag gör om det med så många hundar. Det hade väl gått an om alla bedömdes i samma ring - men icke då, Anna och Sixten i ring nr 1 och Allan, Nova och Olle i ring nr 2. Man blev ju helt vindögd av att försöka hålla kollen på vilken som skulle visas var och när! Konstigt att man lägger det så för jag kan väl inte vara den enda som anmält hundar i olika klasser eller????? Eller kanske det är så att man är flera. Nu var ju jag "flera", Eva åkte nämligen med och hjälpte mig, men det var vansinnigt stressigt ändå. Utan henne hade jag väl inte tagit mig till utställningsområdet med hela och rena hundar! När man åker på utomhusutställningar har man en packning som om man skall ut och campa i minst 14 dagar!!! Nog talat om detta, hundarna var jätteduktiga. Det måste varit näst intill en chock för lilla Anna och Sixten som bara är 6 månader och aldrig varit med om något liknande, men de var helt coola!
Jag förstår mig inte på hundar, nu när alla varit ute på sista rundan i trädgården "rann" Nova förbi mig med sänkt huvud, vilket innebär att hon gömt något otillåtet i munnen. Mycket riktigt, i skydd av kuddarna i soffan, hörde jag henne tugga på något. Detta något visade sig vara en lång träskruv!!! Hur gott kan det vara egentligen?????????? Tur att jag fick plockat ut den ur munnen på henne.
Idag har Vera varit glad och lycklig! Det var äntligen hennes tur att få ett härligt bad med massage och sedan en lång trimning. Höll på i 4 timmar med bara henne och som hon njöt, speciellt med småglina trånande nedanför trimbordet! Är fortfarande inte riktigt klar med henne men fortsättning får följa i morgon. Men så glad hon var efteråt! Svansen vftade frenetiskt och hon skojade vilt med de andra hundarna. Det var länge sedan jag sett henne så vansinnigt glad och stolt! Jag trodde hon skulle dö av lycka när jag kallade henne min lilla guldklimp! Hon, Ellen och Märta har ju fått "stå på undantag" ett tag nu när huset varit fullt med valpar och valpköpare och andra som velat titta på chokladbitarna! På eftermiddagen fick Petter stå på trimbordet för han skall ju resa på torsdag, min lillkille - ibland är det hårt att vara uppfödare!!!
Jag lovade Ellen att det är hennes tur i morgon, Märta står gärna över påstår hon! Sedan är alla nybadade och nytrimmade - åh vad det känns bra!
Har fått rapport från Conny som numera heter River och lilla Paradis. De verkar trivas jättebra och Conny/River passar sin "lillasyster" noga. Måste vara ett släktdrag för precis samma gör Petter med Ester och Ragnar. Han går till och med emellan när han tycker att mamma Vera är för hårdhänt! Inte illa för att vara en liten valpkille!
Nu hörs det mystiska ljud från Ester och Ragnar; det skramlar och låter i hagen. De borde väl sova vid den här tiden?! Jaha, de har party med en tom Cola-flaska!
Nu skall jag försöka få till ett party med John Blund, upptäckte att klockan snart passerar spöktimmen!
|
|
Nu börjar den 10.000:ende läsaren närma sig min dagbok! Jag skrev för ett tag sedan att DÅ skulle jag fira! Nu har jag kommit på hur: givetvis ett låååångt bubbelbad med doftagottolja i vattnet, levande ljus, rosenrökelse och så champagne (mousserande vin) i ett kristallglas och jag skall inte gå upp förrän hela jag ser ut som ett russin!!!!! Så snälla, be era vänner och deras vänner att klicka in på min dagbok så jag snabbt kan få fira!
Idag har Tina hälsat på men tyvärr kunde inte "snygg-Olle" och "Sixten-Blixten" följa med eftersom mina småtjattar, Ester och Ragnar, inte fått sina 12-veckorsvaccinationer än. Sixten träffade jag igår hos Eva, där han skulle bli utställningsfin inför sin debut på söndag. Han var precis så mysig som jag kom ihåg honom - en liten tjuren Ferdinand! Det är otroligt så mycket Tina och jag har att prata om när vi träffas och inte bara hundar utan vi hoppar friskt mellan det mesta och tiden bara rinner iväg!
Nu ikväll har jag tänd en brasa och en mängd levande ljus och snart kommer jag att tända en rökelse också och så stänga ner datorn och TV:n och bara sitta ner i lugn och ro och meditera. Det jag nog inte gjort sedan Greta Garbo-kullen föddes i februari så det är verkligen på tiden! Fast då kommer väl Kungen av Benareby (kattskrälle) och knackar det hårdaste han kan på balkongrutan. Kanske skulle jag gå ut och såpa räcket??? Nä, sååå elak skulle jag inte kunna vara men det är onekligen lockande!
I morgon skall mammorna Vera och Ellen få sig en genomgång och de kommer att vara så tovfria och gnistrande rena att man nog får ha solglasögon för att inte bländas. Ja, så måste ju Petter bli "visningsfin" inför lördagens besök. Då kommer en familj och skall titta och "känna" på honom. Jag lär vara extraextra noga med vem som får köpa honom för han är verkligen en liten speciell kille och jag får tårar i ögonen vid tanken på att han ev. skall flytta men jag måste ju vara realist och inse att han kommer att få det mycket bättre som ensamhund och få total uppmärksamhet, men.......
Nu skall jag "peta in en pinne i brasan" som han sjunger, vars namn jag glömt och stänga av.
|
|
Usch så tomt det är i huset kväll! Känner mig riktigt "fattig" på hundar. Idag åkte Conny och Paradis med sin nya familj hem till Sigtuna, Nova och Anna är hos Eva sedan igår för at bli riktigt fina inför söndagens utställning. Kvar är alltså Märta, Vera, Allan, Ellen, Petter och så småttingarna Ester och Ragnar! Alla sover, förutom Allan som ligger och "sjunger" kärlekssånger till Märta som fortfarande höglöper. Det kändes i hjärtat när Conny åkte, kommer aldrig att vänja mig vid när äldre valpar åker iväg. På lördag kommer en familj och skall titta på Petter!!!! Jättetrevligt för Petter men han har alltid varit den där mycket speciella lilla killen för mig och jag kommer inte att gråta om han blir kvar! Men som sagt för hans egen skull så vore det bra om han fick bli medelpunkten!
Jösses vad det har regnat, det är nog snart dags att ta fram skylten med "Varning domedagen är nära" och demonstrera, fick ju användning för den förra hösten! Inga hundar vill gå ut och jag vill absolut inte koppla dem och gå ut på en promenad. Det räcker med korta biten jag gick från parkering på Östra sjukhuset till KK. Precis när jag parkerade öppnade sig himlen, har sällan sett ett så massivt hällregn!!!!! När jag kom in på sjukhuset fick jag tömma skorna och försöka vrida ur byxbenen, det formligen rann om mig och då var jag inte glad. Det hördes ett sörplande ljud om mig när jag gick korridoren fram och vilken frysning jag kom i under tiden jag satt där och pratade med min dotter. Satt och planerade vilken härlig brasa jag skulle göra när jag kom hem. Väl hemma insåg jag att det nog inte var läge att tända på för det stormade och regnade och jag har hört talas om att det kan bli "bakslag" i skorstenen om man eldar när det är så här dåligt väder.Sant eller ej - vågar inte chansa.
I morgon - tidigt - skall Allan få sig ett bad och bli gnistrande ren och tovfri för kl 11 skall jag lämna honom till Eva för trim och samtidigt hämta hem Nova och Anna. Skall verkligen bli spännande att se vad Eva åstadkommit!
Det måste vara något fel på min dator för varje gång jag sätter mig och skall jobba med den så börjar jag nysa, ögonen rinner och rethostan slår till med full kraft! Fattar inte vad det är, visserligen har jag möblerat om men samtidigt verkligen städat bort allt gammalt damm som hade samlats!
Nu sitter stackars Kungen av Benarby och knackar ihärdigt på rutan, högre och högre, snart kör han väl tassen rakt igenom, men jag förstår honom för det är säkert inte kul att vara katt och utomus i det här vädret!
Nu skall jag se till att stämma träff med John Blund för det kommer återigen att bli en "hård" morgondag, men nästa vecka så..... kanske det eventuellt blir lugnare, om inget oförutsett inträffar!
|
|
Nu har jag tillbringat en timme med att försöka föra över foton från valpköparna (Marabou-kullen) - 12 foton på en timme det måste vara hastighetsrekord (ironi)! Kungen av Benareby har hunnit knacka 3 ggr på balkongfönstret, alltså har han också vrålat 3 ggr "släpp ut mig"!
I soffan tronar nu Nova, nybadad och tovutredd och doftar jordgubbe. "Jordgubben" är ett felköp för några år sedan - trodde det var balsamspray! De andra kompisarna luktade över henne och fnös litet föraktfullt "en hund som luktar jordgubbar - vafalls?" Borde bada Anna också men.... för i morgon skall de två till Eva och trimmas till inför SSRK:s utställning i Uddevalla den 29 aug. I morgon blir det Allans tur att badas och tovutredas och sedan måste ju Conny och lilla Paradis bli resfina för de åker tidigt på tisdag morgon.
Det blir en "hård dag" i morgon, först bada Anna, sedan kolla så inte Nova har "tovat till sig" igen, ner till Eva och sedan i ilfart till tandläkaren, därefter hem och bada trimma till Conny, han kan ju inte resa till sitt nya hem och se ut som ett litet lurvmonster! På kvällen blir det till att köra ner till Eva och hämta hem Nova och Anna.
Nu höglöper Märta och jag som trodde hon hade fått livmoderinflammation! Var helt säker på att hon löpte i maj/juni och var på väg att ringa veterinären. Som tur var sansade jag mig och bläddrade bakåt i den här dagboken och såg då att hon löpte den 17 februari!!!!! Så långt tillbaka bläddrade jag aldrig i "pappersalmanackan! Då undrar jag bara smått förskräckt: Vart tog mars, april, maj, juni och juli vägen???? Det måste finnas en tidstjuv i mitt hus!!!! Men det var ju skönt att det fanns en naturlig förklaring till det hela och Allan är helnöjd!
I torsdagskväll, sent, traskade Märta runt, runt och bara flåsade så till slut fick hon på sig reflexhalsbandet och så kopplade jag på en spårlina för att slippa traska runt med henne i koppel i ösregnet och riskera att trampa på div. kryp i trädgården. Då plötsligt gör hon ett rytande och far iväg och jag efter rakt in i valphagen och givetvis höll jag spårlinan i "proteshanden" och fick inte loss linan snabbt nog. Jag kände hur det liksom bara klickade till i protesen och så gjorde vansinnigt ont. Gissa om jag blev arg, ja arg, är väl ett alldeles för svagt ord i det här sammanhanget! Jag fick tag i halsbandet på henne (givetsvis fortfarande fel hand!) och så MARSCHERADE vi in, jag t.o.m. sköt på henne bakifrån uppför trappan, väl i dörren vänder hon sig om och tittar stint på mig och så morrar hon och verkligen marscherar in i hallen! Löptikar är inget kul! Nu efteråt skrattar jag åt det, för den oförrättade minen hon hade när hon tittade på mig var obetalbar! Men morra - NEJ!
I fredags lastade jag in 36!!!!! fulla sopsäckar (valptidningarna) och gjorde att besök på Bråta återvinningsstation. Vissa säckar vägde bly för de hade stått ute i regnet och med min redan dåliga hand var det inte lätt att få dem över containerkanten, men det som inte dödar, härdar, så nu börjar jag få Karl Alfredsmuskler, åtminstone i högerarmen! Så många grodor och paddor som bodde under säckarna! När jag körde tyckte jag det prasslade oroväckande i säckarna. Vilken lycka att få en fet padda i nacken när man sitter och kör!!! Gissa om jag körde fort? Därefter drog jag en ny elledning i hallen för någon hade bitit av den gamla på ett flertal ställen, bytte ut belysningen i hallfönstren och kopplade in timern igen för nu börjar det bli mörkt ganska tidigt på kvällarna, strök och hängde upp nya gardiner, få se hur länge detta varar?! Fast elledningen dolde jag med vinklad golvlist i brons ca 1,5 m upp. När man har hundar får man verkligen vara uppfinningsrik och helst ligga steget före. Jag tror det är Anna som leder gnagarligan och Conny och Petter hjälper till efter bästa förmåga! Nu skall jag bara limma en ny tapetbit där det saknas, konstigt att tapeterna bara ramlar av precis i cockerhöjd? och spackla dörrkarmen, men det kan nog vänta litet för Ester och Ragnar kommer väl snart och fortsätter jobbet.
I lördags var det "stora städardagen" igen och på kvällen kom en gammal arbetskamrat och hennes två barn och hälsade på. De ville se Conny och Paradis en sista gång.
Det vill sig inte riktigt ibland, har jag märkt; idag blev jag så sugen på banankaka i långpanna - banan och hyvlad blockchoklad, det riktigt vattnades i munnen när jag tänkte på eftermiddagskaffet. Jag "googlade" på banankaka och hittade ett recept som jag tyckte verkade jättegott. Försökte skriva ut det men fick bara uppmaningen att koppla skrivaren till datorn! Det blev till att springa mellan köket och datorn och memorera receptet, inte nog med det, när jag blandade 6 dl vetemjöl med bakpulver och vaniljsocker i en plastpåse och skulle skaka om för att blanda, gick det hål i påsens botten!!!!!! jag säger inget mer.... än att kakan så småningom faktiskt blev jättegod!
Jag får försöka skriva litet oftare så blir det inte så långa anteckningar i dagboken!
|
|
Äntligen börjar jag ana ljuset i tunneln, men som en klok person sa "se upp det kan vara X2000"! Nu hänger det nystrukna gardiner i alla fönster utom i sovrummet för jag vet inte riktigt hur jag vill ha det med hundburarna och natthagen men det ordnar sig nog när Conny och Paradis åker på tisdag - eller kanske inte!
Det där ljuset verkar slockna ganska fort för nu har gamla Märta börjat löpa - igen och Allan-Brallan har blivit störtkär! Behövs inga mer ord, kanske att jag hoppas verkligen att hon löper så det inte är livmoderinflammation! Det är ju bara knappt 4 månader sedan hon löpte sist så jag blir onekligen litet fundersam. Men med alla valpar och värmen som varit så kanske det har påverkat på något sätt. Får ringa min husveterinär i morgon och fråga. Som hon uppför sig just nu så är det ett hederligt löp för hon gnyr och vill till Allan.
Idag har jag kommit på vem Anna egentligen är! Hon är en korsning mellan apa, katt och termit med betoning på termit. Jag kan riktigt se hur hon underminerar huset med sitt eviga gnagande! Idag hittade hon till sin stora glädje och lycka - vedkorgen - så nu kan jag elda med flis till vintern!
Småvalparna har varit ute i flera timmar idag. Lilla Paradis måste ha avlägsna släktingar bland kängurerna, hon studsar fram på bakbenen och fort går det. Men alla tre har mycket närliggande släktingar bland grävlingarna. Gräsmattan i valphagen är inte vacker nu, det får bli ett lass jord för att fylla igen alla gropar de åstadkommit. Givetvis ser de ut därefter när jag bär in dem. Konstigt - de vill alltid kramas och pussas när jag lyfter upp dem, antagligen för att torka av tassarna på mig.
Nu regnar det igen och alla har varit ute, somliga trodde att det bara var att krypa ner i min säng och bli torra och varma igen när de kom in! Somliga = Vera, Ellen och Nova, för Märta och Allan har ju annat att bestyra med! Småglina går inte många cm ifrån mig så de trängs på mina fötter. Jag stod ute på trappan och kollade in alla grodorna som hoppade runt, de älskar verkligen när det regnar. Men det satt en liten padda framför min 1-kilospadda i keramik och tittade beundrande på denna ståtliga kille! Hon satt där länge och väl men till slut gav hon upp och segade sig in i buskarna. Vad trodde hon egentligen?
Jag hade tänkt att baka hönökakor idag men helt plötsligt är klockan 23 och det är inte riktigt läge för detta nu bl.a. för att degen skall jäsa i över 1 timme. Det får bli i morgon efter golvtvätten och bytet av GP i valphagen. Så är det ju så också att gräsmattorna behöver klippas och trimmern borde komma till användning också. Dessutom måste rosengången klippas ner och det skall målas det jag spacklade inomhus idag. Önskar jag kunde klona mig ibland eller att dygnet hade fler timmar! Det här är ju saker som jag älskar att göra så jag klagar inte OCH jag behöver inte stressa utan kan ta det hela i min egen takt och det är guld värt!
|
|
Nu ikväll såg jag att min dagbok lästs av 8904 personer! Det är nog en trogen skara som läser och kanske en och annan som "råkar halka in" här när de letar efter valpar. När jag har nått 10.000 personer skall jag fira på något sätt, kanske sätta mig i verkstaden med något gott att äta och dricka för det verkar vara det säkraste stället. Har ju gjort några försök att dricka vin här inne i vardagsrummet och det har inte gått något vidare! Fast då lär väl något annat gå sönder när valparna får fritt spelrum. Lilla Ánna tycks ständigt vara på jakt efter något att sätta tänderna i och Petter snokar säkert upp en fjärrkontroll eller telefon. Jag tror att jag aldrig haft en så "tuggande" valp som Anna. Fast det är klart om jag tänker efter riktigt noga så var faktiskt Märta sju resor värre (vissa saker förtränger man). Hon nådde högre, hade större kraft i käkarna och kanske litet mer uträknande, t.ex. tittade hon noga på när jag öppnade ytterdörren eller andra dörrar - och så gjorde hon samma sak! Glömmer aldrig när hon tuggat igenom murbruk och tegelstenar i murstocken i hallen, eller när hon öppnat dörren till städskåpet och fått ut det mesta och tuggat i sig både glödlampor, sämskinn och annat som man förvara där! Jag tror att vi var sammanlagt 4 ggr hos veterinären och fick kräkmedel - inte kul, men Märta kände sig inte speciellt störd, dessutom älskade hon den veterinären som jobbade där då! Undrar om hon inte gjorde allt detta för att få träffa honom?
Nu har jag flyttat sista möbeln, min sekretär med datorn, för just den här ommöbleringen! Det genererade en halv sopsäck (240 liters) med gamla papper och annat som jag jag trodde mig behöva i framtiden. Arkiverat gamla räkningar (arbetsskada från min tid som arkivansvarig), satt in det här årets gamla räkningar + alla andra papper som jag lovat mig själv att sortera in en kulen vinterdag. En kulen vinterdag har tydligen inte dykt upp under de senaste åren eftersom allt låg osorterat i kartonger. Oj, så duktig jag känner mig och så lätt det är att andas nu. Men det ligger en pytteliten hög kvar som kräver litet fundering på var den hör hemma. Givetvis sitter Kungen av Benarby och knackar ihärdigt, trots att det bara är ca 15 min. sedan han skrek och ville ut!
Idag blev hundarna, inkl. Märta mycket intresserade och upprörda över något på gräsmattan borta vid grinden. Som vanligt trodde jag det var ormen som kommit tillbaka men det var det inte! Det var en mycket DÖD PADDA, modell större, ungefär som min hand - så där åkte en betonplatta till från trädgårdsgången så inte hundarna kom åt den. Ofint, tycker jag, att lägga sig och dö på min gräsmatta! Paddor lär bli ca 17 år gamla, så det är möjligt att den dog av hög ålder för den var verkligen en riktig bjässe.
|
|
Jag börjar ana ett samband mellan mina försök att njuta av ett glas vin efter en stressig dag. Förra gången slutade det med en spricka i stortån och idag efter att ha tvättat nästan hela huset med Klorin, igår monterade jag en dubbelgarderob som jag fyllt idag, hällde jag upp ett glas vitt vin och skulle just luta mig tillbaka i soffan då Kungen av Benareby knackade på rutan (det hade ju börjat ösregna ute), när jag reste mig såg Märta sin chans till att gosa till det bland kuddarna på soffan och i sin iver att komma upp snabbt viftade hon ner glaset som gick i tusen bitar! Småglina blev naturligtvis intresserade av allt som hamnade på golvet och började slicka i sig vinet! Innan jag föst bort dem och och fått upp alla skärvor hade lusten till att slappa med ett glas vin helt försvunnit. Undrar om det är någon som försöker säga något eller bara är missunnsam?! Förresten stavas verkligen ordet så? Får kolla senare eller maila mig om jag har fel!
Det är inte klokt så hjälpsamma småglina är, de var emellan mig och garderoben som jag skulle montera, de snodde skruvmejseln, läste monteringsanvisningen så till slut åkte de ut så jag skulle få arbetsro. Konstigt alla dörrar stod öppna så de kunde springa ut och in som de ville - men det ville de inte! Märta låg på tvären i hallen och bromsade effektivt all framfart samtidigt som hon höll ett öga på småvalparna ute i hagen. Snällt av henne för det var massor av skator och korpar i träden runt trädgården.
Måste berätta att jag gjorde ett nytt försök med ett glas vin och under tiden jag sitter och skriver dagboken så landar en trollslända i glaset!!!! Nu ger jag upp och blir absolutist, antagligen det som "någon" vill! Trollsländor brukar väl inte vara ute och flyga efter mörkrets inbrott, eller?
|
|
I bakgrunden lyssnar jag till "Sveriges fulaste hem". De måste ha kommit fel - det är ju jag som har det!!!! Det är, som vanligt, en lång historia, men för att göra den kort var jag och min äldsta dotter på Ikea igår kväll för att inhandla 1 st garderob. Behövs kanske inte säga mer, alla som känner mig vet ju hur det kan urarta! Det blev en ny "rundgång" på befintliga möbler för att göra plats för garderoben. Byrån i sovrummet åkte ut till hallen (där den stått från början), vitrinskåpet med alla min keramiktillbehör står numera på sné i köket! Köksbordet är belamrat med alla spänner, burkar och påsar med keramikglasyrer, puhhhh! Sedan satte jag igång att spackla alla söndergnagda lister, sönderrivna tapeter därefter följde målning av väggar och lister. Som en liten avslutning på det hela åkte mattan ut, alltså plastmattan jag la in när Vera skulle valpa och jag tyckte det skulle vara mycket praktiskt och lätt att hålla rent. Så nu har jag äkta parkett igen och mattan ligger hopknycklad i vardagsrummet och Märta tronar på den och sover. I morgon lär det bli en hård dag, dels med att bereda plats i köket för vitrinskåpet och dels att montera garderoben och få den på plats i sovrummet. Nu ligger den fortfarande i bilen och väntar på att jag skall få hjälp att bära in den. Handledsprotesen slutade att fungera häromdagen så det gäller att få hjälp! Men - det ordnar sig, mina favoritord!
I morgon tror jag småvalparna skall få ingå "på riktigt" i flocken för jag behöver platsen där valphagen står. Det skall bli spännande att se hur de vuxna och småglina kommer att reagera. Småglina blir det nog inga problem med för de bara äääälskar de små, t.o.m. Nova har busat runt med dem idag. Mamma Vera vaktar dem med sitt liv som insats och lille Petter tog självmant på sig rollen som "insamlare" när de sprang för långt bort i trädgården. Det var riktigt fascinerande att iaktta hans (Petters) beteende, han har nog varit vallhund i tidigare liv.
Kan väl inte påstå att jag har aktiverat hundarna speciellt mycket idag, all ork har gått åt till att dölja deras framfart inne i huset! Men de har sprungit ut och in hela dagen och verkligen aktiverat sig själva. Ellen låg som hypnositerad borta vid staketet och bara stirrade framför sig och kom inte ens när jag kastade hennes gula boll. Fylld av onda aningar gick jag försiktigt fram för att kolla om det - hemska tanke - var ormen som tidigare hälsat på och nu gjorde ett återbesök, men det var en jättepadda hon låg och ruvade på!!!!! Ibland undrar man hur de tänker??? Trodde att hon skulle bli jättesjuk men ännu har hon inte visat något så det är bara att hålla tummarna att det förblir så!
Det skall bli spännande att se hur kvällen/natten avlöper för jag har stängt till mitt sovrum. Märta står redan och bankar på dörren och vill upp min säng och sova - "det är ju natta" säger hon och hon har ju sovit där i 7 år! Småglina letar efter sin natthage så den får jag väl sätta upp inne i vardagsrummet och själv skall jag bädda till mig på soffan. Återigen undrar jag vad alla gör som inte har hundar/valpar????? Tänk så långtråkigt de har OCH välstädat1 Det sistnämnda slog mig just nu för återigen har himlen öppnat portarna och det formligen vräker ner!
Nu har jag under tumultartade former fått natthagen på plats, Novas och Veras nattburar och då undrar ju givetvis Märta och Allan "var finns det plats för oss??? "Hörru matte hur tänkte du egentligen, eller rättare sagt tänkte du överhuvud taget"? Kan inte hjäpa att lackfärgen dels att den luktar frukansvärt starkt, har en torktid på minst 1 dygn!
Igår ringde Annelie från Oslo och berättade om Mmm/Maya och Pigall/Lilly. Det går jättebra och de leker och busar med varandra, kan inte hjälpa det men det känns så tryggt att de har varandra så blir inte omställningen riktigt så stor. I morse ringde jag till Maria på Hönö för att höra hur det går det. Jo, tack det går alldelses utmärkt och han han är en riktigt liten tuffing. Tydligen avvaktade Alladin/Bruno bara rätt tillfälle att visa vad han går för! Här var han en liten tjuren Ferdinand! Kom just på att jag glömt ringa till Marita och fråga hur det går för NeverStop/Charlie men nu är det nog litet väl sent, fast han skall väl snart ut och kissa????? Nja vi tar det i morgon!
|
Att jag aldrig lär mig?!?!? Med hundar blir aldrig (nästan) dagen som man tänkt sig. Hade planerat en lugn kväll framför TV:n, ett glas rödvin (bra för hjärtat och blodtrycket) och en liten påse grillchips! Men det såg ju Allan-Brallan effektivt till att sätta stopp för. Han rymde sent i eftermiddags och jag märkte inte att han varit borta förrän jag hörde ett otåligt gläfs vid ytterdörren "släpp in mig för jag är törstig och hungrig" gläfste han. Jag tittade inte så noga utan släppte bara in honom och åkte och handlade bl. a.
chipspåsen
. När jag kom hem igen och öppnade ytterdörren tyckte jag väl att det luktade misstänkt - en doft av dy svepte in mig och där stod Allan, titta bara på fotot! Det blev en "myskväll" i badrummet och fortfarande efter 3 schamponeringar är killen inte helt ren!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Vi skall bara inte tala om alla dytovor i behängen, blandade med blodiglar!!!!!!!!!! Jag tror jag flyttar till centrum med bara gator och asfalterade trottoarer! Men han var säkert jättelycklig där han hade varit och badat och snokat runt! I morgon blir det en tur runt trädgården för att se var i h-e, hela världen menar jag naturligtvis, han tog sig ut. Kan ana att det kan vara via växhuset och en trasig ruta där som ett rådjur hade sönder förra året.
Nu "ramlar" rapporterna in från de valpar som flyttat. Alla tycks trivas förträffligt, inga problem med att de längtar eller matvägrar. Skönt att höra! Dessutom kom de första fotona från Oslo på Lilly/Pigall och Maya/Mmm, tack! Hörde att Bruno/Alladin varit försvunnen idag och matte letade förtvivlat efter honom, till slut hittade hon honom med huvudet inkört i husses ena sko!!!! Och hon som först hade trott att det var en strumpa!!!!! Som sagt, med hundar i familjen får man vara beredd på att uppleva det mest oväntade!
Nu har min prins rullat ihop sig i soffan och snarkar högljutt efter dagens strapatser. Petter ligger som en toffel på min ena fot medan hans syskon sover högljutt i sin "natthage". Jag tror Vera känner på sig att det är hennes tur att bada i morgon för hon håller sig undan! Bad är inte hennes favoritsyselsättning, inte ens dyiga sådana och det får jag ju tacka henne för i alla fall! Mycket märrrrkligt, Kungen av Benareby har inte knackat på rutan ännu, undrar vad han gör? Inte utan att jag blir litet orolig när djuren frångår sina vanor (eller ovanor)!
Idag har jag försökt återställa "skräprummet" till klädkammare/närförråd som det ursprungligen var tänkt att vara. Så trött jag blir på mig själv, varför spara på allt? I morgon skall jag hedra Bråta (återvinningsstationen) med ett besök. Har inte ens orkat räkna alla säckar med begagnade tidningar, så nu kommer väl gubbarna som jobbar där, lyfta litet på ögonbrynen och kolla extra noga när säckarna åker ner i containern för "brännbart, mindre". Äntligen kanske jag kan komma in i carporten igen och få fram stolarna till bilen. Skall besiktiga bilen om några veckor och då måste samtliga säten finnas på plats i bilen! Urlöjligt, detta jobb att få monterat alla sätena för att de skall känna på säkerhetsbältena, sedan hem igen och montera ur stolarna för annars får jag ju inte plats med hundburarna. Helt idiotiskt och slöseri med tid och ork!!!! Och när jag ändå är igång och klagar så varför har jag inte haft någon soptömning förra måndaden????? Har tömning 1 gång/månad, så skaldjur (alltså sådana som lämnar skal efter sig i soporna) får jag äta i samband med tömningen!
Nu fck jag förklaringen till varför Kungen av Benareby inte knackat - dörren stod ju öppen!
|
Idag
åkte Alladin/Bruno med Jan och Maria till sitt nya hem på Hönö och så var det bara tre kvar i hagen ! Både mamma Vera och jag känner oss litet "låga" just nu. Vera blev mycket upprörd och jag hittade henne vid grinden som hon försökte öppna för att kunna följa efter bilen. Det har bara hänt en gång förut och då var det Ove/Teddy som åkte och hon blev så fruktansvärt ledsen. Ibland har tanken slagit mig: Varför satsar jag inte enbart på att ha hanar??? Inga tikar som löper, långa resor till rätt fästman, valpning och så valpar. Har man en kille så kommer tjejerna hem hit och sedan får man ett trevligt mail att man blivit "farmor"! Fast det var ju väldigt förenklat förståss! Dessutom går man ju miste om att få följa de små underbara "sorkarna".
Just nu är jag en aning okoncentrerad för jag har fått in en geting som tycks gilla datorn och skrivaren och surrar runt här. Jag hör dess ilskna surrande men kan inte se den, lär väl känna den snart och jag som är högallergisk mot getingstick! Bara den inte ger sig på hundarna.
Jag lovar att i morgon kommer jag INTE att röra dammsugaren, möjligtvis moppen när valparna inte hinner ut i tid. Nu kommer det ingen valpköpare förrän den 24 aug. Då är det Paradis´tur att åka hem till Sigtuna och med sig tar hon Conny. Det verkar som Conny känner på sig att han skall flytta för han är hackihäl på mig hela tiden, kan inte ens laga mat utan att han lägger sig på mina fötter - han och Petter. Känns som om jag ständigt har har ett par jättetofflor på mig! För några år sedan var det ju populärt med de där enorma tofflorna som såg ut som björntassar eller andra djur - sådana går jag omkring med nu enda skillande är att dessa är levande och jag snubblar på dem ideligen.
Idag slog det mig varför Märta är så sur, först trodde jag det berodde på att jag gjort plats för valparna i köket och hon inte hade fri väg ut till balkongen och sedan att valparna fått leksaker som hon gärna ville ha. Igår morrade hon åt mig när jag kramade om henne och det har hon ALDRIG gjort förut. Hon är skendräktig den gamla damen! För första gången i sitt liv! Även Ellen tycks ha drabbats av denna åkomma! Antagligen har det varit för mycket valpar under alldeles för lång tid som satt igång det hela. Vi kanske skall ge oss ut i skogen och leta efter kantareller i morgon så de får annat att tänka på. Synd bara att Märta inte orkar gå så långt nu för tiden, men det kanske inte jag gör heller när det kommer till kritan! Mest känner jag för en riktigt rejäl slappardag men det är en utopi med dessa levnadsglada cockrar!
|
Pigall/Lilly och Mmm (på fotot) åkte tidigt i morse med Annelie och Ulf till Oslo, en resa på ca 4 timmar men valparna hade klarat detta utmärkt. Annelie ringde och "rapporterade" så fort de kommit hem. De hade t.o.m. både ätit och druckit och gjort det som följer detta! Strax därefter ringde Marita och "avlämnade rapport" om NeverStops/Charlies första dygn. Han hade både sovit och ätit samt varit ute på gräsmattan och gjort både det ena och det andra! Både Annelie och Marita sa att det måste vara mycket trygga små valpar som klarar omställningen så bra! Roligt att höra och jätteroligt att de ringer och berättar, för hur det nu än är, så är det ju "mina barn" som flugit iväg! Nu ligger Vera och vaktar valphagen för hon tycker kanske att nu får det vara nog med avlämnande av hennes barn!
I och med ovanstående och att jag äntligen hittade de honungsrostade jordnötterna har det varit en mycket bra dag. Men oj, så trött jag varit! Tänkte att jag orkar aldrig sätta mig vid datorn och skriva dagbok, så fel jag hade! Går ju inte att sova nu när grannarna har grillparty, allsång med deltagande av barn, hundar och halv- och helberusade personer. Nästan så att jag längtar till vintern och den stora tystnaden. Usch nu låter jag verkligen som en grinig kärring! Klart alla skall få roa sig men skippa sången, snäääälla!
|
Nu ikväll åkte NeverStop, som skall kallas för Charlie, till sitt nya hem i Kullavik!
Kvällens stora fråga är: Var är påsen med honungsrostade jordnötter???? Köpte den på hemvägen när jag varit hos veterinären. Jag har ett svagt minne av att jag la den högt, utom räckhåll för alla hundarna. För att riktigt fira att valparna snart åker till sina nya hem köpte jag faktiskt en ask mörk Alladin också. Kanke skall leta rätt på jordnötterna i morgon kväll, kan bli för sött i kväll annars!? Har snart avverkat översta lagret i asken men i "vår familj får man ta från understa lagret också" som man säger i en gammal reklamfilm. Får nog försöka lägg band på mig så jag orkar ta emot Pigalls och Mmm:s husse och matte kl 08.00 morgon. Då skall, OBS!, valparna vara nybadade, nytrimmade och kloklippta. Jag tror att jag klippt klorna men får kolla i morgon för nu sover alla så sött efter den ansträngande dagen!
Kände hur "modershjärtat" klappade stolt över allt beröm som valparna fick hos veterinären och även jag fick en liten släng av berömmet för jag hade en mapp för varje valp med alla dess papper (rätt ifyllda t.o.m.) + att jag försöker hålla 0 % betr. inaveln! Lille Conny var också med eftersom han också skall flytta. Han tyckte det blev långtråkigt och la sig helt sonika ner och sov mitt i allt oväsen som småknattarna förde! "Cool kille som kan slappna av så" tyckte veterinären!
Nu är jag så fruktansvärt "hjärntrött" och har ett begynnande ryggskott på gång igen efter att ha burit valpar och burar in och ut. Kändes som om det aldrig tog slut - Conny gick dock för egen maskin och det var tur för han är tung den killen!
Nej, nu får det bli sängen och det utan att ha hittat jordnötterna!
|
På fotot är NeverStops lillhusse och lillmatte - jättegulliga (alla tre)!
De här dagarna har varit helt creazy!!!!!!!! Om jag skyndar mig att skriva dagboken så är det fortfarande den 4 aug. men inte många minuter till! Igår var jag dels på Ikea och dels på Rusta, allt för att inhandla bra-att-ha-saker till valparna, bl.a. mapp till varje valp som den får med sig, presenning att täcka golvet med i hagen, Ajax, grönsåpa, hushållspapper m.a.o allt vad en liten valp kan begära! Kom hem och upptäckte att kaffet var slut så det var bara att sätta sig i bilen igen. På kvällen kom min gamla arbetskamrat och slog sig ner i valphagen. Jag kunde ha emigrerat och hon hade säkert inte märkt det! Ja, så fikade vi och efter det skulle vi fota valparna men de hade somnat hullerombuller och vi hade inte hjärta att väcka dem så det blev inget av det hela.
Idag startade dagen som vanligt vid sex-tiden med vrålhungriga valpar med betoning på vrål! Finns inget val i den stuationen så det var bara att gå upp och när jag ändå var uppe så blev det en tidig fika för mig också. Att jag inte får magsår av dessa orgelbundna matvanor!? Och eftersom jag var vaken medan övriga familjen sov så passade jag på att läsa alla mail, kolla på facebook vad som hänt i stora världen. Därefter försökte jag få en liten plats i min säng som var upptagen av Märta och 3 cockrar, men med litet "bökande och knöande" så fck jag också plats! En normal människa hade förmodligen kommenderat NER och hundarna hade försvunnit ur sängen? Klockan 8 var det dags att gå upp på nytt för jag väntade valpköpare, de på fotot och deras mamma och då är det ny städning som gäller - dock ej med Klorin den här gången! Hann precis få en kopp kaffe (igen), byta tidningarna hos valparna så kom de. Fick en jättego´ kram av Klara som dottern heter samtidigt som hon berättade att valpen skall heta Charlie, de hade även pratat om att kalla honom Kalle men eftersom rasen kommer från England så blev det Charlie!
När de gått hann jag äta lunch samtidigt som jag ringde några samtal (om hundar givetvis) och läste gårdagens GöteborgsPosten. Då var det dags för nästa valpköpare att bekanta sig med sin valp. Hann precis byta hos valparna igen innan Ann-Charlott från Trínnöjas kennel kom för att kolla in valparna, ny fíka men den här gången te. Sedan hjälpte hon mig att ställa upp valparna så jag kunde få de första ståbilderna. Jättesnällt för man måste vara två och hon är jätteduktigt på att visa upp cockrar! När hon åkte vid 21-tiden talade Kungen av Benareby om - högt och tydligt - att hörrudu var är kattmaten. F-n också hade glömt att köpa hem denna så viktiga vara, det var bara att kasta sig i bilen igen för att inhandla denna . Fattar inte skogen - är ju full med möss och fåglar så ät det så länge! Då var klockan 21.30 och hundarna hade inte fått mat!
Nu är klockan torsdag och jag hann inte riktigt med. Eller rättare sagt min hjärna har inte hägt med; va´vad hände egentligen dessa två dagar?????
Nu skall jag i alla fall krypa till sängs med dagens GP (som har hunnit bli gårdagens gen!) och tidningen Brukshunden. Hoppas torsdagen blir lugnare! Godnatt
|
|
Om jag får säga min mening, och det får jag ju eftersom det är min dagbok och mín hemsida så tycker jag att Ajax, Klorin, dagstidningarna, Vileda moppar och skurtrasor samt Apoteksbolaget borde sponsra oss uppfödare! Ett bidrag från veterinärerna och Telia vore också välkommet! Idag bröt det stora vansinnet lös här, hade fått nog av bajstidningar, kräks och annat äckligt så klockan 8 startade jag med en stark kopp kaffe och sedan började den stooooooooora ommöbleringen. Valparna och övriga åkte ut och så började återställandet av huset som de såg ut i höstas, förutom alla söndergnagda lister och sönderrivna tapeter förstås! Efter en inhandlingstur för att köpa juniorfoder, som tog slut så lämpligt igår kväll, fortsatte turen till Mölnlycke Gardencenter för nya växter till köket, rummet och sovrummet. Nu var jag verkligen taggad! Väl hemma åkte valphagen ut i köksavdelningen. Sedan vill jag inte gå in i detalj vad som hände men jag är klar med vardagsrummet, sovrummet och köket och klockan är "bara" 22.15! Det doftar Klorin och Ajax och hundarna går omkring och fnyser! Fortsättning kommer att följa i morgon för då är det hallarna och badrummets tur. Hoppas inte vansinnet försvinner under natten utan jag orkar fortsätta i morgon! Då ligger Nova, Vera och Märta illa till vill jag lova. Dock slipper de badas i Klorin utan de får Espree schampo och kommer att dofta underbart för det gör de inte nu kan jag säga! Jösses var kom all denna energi från??? Kanske som mitt barnbarn sa när han var liten och och jag klagade på trafiken och undrade var alla bilarna kom ifrån, då hörde jag en liten späd stämma från baksätet som sa: HEMIFRÅN! Gulligt eller hur?
Valplådan:
Vaddå valpar? De börjar uppföra sig som hundar, de skäller, morrar, utmanar varandra och blir jätteglada varje gång jag visar mig! Det kommer att bli svårt att skiljas från dem. Nu på lördag åker lilla Mmm och Pigall till Norge redan klockan 8! på morgonen och på eftermiddagen åker Alladin/Bruno till Hönö. Alladin är nog en av de mysigaste valpar jag haft, han sitter som en liten uggla när jag pratar med honom! Sedan på måndag drar NeverStop till Kullavik och kommer förmodligen att träffa på Olle och Sixten på sina promenader. Paradis och så "store" Conny försvinner till Sigtuna och Rose-Marie. Och så var det bara Noblesse och NonStop kvar! Som vanligt säger jag tills vidare men Noblesse stannar garanterat, NonStop kan jag tänka mig att lämna ut till en superbra fodervärd! Vis av erfarenhet numera, inser jag att mina nerver nog inte håller för två hanar i huset när tikarna löper! Men, man skall aldrig säga aldrig. Får jag bara vila upp mig litet efter valpkullarna så......
Nu har grannarna dragit igång festande igen och Volvon med högtalarna står och riktigt hoppar av basen i högtalarna! Vojne, vojne, hur orkar de? De är ju nästan i min ålder! Det positiva är att de på "min" sida av tjärnet tycks sova så jag slipper få oljudet i stereo. Hoppas bara att de inte läser min dagbok! Så fel man kan ha! Fel, fel, fel! Upptäckte nu när jag släppte ut hundarna att visst har grannarna på "min" sida tjärnet också fest!!! Det blir till att sova med stängt fönster!
Min vänninas barnbarn, som skadades i en hästpolomatch och har legat nersövd, verkar börja återkomma till livet och reagerar på tilltal. Jätteskönt, har tänkt mycket på honom och hans mamma som är lika gammal som min äldsta dotter. Tänk vad livet kan förändras på ett ögonblick!
Det är speciellt med gamla vänner man kan ha förlorat kontakten under många år men så så hörs man av och ger en snabb resumé av de senaste åren och så fortsätter man som innan! Jag kom på detta för så hände med min vännina, under flera år hörde vi inte av varandra men så för ett par år skickade jag en inbjudan till min vernissage och därefter så var vi tillbaka där vi slutade och nu pratar vi nästan dagligen!
|
|
Nu känns det som om vi närmar oss hösten med stormsteg! Ösregn, omväxlande med duggregn och så litet sol däremellan! Det har regnat så mycket att regnmätaren har svämmat över, hundarna har vägrat gå ut, t.o.m. Märta tycker det är för vått! 32 våta och leriga tassar sätter verkligen sina spår här inne. Fick näst intill panik i morse och satte igång att skura sovrumsgolvet med utspädd Klorin! Det var på gränsen till en ny ommöblering men besinnade mig i sista sekund. Skall ju köpa nytt laminatgolv när lugnet lägrat sig och alla valpar har flyttat men då.......! Hann bara med sovrummet och hallen innan det var dags att åka till min yngsta dotter och hjälpa henne att flyttstäda - änna möcke (göteborska) städning idag med andra ord OCH det kommer att upprepas i morgon för vi blev inte helt klara med lägenheten och jag blev absolut inte klar här hemma!
Hade sett framemot att få hjälp av Karin (en f.d. arbetskamrat) att ställa upp valparna och fotografera dem "på riktigt" med ståbilder och huvudbilder men tyvärr fick hon fel på bilen och måste bogsera den till verkstad på måndagmorgon. Därför blir det inga foton i morgon för man måste ju vara två. De små är snabba och hala som små ålar!
Så stolt jag blev över mina hundar nu ikväll när jag släppte ut dem för sista kvällsrastningen! Grannens "byracka" skällde som en galning men Märta svarade honom bara 2 ggr sedan tyckte hon förmodligen att han var tjatig som bara fortsatte. och cockrarna sa inte ett ljud, ja förutom Ellen som moffade uppfodrande och ville att jag skulle kasta hennes gula boll!
Valplådan:
Alla valparna har nu blivit kloklippta, avmaskade och vägda - bara det ett företag i sig! Vissa satt bara och njöt och gosade i knäet med andra ville ner och busa med syskonen. Lille Alladin/Bruno är verkligen speciell - han bara sitter där mitt i röran och tittar och lägger huvudet på sned. Tjejerna är betydligt vildare, lilla Mmm är ganska lik Alladin/Bruno i sättet medan Pigall håller igång men värst är Nobless, tjejen som stannar kvar! Nu kan man se deras personligheter, det är många som frågat redan från det de var 1 vecka men då var ju huvudintressena mat och sömn!
Idag har de faktiskt kunnat vara ute en stund och de var så ivriga när jag bar ut dem att de sprang i luften innan de blev nersläppta i hagen! Hoppas nu att det blir fint väder i morgon så de kan få sprnga av sig ordentligt!
|
|
"Och så var de bara fem kvar! Och i morgon är de bara fyra. Nu märks det verkligen i valphagen. Jag har kunnat prata i telefon och se på TV utan att vara beroende av textremsan." Så skrev jag under dagens datum förra året! Nu är det bara drygt 1 vecka kvar tills jag kan skriva samma! Vart tog tiden vägen? Det har varit en intensiv period ända sedan den 11 februari då Ellens valpar såg dagens ljus! Den tid som jag ägnat åt valpar skall jag försöka fylla med annat. Risken är väl att jag glömt bort hur man gör! Har i alla fall sagt upp prenumerationen på GP - den har tjänat ut snart! Hitttills har jag läst GP (som är en morgontidning om ingen vet) till 3-kaffet på eftermiddagen och då har den liksom inte samma spännande innehåll längre. Ber att få förnya prenumerationen när nästa valpkull kommer 2011.
Ösregn, ösregn och så duggregn hela dagen! Det ser ut därefter inomhus, får ta tag i detta i morgon så jag har litet att göra då också. Idag har jag badat Nova, det krävdes två schamponeringar för att få henne ren! Dessutom hade hon sprungit bland tistlar och så något gräs med frökapslar som tillsammans med tistlarna tovat ihop hela pälsen under magen! Stackarn låg på trimbordet i två timmar och då hade jag rett ut ca 2/3 av pälsen. Tack och lov för henne (och mig) ringde Barbro, lilla Wilmas/Wildas matte och var orolig för Wilma hade passat på att stjäla en färdigjäst men inte bakad bulle från plåten när Barbro vände sig om. Känner igen de takterna!!!! Jag lugnade henne med att det inte var farligt men att Wilma kanske kunde få lite magknip senare men rådde henne att ringa Agrias veterinär (25:-/samtal) om hon var orolig. Dit har jag ringt många gånger i år! Jättetrevliga veterinärer som verkligen tar sig tid att förklara. När jag ringde angående Veras kejsarsnitt, kommer inte ihåg vad det gällde men jag lät nog nervös så veterinären avslutade med "glöm inte att andas"! Vaddå andas? Jo, matte skulle inte glömma att andas!
Igår fick jag besök av Totti/Torsten med familj. Åh, så fin Totti har blivit. Jag tycker han är vackrast tecknad av alla de "blåa" killarna i kullen! Familjen fastnade (naturligtvis) i valphagen. Valparna var ute och blev jätteglada när de fick besök! Totti var först jätteglad när han kände igen sig, men när de gick genom grinden blev han mycket tveksam, ja rent av litet blyg. Men när jag ropade både Totti och Torsten och han fick syn på mig så släppte blygheten och han for upp famnen på mig, glatt svansviftande och pussande! Alla utom Märta och Allan fick vara ute och det var jättemysigt att se alla dessa glada, svansviftande cockrar springa runt i trädgården. Nästa gång är det väl Olle och Sixtens tur att komma hoppas jag och sedan inte att förglömma Alice och Lill-Allan! Min dotter hade ett, som jag tycker, bra förslag: Varför inte ha "öppet hus" en eftermiddag/kväll i månaden för alla! De som kan och känner för det kommer. Kanske inte en helt tokig idé?!
Valplådan: Idag har valparna inte kunnat vara ute och det märks vill jag lova. Är det någon som behöver en dokumentförstörare! Ja, då är valpar utbildade på att strimla papper i oläsliga remsor! Jag lägger in nya tidningar och vips så är papperstuggen igång! Några drog till och med sig tidningar in i buren. Kanske för att ha vid ett senare tillfälle? Om nu kompisarna skulle förstöra alla i hagen. Igår satt Alladin/Bruno alldeles ensam vid gallret medan syskonen busade runt. När jag pratade med honom satt han som en liten uggla och la huvudet på sned, ömsom till vänster och ömsom till höger sedan avslutade han med att vinka med ena tassen. Jag tänkte bara: "Sluta kan ju inte sälja dig om du uppför dig på det viset!!!" Nu börjar man se hur ojämt de växer, långa skrangliga ben, vissa är högre bak och vissa högre fram men balansen är bra mycket bättre och de skuttar runt i hagen. Favoriten är agilitytunneln, där ligger de i bakhåll på varandra, släpar runt på hela den stora tunneln, försöker äta upp den etc etc, variationerna på vad man kan använda den till, tar aldrig slut!.
Upptäckte precis just nu att Nova är på gång att löpa och hur kul är det? Märta och Ellen har just slutat och så kommer den här lilla och ställer till det för Alla-Brallan igen. Just nu försöker hon uppvakta Conny och Petter och de befinner sig under min stol vid datorn! Givetvis blir småkillarna mycket förtjusta över att den "äldre damen" som brukar trycka till dem, nu vill leka! Nu kom Märta vacklande ut ur mitt sovrum, sur som ättika och röt i åt Nova som insåg att det nog är bäst att dra sig tillbaka något! Tack Märta, som upprätthåller bättre ordning än vad jag lyckas med ibland. Jag känner att vansinnet närmar sig nu när Nova far runt, runt här inne, givetvis har hon väckt valparna som börjar låta. Dags att låta Nova sova i sin bur i natt och snart släcka ner så alla somnar!
|
|
Kan snabbt konstatera att det inte min kväll!!! Alla hundarna kom in från sista kisserundan i trädgården men inte Ellen. Grannarna runt har fest, mycket högljudda sådana och på båda sidor om tjärnet så jag har det i stereo om man så säger! Men det var inte det utan att Ellen saknades. På med stövlarna (för paddorna och grodornas skull) och en stark strålkastare och så ut i trädgården. Grannarna kommenterade mina rop på Ellen och artig som jag är, kommenterade jag inte deras glada tillrop, blev bara allt argare för att börja leta efter "eländet" vid tjärnet och det är ingen önskedröm med allt som hoppar runt där! Till slut gick jag in för strålkastaren började lysa allt svagare och jag tänkte att hon får väl komma när hon kommer. När jag till slut kom in så kom en sömndrucken Ellen ut i hallen, blinkade mot strålkstaren som jag glömt släcka och undrade vad i hela fridens da´r jag höll på med. Hon hade legat nerbäddad i fåtöljen i mitt sovrum och förmodligen aldrig hängt med strömmen av hundar ut! Jag firade Ellen med ett glas vin, hällde upp ett glas i köket och skulle sätta mig framför datorn och skriva dagbok var tanken, då snubblar jag litet på Ikeas barngrind Patrull och skvimpar ut innehållet i glaset. Jag fyller på på nytt och skall forcera grinden och DÅ halkar jag kör jag stortån i densamma och får antagligen en spricka i den för den värker hämningslöst och börjar anta olika nyanser av lila och rött! Kan säga att jag gav upp vinet! Det var inte meningen! Samtidigt kan jag känna att det är tur att det bara är tån - det kunde ju varit ett "riktigt" benbrott!
För övrigt har det varit en jätteskön dag och jag fick en påminnelse om hur underbart jag bor. Valparna var ute i hagen och de andra höll på med det som intresserade dem, m.a.o låg Conny under rhododendronbusken och knaprade på en gren, Märta och Allan bevakade alpackorna, Vera var i hagen med sina valpar och Anna och Petter busade runt. Ellen bevakade sin gula boll och Nova sin blåa freesby och själv plockade jag blommor och åt körsbär. De sistnämnda börjar mogna så smått och det gäller att hinna före Märta som gärna plockar dem från grenarna och hon når ju lika högst som jag om hon ställer sig på bakbenen! Sedan kom Tina, Sophia och Emma (Olle och Sixtens mattar) med fikabröd. Kan det bli bättre? Vi satt ute på balkongen, hundarna sov och valparna var helt utslagna efter att ha varit ute och härjat runt i flera timmar. Tråkigt bara att Olle och Sixten inte kunde vara med men med den nyss genomgångna magsjukan hade det varit tråkigt om de också skulle råka ut för detta elände så de fick vara hos sin "barnvakt".
Valprapport:
Finns faktiskt inte mycket att berätta om. Egentligen skulle jag filma dem och med ljud så alla kan få ta del av hur de kan låta. Måste se om den funktionen finns på kameran, eller rättare sagt ta mig tid att lära mig kameran ordentligt! Valparna bara älskar att få vara ute i valphagen. Numera har de inte tid att lägga sig och sova i korgen som de gjorde förra veckan, nej nu är det hålligång som gäller! Conny älskar att få vara med valparna men tycker det går litet väl långt när de försöker dia honom, då ber han om att jag skall lyfta ut honom från de där konstiga varelserna!
Sjukrapporten får bli en friskrapport!!!
|
|
Hittills har 8430 läst min dagbok. Brukar inte dagböcker ha lås och vara hemliga??? Skämt åtsido så känns det smickrande att så många läser den!
Det här är inte klokt - "sommargrannarna" har party eller skall man kalla det vid dess rätta namn - fyllefest. En gammal volvo står parkerad på andra sidan tjärnet och står för musiken. Tydligen är den om- och tillbyggd med förstärkare som slår Ullevis evenemang!!!! Ett fruktansvärt oväsen och det går inte att släppa ut hundarna i trädgården för de blir tokiga av ljudet. Så säger man att livet på landet är så lugnt och fridfullt med fågelkvitter och andra naturljud! Och i morgon drar grannarna i husvagnen igång framåt 8-9-tiden med gudstjänst och sedan är det "gamla godingar" på absolut högsta nivå. Undrar om jag inte skall kontra med motorsågen eller trimmern riktigt tidigt?! Det är bara på sommaren som det är sådant "lantliv" här. I oktober lägrar sig tystnaden.
Kombinerad valp- och sjukrapport:
Det känns som om jag kommit in i kiss- och bajsåldern igen. 7 valpar och Nova + någon som jag inte är säker på vem det är har drabbats av sommarmaginfluensa. Jag hinner inte byta tidningar i valphagen, det går inte att hålla samma takt och dessutom ha ett öga på Nova och försöka lista ut vem mer som drabbats. Det positiva är att Märta inte har drabbats, än kanske jag skall säga. I natt satt jag och sprutade ömsom vatten och ömsom välling med druvsocker i valparna. Det lönade sig för när jag vaknade i morse var det 7 mycket pigga och skränande valpar som väntade på frukost! Åh, vad jag njöt av oväsendet. Det gör jag inte längre kan jag säga för nu är det fullt hålligång i hagen och jag får läsa på textremsan på TV:n! Valparna harinte fått vara ute idag, vågade inte för det har varit ganska kyligt och blåsigt men i morgon om det inte regnar åker de ut, hela bunten så de kan få avreagera sig och bli litet trötta!
Igår var det Ellens tur att bli fin, tänk om alla cockrar var lika lättskötta som hon! I morse blev Allan gnistrande ren, men säger bara pälsvården!!! Får fortsätta i morgon, förstår inte vad killen har haft för sig! Dessutom har Petter fått en "vuxentrimning" och han har lika lättskött päls om mamma Ellen! Anna har också stått på trimbordet men min ork tog slut så hon kan vänta sig ett bad i morgon tillsammans med Nova. Nova har lika svårskött päls som Allan och Vera. Borde kanske ha startat uppfödning någon släthårig ras?! Nej, det är ju så gosigt med all päls! Nu hörs valparna muttra något om kvällsmat och Kungen av Benareby sitter och knackar på rutan! Kan tänka att han också känner sig störd av oväsendet ute!
I eftermiddags letade jag som tokig efter fjärrkontrollen. Jag letade högt och lågt t.o.m. ute på balkongen, men icke. Gissa var jag hittade den till slut, jo under rhododendronbusken. Någon har tydigen försökt byta TV-kanal därifrån, tror inte han lyckades. Jag säger han för jag är med 99 % säkerhet säker på att det är Petter. Han går i sin mammas fotspår och bär iväg saker. Nu har ju Ellen slutat med det men jag har letat ihjäl mig efter telefoner som hon hade en viss benägenhet att gömma och t.o.m gräva ner i trädgården. Ja, så mycket mer har väl inte hänt här men jag tycker det räcker och blir över. Alla som tänker hälsa på blir extra välkomnade om de har gamla tidningar med sig för lagret håller på att ta slut efter de här dagarna!
|
|
Det har blivit en vana att varje gång jag skall skriva dagbok, rullar jag ner och kollar vad som hände detta datum förra året. Gissa vad som hände, ju exakt detsamma som idag, byta tidningar i valphagen bl.a.! Nu går det åt många GP om dagen, jo Mölndals-Postar och Härryda-Postar också för den delen. Valparna är inte så nogräknade!
Idag har jag hämtat ut valparnas stamtavlor + reklam från SKK som skall skickas med i valp-påsen. Igår satt jag hela kvällen och redigerade allt som skall in i valparnas mapp - goda råd och annat smått och gott. Tänk nu är det inte lång tid kvar, 2 veckor, innan småvalparna flyttar till sina nya hem. Så fort tiden har gått! Så de som ännu inte har sett dem men gärna vill får skynda sig. I morgon kommer min lille Torsten/Totti hit och hälsar på, skall bli jätteroligt att träffa både honom och familjen. Allan och Märta kan vara utan detta hundbesök men välkomnar familjen! Märta löper och är något sur för tillfället och Allan vill absolut inte ha in en kille i HANS trädgård när Märta löper för hon är ju hans och bara hans!
Valplådan:
Hallå Rose-Marie om du läser detta så hälsar lilla Paradis att hon sitter i mitt knä och undrar vad det är som hoppar fram på skärmen!
Hon sitter här och lär sig hur man uppdaterar hemsidan så nu kan hon det när ni hämtar henne säger hon! De andra i valphagen blev mäkta upprörda och avundsjuka - varför bara hon och inte alla ylade de! Nu har Nobless bytt plats med Paradis och verkar helnöjd med arrangemanget. Hon skall ju vara kvar, en jättemysig tjej med enorma röstresurser (det är därför hon sitter i knäet för att inte väcka alla andra som sover!) Efter två dagar med mycket majsvälling och litet torrfoder verkar magarna ha lugnat ner sig.
5-veckorsvikterna tuggade några medlemmar i familjen på så de är oläsliga men 6-veckors kommer. Får bara tänka på att lägga dem högt utom noshåll!
Är något osäker på om Anna, Conny och Petter kan räknas in i valplådan, de är ju bara 5 månader, litet drygt. Nja, de är nog alldeles för aktiva! Men så duktiga barnvakter, jag brukar lyfta in dem i valphagen utomhus och jösses vad de leker med småtjattarna (kärt barn har många namn, små-sorkar, småtjattar, vappsar). Det känns tryggt att ha dem där och Märta utanför med tanke på alla korpar som bara sitter runt i träden och kraxar. Givetvis är Vera där också men inte tillsammans med Anna, Conny och Petter för hon blir vansinnigt sur om hon ser dem bland sina barn!
Petter tuggade i sig en grodbaby ikväll så det måste ha varit han som varit så fruktansvärt dålig i magen nu vid sista "utegången"! Stackarn, kanske får bli majsvälling till honom också och det tackar han säkert inte nej till. Idag badade jag Ellen och hon blev gnistrande vit, dessutom fick hon en riktig cockerfrsyr. I morgon är det Allans och Petters tur att gnistra ikapp, nytrimmade och fina. Därefter får jag se om jag orkar ta mamma Vera också, egentligen borde hon ha förtur men det är bara en vecka sedan sist men hennes barn "ställer till henne så"! Märta skall vi bara inte tala om - en ICA-påse med päls igen - och det var bara en snabbgenomgång! Nu ligger hon illa till för en helrakning. Nej, skojade bara för jag älskar hennes mjuka, go´a päls, bara Allan-Brallan kunde låta bli att tugga på henne. kväll såg jag honom jonglera med hennes svans när hon låg ute på balkongen och sov!
Undrar om Allan kan få jobb på en cirkus dels som jonglör och dels som dansare??? Vad han är gör (nästan är kanske bäst att säga) så är han min lille prins! Tänk så rogivande det är att höra hundarna snarka, skälla litet smått i sömnen och sparka som om de jagar kanske en katt? Nova, min prinsessa snarkar som en hel karl, kan man inte tro när man ser henne!
Jag läste ut den delvis demolerade "hundraåringen som klev ut genom etc" i morse och nu letar jag efter en "likvärdig" bok så jag åter igen får några goda skratt.
Har inte hört från min väninna på ett par dagar så jag antar att det är bättre eller i alla fall oförändrat läge för hennes barnbarn. Vill inte ringa och störa utan hoppas hon hör av sig när hon orkar. Litet information får jag ju via hennes yngsta dotter som "bor" på facebook, så jag får väl titta in där innan jag stämmer träff med John Blund.
|
Fotot visar en detalj från min "rosenallé". Känner mig som Törnrosa och inväntar prinsen på den vita springaren. Får väl pussa några grodor och se om det hjälper!
Det här är ju löjligt, jag trodde ju att allt skulle lugna ner sig nu när jag slutat jobba och kanske hinna mata duvorna i parken som andra gamlingar. Förmodligen ligger det i släkten för varken min mor eller hennes syskon hade tid att sitta ner och "göra ingenting". Men det är inte utan att det skulle vara ganska skönt eller kanske snarare intressant att känna på att ha långtråkigt! Bara en liten stund eller så. Jag klagar inte men ...jag säger bara men - 3 5-månaders valpar kan bara vara too much ibland. Igår testade Anna min ganska nya (fina, röda) telefon. Jag trodde hon rumlade om med en tom petflaska på balkongen MEN det var telefonen. Måste säga att det är stark och tålig telefon för den fungerar utmärkt även efter denna omilda behandling. I förrgår åt små-glina upp boken "Aktivt liv efter 60", som jag hade fått på skoj på min 60-årsdag, för jag antar att det var på skoj? Idag förkovrade sig Anna, Conny och Petter i Bonniers stora kompactlexikon! Dessförinnan strök lokaldelen av telefonkatalogen med. Gör inget för det finns ju Googles och Eniro, bara de små liven inte utsträcker sin forskariver till lap-topen är jag nöjd! Just nu kom Petter med fjärrkontrollen i munnen, han ville nog inte se "Morden i Midsommer" kan tänka.
Igår kväll fick jag några myggbett som kliade så vansinnigt så när jag skulle lägga mig strök jag på bedövningssalva för att kunna sova. I morse såg överarmen ut som Karl-Alfreds och underarmen skall jag bara inte prata om! Måste ha varit allergisk mot salvan!
Valplådan:
Idag fick jag äntligen satt upp partytältet för valparna! Ååååh, så farligt det var att trampa på gräset! Det var så roligt att iaktta dem när de testade om det verklgen gick att gå på de gröna stråna. Det tog inte lång stund förrän de tumlade runt, in och ut i agility-tunneln, upp i sängen, runt, runt och jagade varandra. De var ju bara tvugna att smaka på allt det gröna, och det har visat sig sedan inne i valphagen att deras små magar nog inte var helt mogna att smälta allt det gröna, går inte in på detaljer men det har gått åt rätt många tidningar ikväll! Och som de har sovit, till slut blev jag litet orolig och väckte dem - jodå de levde men ville helst fortsätta sova. Ikväll fick de bara majsvälling för att lugna ner magarna och nu sover de huller om buller igen! Tänk om utelivet hade den effekten på små-glina också!!!!
Idag kom reklambroschyrer från bl.a. Ö&B med extrapris på easy-up-tält, typiskt när jag just satt upp mitt tält inköpt till ord. pris på Rusta!!!! Men så enkelt det var att sätta upp - ensam, så priset är förlåtet! Glömmer aldrig brottningsmatchen förra året med det vanliga partytältet. Grannarna måste ha undrat vad jag höll på med! Hoppas det står stadigare och tål regn och storm.
Får rapporter flera gånger om dagen från min väninna om hennes barnbarn som ligger nersövd på Sahlgrenska. Det verkar som om svullnaden på hjärnan börjar gå ner och de försöker väcka honom försiktigt - hoppas verkligen att han kommer att klara detta! Kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara om det var mitt barnbarn som råkat ut för detta! Man börjar verkligen fundera över livet och inser vad som är viktigt! Så otroligt snabbt allt kan förändras. Tänk om de skin-heads som jagade mitt barnbarn kunde inse vad de håller på med?!
Nej, nu skall jag och "hundraåringen" krypa till sängs igen. Det är nog en av de bästa böcker jag läst, förutom boken av en finsk författare (boktiteln har jag glömt) som handlar om en finsk kranförare som blir kallad till vikarie för Gud, helt otroligt rolig och tänkvärd!
|
|
Idag är ingen bra dag; min bästa väninnas äldsta barnbarn, 18 år, ligger på Sahlgrenska med blödningar på hjärnan efter att ha spelat hästpolo och ramlat av hästen och därefter fått hästen över sig. Prognosen är inte bra, överlever han kan följden bli hjärnskador.
Mitt äldsta barnbarn blev jagad av ett gäng skin-heads i natt när han var på väg hem men lyckades smita in i skogen efter vägen. Allt för att han har vänner som inte är infödda svenskar!!! Man undrar ju hur dessa ungdomar har fått sina värderingar?! Det känns som om samhället bara blir råare och råare. Det där med att "slåss man mot man" och ärligt (om man nu måste bruka våld) är tydligen helt ute!
Det positiva idag var besöket av familjen som tingat Mmm och Pigall! De gosade med sina valpar, fikade och gosade igen. Det var jättetrevligt att prata hund med dem! Deras dotter skall få valparna i present när hon fyller 17 den 7 augusti. Familjen har haft cocker innan och saknar att ha någon att gosa med, promenera med etc, etc. Hoppas nu att deras dotter inte läser min dagbok, men det tror jag inte för hon har ingen aning om vad som väntar henne.
Apropå aning om vad som väntar, så hör jag småsorkarna börjar röra på sig litet oroligt och gny - nattamålet!
En annan aning sitter på balkongräcket och kör morse-signaler May Day, May Day - som betyder släpp in mig!
Jag har helt nyss uppdaterat Marabou-kullen med foton och vikter, såg att jag glömde 5-veckorsvikterna men det får jag ta i morgon. Gör inte allt idag så du blir arbetslös i morgon, är mitt nya valspråk + if yuo can´t beat them, joy them! Dessutom finns det nya foton på Anna och Conny, Petter kommer i morgon!
Jag skrev ju i torsdag om valparnas registrering hos SKK att inavelsprocenten var okänd. Jag fick svar tidigt på fredag morgon om att SKK:s dataregister legat nere men att de jobbade på att föra in rätt uppgifter - ett par timmar senare stod det rätt 0 % inavel! Skönt att de var så snabba att rätta till det. Nu väntar jag bara på att Connys Optigensvar skall föras in, hoppas det går snabbt för jag har väntat sedan maj.
Valplådan:
Nu är det bara bus som gäller, favoritleksaken är syrrans eller brorsans svans och det uppskattas verkligen inte av svansägaren! De har redan försökt gnaga på elkontakten men når inte riktigt ända fram men den lockar så jag får sätta upp ett skydd i morgon. Idag åkte valplådan ut för de hade börjat gnaga på den och det vill jag absolut inte. Det räcker med Greta Garbo-kullens framfart. Under veckan skall jag måla om alla avgnagda partier, man tror inte det finns så mycket kraft i de små pirayatänderna - FEL - jag vill lova att det känns när de hugger mig i hälsenan varje gång jag skall städa i hagen. Sedan skall lådan förpassas in under min säng i avvaktan på nästa kull!
Nej, nu är jag trött efter allt som hänt, kanske mest psykiskt trött för jag kan inte slappna av utan väntar bara på Telefonsamtalet som jag inte vill ha! Underverk har ju hänt förut så varför inte denna gång också?
|
|
Det nästan mest fantastiska jag varit med när det gäller hundarna, måste bara börja dagboksanteckningen med detta:
Eftersom Ellen just höglöpt och Märta håller på så är stämningen en aningen irriterad bland hundarna och Allan-Brallans hjärna kokar av alla goda dofter! Kort sagt så blev det bara too much för Allan när små-glina ville vara närmast mig så han markerade väldigt, väldigt tydligt sitt missnöje och "la ner" Conny som tjöt som en stucken gris. Givetvis talade jag om för Allan vem som är flockledare och ev. skall lägga ner någon, en lång harang som slutade med att nu går du och ber Conny om ursäkt! Gissa vad som hände, jo Allan går försiktigt fram till Conny och slickar honom i mungipan och sedan tittar han på mig liksom han ville se att jag verkligen såg att han gjorde som jag sa. Är inte detta fantastiskt??? Behöver kanske inte berätta att en cocker tjuter som om den skall dö, så fort någon tar tag i den och säger ifrån! Men detta, man får ju "ståpäls"! Tänk min lille prins, härmfågel och allt han får heta förstod vad jag sa?! Eller... har någon någon bättre förklaring? Kanske skall tillägga att Allan letade upp Conny som gömt sig under fåtöljen.
När man lever nära djur får man får man uppleva mycket som man inte tror kan hända, hur djur fungerar, tänker, räknar ut, förstår etc etc. Jag upphör aldrig att förvånas över hur litet människan egentligen vet, men tror sig veta.
Nu släppte jag ut hela gänget i trädgården och det första Nova gör är att "gå på huvudet" i något. Detta något brukar alltid vara något äckligt! Nu var det en avliden, tjock daggmask - mycket död och numera platt! Raskt hämtade jag en cementplatta från trädgårdsgången för att täcka över så de andra inte skulle göra samma sak. Om någon undrar varför trädgårdsgången saknar plattor och varför dessa ligger utspridda i trädgården så är det för att de har blivit gravstenar över döda, äckliga djur. Dessa skall snart förflyttas till den närliggande skogen, djuren alltså!
Sjukrapport:
Nu börjar Allan bli sjuk igen, drabbad av den hemska kärleksbacillen, tack vare Märta. Henne skall vi bara inte tala om, så sjuk som hon är, orkar knappt gå ut utan vill helst ligga och gosa i min säng tillsammans med Allan. Annars mår vi bra!
Valplådan:
Nu är det dags att bygga ut hagen igen så de små kan "sträcka ut" ordentligt - läs - rusa runt! Fortfarande inget bra väder att sätta upp valparnas partytält! Storm och regnbyar och igår till min stora fasa såg jag en stoooooooor orm på trädgårdsgången. Hann inte kolla om det var en snok eller huggorm och då vågade jag absolut inte släppa ut småsorkarna, knappt så jag ville släppa ut de stora. Hemska tanke om små-glina skulle få för sig att ormen är ett rep och ha dragkamp med den och sedan stolta komma in med resterna, usch, tvi och fy! Söndag eller måndag kommer familjen från Oslo för att gosa med Mmm och Pigall och på onsdag kommer familjen från Hönö och hälsar på sin lille kille och så kommer Tina med familj inkl. Olle och Sixten för att gosa med chokladbitarna, inte Olle och Sixten förstås men den mänskliga delen av familjen. Det ringer minst en valpköpare/dag och frågar om det finns någon chokladbit kvar men tyvärr.... bara Alladin och han är ju choklad och grädde!
Hur dum får man vara, varför lär jag mig aldrig. Gav alla hundarna var sitt tuggben i hopp om att kunna fortsätta skriva i lugn och ro. Pytt, rena anarkin råder här, alla skall givetvis ha samma ben så det är ett j-a liv här. Det blir till att samla in alla benen så det blir tyst i huset.
I natt låg jag och läste boken som jag berättat om tidigare och kunde inte lägga ifrån mig den förrän vid halvtre-tiden! Den verkar vara skriven i ett rasande tempo, man blir nästan andfådd av allt som händer!
|
|
Fick jag en smärre hjärnblödning eller??? Jag har ju skickat in registreringsanmälan till SKK på Maraboukullen och kollade bara för skojs skull, för jag kunde ju inte tänka mig att registreringen skulle gå så snabbt, men där fanns alla valparna från Alladin till Pigall. Fantastiskt tänkte jag tills jag fick se inavelsprocenten som var angiven som okänd!!!!!!!!!! Jag gjorde för säkerhets skull en ny provparning på föräldraparet - jo då - den angavs till 0 %, men varför i alla osv osv var den angiven som osäker i reg. av valparna. Varför skall man alltid se sådana här saker så sent på kvällen? Detsamma gäller felaktiga fakturor, bankpapper etc etc, de har en viss förmåga att komma efter stängningsdags och helst på fredagar!!! Gissa vem som kommer att "hänga på låset" i morgon när kansliet öppnar??? Förresten har jag redan fått iväg ett mail om detta. Jag som sätter en ära i att hålla så låg (och känd) inavelsprocent som möjligt, helst 0!
Åter igen har en ny valpköpare ringt ang. livervalp, tyvärr finns det inga kvar! Bara lille Alladin men han är ju inte enfärgad. Om jag får tycka så tycker jag att man skall ändra färgen från liver till chocolate, låter mycket finare än leverbrun. Tittade just på levern jag kokade till hundarna häromdagen och inte vill jag att valparna skall ha den blaskiga färgen!
Sjukrapport:
Nu har Allan-Brallan äntligen blivit av med den jobbiga kärleksbacillen! Ellen har slutat att höglöpa, men vänta bara om några dagar då startar hans favorittjej och då blir han vansinnigt sjuk igen!
Valplådan:
Nu börjar det verkligen hända saker i valplådan. De små har fått rejäla röstresurser som de ständigt försöker att vidareutveckla. Nu kan jag snart inte skilja "små-glinas" gnabbande från "småsorkarnas"! Det hörs ilskna vrål när det inte går deras väg, är hungriga, vill ut - listan kan göras lång på vad de vill och inte vill numera. Nu hänger de vid gallret och tjuter när de andra råkar gå förbi för de vill gärna hänga på. Och skulle det komma en mänsklig varelse och titta på dem vet de inte till sig av glädje! Har kanske inte sagt att en av hanarna skall till en familj i Lindås (nära Kullavik, så tack Tina min privata valpförmedlare!)
Idag fick jag fatt i sista exemplaret (i Mölnlycke) av "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann"!!!! Har läst 1:a kapitlet och det verkar verkligen lovande, kunde inte ha skrivit det bättre själv, tihi! Nästan så jag får lust att ta tag i "Märtas bok" och försöka få den utgiven + skriva färdigt den som ligger och vilar i skrynkliga A4-sidor litet här och var. Tiden vill inte riktigt räcka till bara. Kanske det jag skall göra när jag fyllt 100 istället för att kliva ut genom fönstret? Jag menar det är ju ganska högt ner till marken och risken för lårbensbrott verkar överhängande och gamlingar och lårbensbrott är ingen bra kombination! Nä, nu spårar jag ur igen kan det vara en begynnande senilitet? Nja, föredrar att kalla det för fantasi och och framtidsplaner!
Tänkte krypa till sängs tidigt ikväll och fortsätta läsa boken men upptäckte nu att klockan redan är 23.30 så vi får väl se hur det går med läsandet. Problemet är att så länge jag har sänglampan tänd så tror småglina att det kommer att hända något spännande och vägrar att slå sig till ro i natthagen!
|
|
Jag är för gammal för den här värmen. Har inget minne av att det var så fruktansvärt varmt när jag var yngre!? Antagligen var det lika varmt men skillnaden är att jag då förmodligen låg på en klippa vid havet och bara kunde rulla i och svalka av mig. Och hade bara en liten cockerspaniel som också hoppade i och badade och som hade eget solparasoll på land.
Kan inte påminna mig att jag klagade på kylan och snön i vintras. Näe inte ett ont om snö och kyla, kollade just vinterns dagbok, så det så! Men däremot gilladejag inte värmen förra året heller så jag är ju i alla fall konsekvent! Hjärnan känns som en urvriden tvättsvamp och kroppen som överkokt spagetti, det är förklaringen till att det inte blivit några dagboksanteckningar på en stund. Dessutom höglöper Ellen och Allan är ju som bekant som han är - högt och lågt + att han kompletterat med ett hysteriskt "skratt" all sin vakna tid! Det kan få blodtrycket att explodera på den lugnaste och nu tänker Märta snart höglöpa också. Hjälp jag behöver avlösning (eller hörselskydd)! Och efter Märta så kommer väl Nova på samma sak, det är inte utan att jag tycker synd om Allan-Brallan - så mycket goda dofter och han som vet exakt hur man skall göra och får inte användning för denna förvärvade kunskap!
Sjukrapport:
Alla friska, om man nu inte skall räkna Allan-Brallan som påstår att han absolut inte mår bra och så mitt höga blodtryck!
Valplådan:
Nu kommer vi till roliga biten av att föda upp hundar. Helt fantastiskt, underbara små praliner springer, till synes, planlöst omkring i valphagen! De försöker mucka gräl, de petar på varandra, sover och äter otroliga mänger med välling blandat med torrfoder. För varje liter välling blandar jag i 8 ägg-gulor, allt för att de skall må så bra som möjligt.
Nu har fyra valpar fått sina hussar och mattar, 2 till Norge, 1 till Hönö och 1 till Sigtuna, 1 tik har jag gott öga till själv. Hoppas jag vinner på Triss så jag kan bygga ut!
Personalen på ICA tittar litet undrande på alla 25-pack ägg jag bär hem! För att inte tala om all lever med kort datum till de övriga hundarna. De tror nog jag lever på ägg och gammal ungnötslever! Kan ju inte förneka att det blir en och annan pannkaka och omelett till mig också, men levern får hundarna behålla! Just nu står en stor gryta med 1 kg lever och kokar på spisen och det finns ett antal intresserade åskådare nedanför!
Ja, jag vet att jag är tjatig men vilka trevliga valpköpare som varit här! Igår kväll kom familjen från Sigtuna och det kändes som vi känt varandra i 100 år! De åkte inte förrän vid 23.30-tiden och skulle alltså köra i ca 5 tim för att sedan upp och jobba idag! Lilla Paradis skall bli deras och de har planer på att starta upp sin vilande kennel med henne! Säger bara wow, så spännande!
Jag är förmodligen tokig på gränsen till heltokig men jag börjar fundera på tema för nästa valpkull! Det blir väl Ellens tur nästa år och en lämplig fästman har jag nog hittat, tror jag i alla fall! Kanske gamla favoriter som t.ex. Joe Cocker (förresten vilket bra namn, upptäckte det när jag skrev det nu!!!) Johnny Cash, Dolly Parton, Lasse Stefanz nej det sista var bara på skoj! Inte kan en valp heta Lasse-Stefanz? Det kommer säkert många nya tankar under resans gång! Fick problem idag när jag upptäckte att Marabou gett ut en ny choklad - Passion, varför fanns inte den när jag döpte Veras valpar? Fast det är inte för sent ännu, skall skicka in registreringspappren till SKK i morgon!
Nu börjar åskan mullra och med den Märta som anser sig störd i sin skönhetssömn men det är nog säkrast att jag loggar ut och bryter strömmen till datorn och telefonen så det inte händer något om åskan skulle få för sig att slå ner. Godnatt!
|
Inte utan att jag önskar det ville komma litet snö och drivis nu, bara litet grand så vi kan kyla ner oss för att orka med. Med en sådan önskar lär jag väl få alla sol- och värmedyrkare på mig?! Den här dagen förra året regnade det när jag skulle iväg till veterinären för att besiktiga Veras Elviskull och idag ringde jag för att boka tid fredagen den 6 augusti för Marabou-kullen, jag är ju som ett litet urverk - men inte samma plats. Nu blir det, liksom med Ellens kull, Djurkliniken i Mölndal som skall få den stora äran att godkänna valparna. Jag kan lova, det är ingen hit att åka ensam med 7 valpar i bilen, först skall alla in i bilen, sedan skall jag försöka köra lugnt fast det är alltid några som ylar som besatta, några som kräks och alltid någon som kissat eller gjort nr 2 i buren. Jag är tacksam om de gör detta på hemvägen så jag kan visa upp någorlunda fräscha valpar! Alltså ut och in x4x7 valpar!
I natt för 5 veckor sedan satt Jenny och jag på Blå Stjärnan och veterinären kämpade för att få igång Veras värkarbete! Det ville ju sig som bekant inte utan vid 1-tiden beslutades det om akut kejsarsnitt. Jag tycker det känns som igår men bevisligen har det gått 5 veckor om en timme!
I morse hade jag djärva planer på att åka och inhandla boken "hundraåringen som hoppade genom ett fönster och försvann". Det är ju knappt 40 år tills jag fyller 100 och då kan det vara bra att få några tips på vad jag skall göra! Gör ett nytt försök i morgon!
Nu skäller grannens byracka igen, ni vet egna barn och andras ungar. Men den hunden verkar få bo utomhus på nätterna och ger skall för minsta prassel. Ras - ja något med rottweiler och annat storvuxet så han har enorma röstresurser. Märta låg och sov ute på balkongen och blev störd så hon gick i "svaromål" till slut och därmed var hennes tid på balkongen slut för i natt! Jag tycker synd om henne för hon njuter så av att sova ute på natten och är tyst tills den här byrackan börjar! Nu låter Petter i små-glinas sovhage, vilket innebär antingen "jag är törstig" eller antingen "matte var är du?" Nej, han var inte törsig visade det sig, jag löste det hela genom att han får sova jämte mamma Ellen och det verkar som det är en bra men obs! tillfällig lösning tills sängen är MIN! då åker han ner i hagen igen.
Åh nej, nu vaknar små-sorkarna och börjar leta efter vällingfatet! Undrar hur det kommer att kännas i augusti när de små har åkt? Förmodligen väldigt tyst men framför vad skall jag göra när jag inte behöver koka välling och byta sönderlästa tidningar? Planer finns på att spackla och måla över alla spår efter gnagarna!
Valplådan:
Som sagt är småsorkarna vakna fast klockan är 00.30! Lilla Alladin hade hamnat något utanför det övriga gänget och klagade högljutt, eller han kanske ropade på kompisarna. Nu blev det åter tyst efter litet mutter och bråk. De har tränat upp balansen och klarar av att springa runt så i morgon om det är fortsatt fint väder skall jag sätta upp det nyinköpta tältet av easy-up-modell, har ju förra årets kämpande med partytältet i färskt minne (fortfarande)! Fem av valparna har fått nya hem, 1 tjej stannar och så är det bara Alladin kvar! Han kommer säkert att få ett bra hem, det är ju 3 veckor kvar innan han är resklar. Därefter återstår bara Petter men egentligen känner jag alldeles för mycket för den krabaten så det kommer att bli svårt att hitta det perfekta hemmet för honom!
Nu har mitt favoritprogram på TV startat: MASH och Radar!
|
|
Nu är jag tillbaka på varannadagsdagbok igen. Få se hur länge jag kan hålla den här farten på dagboken?!
I natt blev det inte mycket sömn, vid midnatt upptäckte valparna att de var superhungriga och ville ha mat NU! Så det blev till att koka välling, mosa torrfoder och raskt servera dem. Mamma Vera är alltid mycket intresserad av valpmaten så jag får stänga till annanrs snor modern maten från sina barn! Efter en halvtimme var de små mätta och belåtna men ack så kladdiga och då fick Vera fritt tillträde för att slicka rent skålen och sina barn. Ellen höglöper så Allan fick sova i en stängd bur och det gillar han inte och låter med jämna mellanrum. Undrar om Ellen retas avsiktligt med honom genom att lägga sig på burtaket? Fick flytta henne till min säng, där Vera mätt och belåten hade bäddat ner sig. När jag började sväva bort i Morfei armar kände jag någon som hoppade upp på mig och trampade runt med klorna ute, spinnande för full hals - Kungen av Benarby - så brukar han göra när han vill ut och vaknar jag inte så kissar han resolut i sängen, finns inget effektivare sätt att snabbt få upp mig! MEN den här gången var han bara "gosesjuk" och ville sova jämte mig, vilket han inte gjort sedan cockrarna kom i huset. Det var så mysigt med 2 hundar och en katt i sängen så jag hade inte hjärta att röra mig, fast efter en timme insåg jag att någon/några måste ur sängen om jag inte skulle få sova på soffan! Klockan 05.00 vaknade valparna och ville ha frukost!
Undrar vad som händer här just nu? Jag hörde ett brak i hallen och Märta flög upp och stormskäller, påhejad av hela flocken! Litet kusligt eftersom jag haft ovälkomna besök tidigare. Men det kan väl inte finnas någon som är så urbota dum att han försöker bryta sig in när han hör Märtas avgrundsvrål och studsande mot ytterdörren. Kanske bäst att jag låser ytterdörren och balkongdörren! Sådär, tack, nu vaknade ett gäng hungriga valpar, får väl hasa ut i köket och röra till "nattamålet" så att de förhoppningsvis sover litet längre i morgon.
Sjukrapport:
Alla hela och krya!!! Det är inte ofta jag kan skriva så!
Valplådan:
Nu börjar man ana att det kommer att bli små cockrar av dem! De börjar röra allt mer säkert och de gör små utfall mot varandra. Idag när jag kelade med dem, gjorde några precis som mamma Vera: la kinden mot min och blev helt stilla och njöt. Att just detta sätt går i arv är litet underligt tycker jag. Likadant var det med hennes förra kull! Nästa vecka tror jag de skall få känna gräs under sina små tassar. I morgon är det kloklippardags och kanske ett litet bad så de blir presentabla.
Det var tydligen ingen som försökte ta sig in här för nu sover alla igen och strålkastaren med rörelsedetektor lyser inte. Så är det att bo på landet, kan ha varit ett rådjur eller något annat djur som kommit in i trädgården. I morgon skall jag försöka hinna ringa några av valpköparna för att hra hur Ellens barn mår. Tänkte ringa idag men helt plötsligt upptäckte jag att klockan var 21.30 och så sent vågar jag inte ringa.
|
|
Ojoj, har det redan gått så många dagar sedan jag skrev senast????? Fick en hälsning i min gästbok från "Rutan-Tutan" (finns en länk till hennes sida bland länkar) där hon uppmanar mig att uppdatera dagboken så hon kan följa vad som händer här. Tror det är hennes matte som under hot tvingat den stackars hunden att skriva den här hälsningen! Det har ju varit så otroligt varmt veckan som gått att jag varit helt hjärndöd, blir helt slut när termometern går över 30 +. Kvällarna har varit underbara, precis som på de gamla utlanssemestrarna, frånsett ljuset, ingen kolsvart himmel med blinkande stjärnor. Det som blinkar mest är planen som flyger in och ut från Landvetter! I vanlig ordning har grannarna runt omkring börjat fira sina semestrar med grillning, öl och andra starkare drycker. De tror att de inte hörs så här på landet men vatten och berg leder ljud ganska bra!!!! Ibland skickar jag ut Märta på altanen och hon ber alla hålla en lägre ton!
Det hände en ganska dråplig historia härom dagen när grannarna intill min tomtgräns satt och sjöng med gamla 30- och 40-talshits, Cacka Israelsson och andra kändisar. Skall kanske säga att de hör mycket dåligt så volymen var därefter. Då upptäcker jag två hundar vid staket som med nosarna rakt upp sjunger med!!! Vilka, behöver man väl inte undra över, givetvis var det Allan-Brallan och Märta! Roligare än allsång på Skansen eller Lotta Engberg på Liseberg. Nu parkerar Märta sig där nere i hopp om att det blir fler föreställningar!!! I söndags var det gamla, religösa sånger på repertoaren som Pärleporten etc. men detta struntade hundarna i.
Sjukrapport:
Fortfarande är alla friska utom Nova som antagligen sträckt en muskel i bakbenet efter sin jakt på freesbyn och Connys mage har inte varit helt OK, beroende på allt gräs han ätit (visade det sig). Men det här är ju "småpotatis" i jämförelse med det som varit!
Valplådan:
Nu börjar det verkligen röra på sig i lådan! Det busas, morras och äts kopiösa mängder med välling och mosat torrfoder + givetvs mamma Veras mjölk. De är vakna allt längre stunder numer och börjar komma fram när jag kommer med maten. Det är fortfarande mycket svårt att se deras personligheter men det verkar som de har delat upp sig i två grupper som sover var för sig. Alladin sover helst på rygg i någon bekväm grop i lådan och Noblesse skall alltid sova vid lådväggen och då också på rygg.
Nu är klockan 22.30 och små-glina håller igång för fullt! Jag tycker ju att de är alldeles för små för att vara uppe så här sent! Alla har varit ute för sista gången ikväll och alla utom de har dragit sig tillbaka och har träff med John Blund. Nu släppte jag ner dem i deras "sovhage" och det är stort tumult där - bland blir jag tokig på deras bråkande! Undrar om det går att muta John Blund så han däckar dem tidigare på kvällarna? Märta surar och ryter till med jämna mellanrum men det hjälper just den sekunden bara. Nog klagat, Conny är en ny liten tjuren Ferdinand, han har intagit min gamle Aksels favoritplats under rhododendronbusken och där ligger han och njuter medan de andra far runt. Anna är en värsting som jag fått för mina synder men bara så himla go´när hon får vara nära och Petter är en blandning av Anna och Conny men den killen kan verkligen somna på de mest märkliga ställen! Och så är han så otroligt lik sin mamma Ellen!
Annars är det ögon i nacken som gäller för Ellen började sitt höglöp i helgen och detta har noterats av Allan-Brallan, numera 14-barnsfar så han vet ju det där med blommor och bin!
I torsdags hälsade familjen från Hönö på och de skall ha en av liver-hanarna och i lördags kom en familj från Norge och tittade på tikarna. De har tingat en av livertikarna men var också litet intresserade av lilla Mmm! Hoppas att de bestämmer sig för båda, dels med tanke på hur roligt det skulle vara för valparna att ha ett syskon med sig och dels för jag tycker det är en fantastiskt trevlig familj och en valp skulle få ett underbart liv hos dem. Detsamma gäller familjen på Hönö. Dessa valpar kommer alltid att ha nnågon hemma och inte lämnas ensamma någon längre stund OCH så är de dessutom hundvana!
I lördags kom även Eva och hälsade på för att titta på pralinerna och i söndags kom en gammal arbetskamrat med två av sina barn för att gosa med innehållet i valphagen. De vuxna hundarna gillar den här biten av valptiden då det kommer en massa trevliga människor för det "spiller" ju över på dem också!
|
Små-glina är ena riktiga marodörer! Se bara på de glittrande ögonen på fotot! Conny och Petter har upptäckt något intressant och Anna är redan på väg för att undersöka! Men bara så helt underbara och gosiga. Det kommer att bli svårt när jag hittar någon som vill ha Petter - lika svårt som när Olle flyttade!
Sjukrapport:
Peppar, peppar så är alla friska, det är bara Märta som snart skall avsluta sin penicillinkur. På lilla Mmm är vätskebulan helt borta och det märks ingenting. Fast jag har ett "vilande" ryggskott, minsta lilla "felrörelse" kommer att få det att bryta ut. Så det gäller att tänka före innan jag gör något! Men det är lättare sagt än gjort med alla dessa pigga invånare i huset! Fast egentligen är det ju ganska ointressant hur jag mår det är ju hundarna som är det intressanta!
Valplådan:
Nu är det full fart i valplådan vill jag lova och värst är den tik som jag har ett gott öga till - givetvis, varför skulle just jag få en lugn cocker??? Skojade bara för det ändras från dag till dag men idag var det Nobless´tur att synas och höras! NonStop, hanen, blev så nyfiken på vad som hände utanför valplådan att han ställde sig på bakbenen och kikade över kanten! Nu dröjer det inte länge innan jag får öppna upp lådan så de kan kila runt och kolla läget ordentligt. Idag hittade jag lilla Anna inne i valphagen. Vera var ute för tillfället och hennes matskål blev allt för lockande för den lilla tjuvaktiga damen. Vera kom in och upptäckte ofoget och då var det inte roligt att vara i Annas päls inte!
I morgon får jag besök, eller rättare sagt valparna, eller ännu "rättare" sagt en av liverhanarna får besök av sin blivande matte och husse. Tänkte baka en rabarberpaj att bjuda på, med vispgrädde mmmm! På söndag eller måndag kommer en familj från Oslo och skall titta på en av tikarna. Dessutom har jag fått ännu ett mail från Oslo ang.en tikvalp, så det "rör" på sig på valpfronten - jätteroligt för det är ingen hit att bli stående med valpar för jag fäster ju mig så vansinnigt vid dem!
Jag måste vara en otroligt stor djurvän för här sitter jag på ytterkanten av stolen och skriver och bakom mig sträcker katten Tarzan ut sig i sin fulla längd, djurvän eller bara dum - ja det är frågan! Jag väljer djurvän! Sak samma, när Märta fick sin medicin så offrade jag de sista middagsköttbullarna och gömde tabletterna i. Ja, jag vet, man kan faktiskt öppna munnen och i Märtas fall, kasta in dem och så fråga om jag får en puss så sväljer hon dem raskt för att pussas - ett litet "husmorstips" som jag har kommit på efter idogt medicinerande av henne!
Nu
har både Tarzan och Kungen av Benareby försvunnit ut på sina raider: snygga kattflickor, småfåglar, möss, ja vad de nu har för sig men det lär nog bara dröja ca 5 min. innan jag hör den välkända, uppfodrande trumvirveln på balkongdörren när kungen vill in igen! När Tarzan hoppade ner från MIN stol så kom lille Conny-ponny och tittade så bedjande på mig och ville ha hans plats, så här sitter jag på ytterkanten igen!
Det är otroligt att det är så lugnt här med 15 hundar inne, tror jag har sagt det förut, alla har sina platser - får vara tacksam om jag kan knö mig ner i soffan ibland! Undrar vad Cesare, mannen som talar med hundar, skulle ha sagt om mitt ledarskap? Men så länge jag trivs och hundar och katter trivs så vad är problemet? Alla vet när jag menar allvar och det räcker för mig!
|
|
Släpp fångarna lös det är vår! Nåja, sommar är det väl rättare sagt. Nu har Anna, Conny och Petter flyttat ut bland de stora hundarna på riktigt. Borta är deras valphage som de sovit och ätit i. Det var inte utan att de var litet vilsna när de skulle äta, var är vår hage, menar du att vi skall äta ihop med de andra? Frågorna hopade sig som stora frågetecken över deras huvuden.Jag löste problemet genom att snabbt montera ihop 4 kompostgaller till en liten mathage och se nu gick det bra att äta. Sova hade de inga som helst problem med, Petter hittade raskt soffan som han intog och bredde ut sig i. Allan tittade tveksamt på honom, skall jag morra och markera detta hemska ofog eller skall jag försöka knö ihop mig i ena hörnet, tycktes han tänka. Han valde det senare alternativet! Anna och Conny hittade var sin filt att sova middag på och som de sov - flera timmar, det måste vara vädret som tröttar ut dem. Hoppas i så fall att vädret håller i sig!
Valplådan:
Nu har småttingarna fått överta "små-glinas" valphage inne i vardagsrummet. Det var ett evigt bärande, skurande och putsande. Fattar inte varifrån all rött damm kommer ifrån. Kan det kanske vara från Island??? Så här dammigt har jag aldrig haft det, inte tjockt rött damm i alla fall. Är det någon som vet så maila mig gärna och berätta! Nu har "små-glina" förpassats in i sina burar i mitt sovrum och det protesteras högljutt! Av erfarenhet vet jag att det tar någon timme sedan sover de och snart blir det en vana (hoppas jag)!
Vera är supernöjd med arrangemanget och hennes valpar ligger och äter kvällsmålet. De har börjat traska runt och undersöka hagen, nu när de både kan se och höra. Nu är det inget planlöst letande efter matbordet längre utan så fort Vera visar sig så blir det rena rusningen! OCH de låter, nu är det deras tur att störa mitt TV-tittande! Egentligen borde jag säga upp TV-licensen, tittar ju nästan aldrig på tv, det finns ju så mycket spännande runt mig att titta på! Lilla Mmm mår jättebra och vätskepuckeln har inte vuxit, snarae tvärtom - vilken lättnad. Kan det vara så att allt börjar vända nu?
Nu börjar jag lindrigt sagt, känna irritationen komma krypande, Anna ligger i sin bur och omväxlande ylar och omväxlande skäller. Allan, Ellen och Nova börjar bli ganska så irriterade hör jag för de vill ju sova och stackars Nova som har Anna "nästburs" får ju lyssna på eländet på nära håll.
I morgon börjar koppel- och utställningsträningen för små-glina och Märta skall få ett välbehövligt bad nu när trädgårdsslangen är fixad. Vattnet är ljummet nu för det kände jag ju när kopplingen lossnade på midsommarafton. Och så var det ju evighetsjobbet med att klippa gräs och rensa ogräs. Det är inte svårt att få tiden att gå!
Så nu sover små-glina, det tog ju bara en halvtimme innan de tystnade och John Blund kom till min undsättning
|
Fotot föreställer Mmm när hon firar midsommar!
Precis när jag tänkt att nu kan det bara bli bättre med tanke på alla sjuka hundar, så går jag och trampar snett på balkongen. Just då kändes det inte något speciellt, bara att något var fel inne i foten - men natten, jag säger bara NATTEN då jag inte fick en blund i ögonen för foten värkte och svullnade upp, ja den värkte så jag fick kramper. Kryckorna hade jag lånat ut till min dotter (givetvis) så de blev till att hasa fram efter väggar, stolar och annat som kunde användas som stöd! OCH givetvis ville Vera ut 3 ggr den natten. Jag tänkte många tankar den natten, först hur få tag i de utlånade kryckorna men gav snabbt upp den tanken, sedan vem kan jag ringa för att köra mig till akuten och sist hur skulle jag lösa det med lilla Mmm som jag ville köra till till Blå Stjärnan för hennes väskepuckel började anta oroande storlek.. Jag ringde vårdcentralen för att få veta var man kan låna kryckor men de ringde aldrig upp och lika bra var det! Framåt middagstid kunde jag stödja på foten och livet började le igen! En stund i alla fall. Tina, Olles och Sixtens matte kom hit i torsdags för att titta på valparna och hade med sig två bakelser - Budapest- finns det något godare??? Sedan var det dags för Blå Stjärnan för lilla Mmm för nu kunde jag inte vänta längre. Det lilla knyttet inlindad i den gula pläden som hon kom hem i efter valpningen, två veterinärer tittade och klämde och det var inga uppmuntrande ord de hade att säga. För liten för operation nu, kunde vara tumör etc etc. Nör de lämnat rummet började jag tänka på hur mycket man skall utsätta ett djur för, när är det dags att få låta det somna in, ja det var många tankar som snurrade. Till slut beslutade jag mig för att låta henne få somna in, hur ont det än gjorde i mitt hjärta. Veterinären kom in och jag skulle börja berätta om mitt beslut samtidigt som jag håller lilla Mmm i handen - OCH DÅ - öppnar det lilla trollet ögonen och tittar mig rakt in i ögonen. Det var första gången hon öppnade ögonen! Se det som ett tecken sa veterinären, man vet aldrig hur djur fungerar! Så nu är hon hemma i valplådan igen och mamma Vera gav upp ettglädjetjut när jag visade henne innehållet i den lilla kartongen. Jag var tvungen att veckla ut pläden och riktigt visa att den var tom samt sätta ner kartongen på golvet så Vera fick se att den verkligen var tom. Därefter tog hon ett skutt in i valplådan och började slicka valpen och ge den di! Jag ryser fortfarande när jag tänker på det som hände. Ingen av valparna har öppnat ögonen än men när jag la lilla Mmm på min mage i morse så plirade hon på mig med ett öga och svansen viftade och så kurade hon ihop sig och somnade. Kommer jag att kunna sälja den här lilla tjejen - det är mycket, mycket tveksamt. Det måste vara en mycket speciell person som jag släpper iväg henne till!!! Ibland är det svårt att vara uppfödare, svårt för det är jobbigt att koppla bort hjärtat och bara tänka logiskt!
Idag har jag gjort årets tabbe, litet sent men det beror på vädret, det brukar inträffa någon gång början av maj vanligtvis. Nu pratar jag om när pumpen skall i tjärnet, nja inte själva pumpen för den står på land men slangen. Jag använder tjärnvatten till bl.a. bevattning, biltvätt etc. Varje år brukar jag få en ofrivillig dusch när någon koppling släpper, första åren blev jag näst intill vansinnig men numera ler jag igenkännande, blir t.o.m. glad för då vet jag att pumpen fungerar. Så även idag, efter att ha "meckat" i nästan 1 timme för att få den att börja suga upp vatten så plötsligt hör jag det det härliga slurpande ljudet när den kommer igång, samtidigt for trädgårdsslangen av och vattnet stod som en fontän ur pumpen och givetvis stod jag helt nära med skiftnyckeln i högsta hugg för att ev. dra åt några muttrar. Tur att jag var varm och svettig så jag fortsatte att spola av balkongen/altanen men sedan blev myggorna så närgångna så jag var tvungen att ge upp och dessutom började hundar längta efter sin kvällsmat. Så så har jag firat midsommarafton! Undrar om det går lka bra att lägga 7 sorters ogräs under kudden (har börjat rensa idag också)? Eller kanske 7 olikfärgade cockrar och drömma om prinsen som kommer på sin vita springare. Fast jag har ju mina prinsar, Allan och Conny och det vill mycket till för att konkurrera ut dem!
|
|
Nu är det åter dags att skriva:
Dagens sjukrapport
Tack och lov har Märtas talgkörtelinflammation börjat läka! Hon påbörjade en stark penicillinkur igår och verkar redan mycket piggare. Till och med så pigg att hon "skojsade" till det med både Allan och mig - och det var länge sedan så förmodligen har hon inte mått så bra sista tiden. Ikväll studsade hon och Allan runt, runt (vilket är hans specialitet). Cirkusen fortsatte inomhus men det fick jag sätta stopp för - en studsande leonberger inomhus fungerar inte särskilt bra! Tyvärr får jag nog åka till veterinären i morgon med lilla Mmm för hennes "vätskepuckel" verkar ha blivit ännu större. Konstigt nog verkar hon inte det minsta besvärad av den! Vera mår utmärkt och kejsarsnittet har läkt så man knappt kan se det. Dessutom är hon smal och fin, nästan i utställningsform om det nu inte bara var för den rakade magen och bortklippta hasorna!
Rapport från Valplådan:
Idag tog en av valparna sina första darrande steg, alltså utan att hasa med magen som stöd! Det var roligt att se hur förvånad han verkade över att att ha kommit upp en bit och fått bättre överblick över livet i lådan! Han stannade upp och bara tittade, sedan började han gunga litet på benen, som för att testa om de verkligen fungerade och så avslutade han det hela med ett litet skutt upp på kompisarna! Det tar det mycket tid att ha valpar - nästan som att ha en baby och följa utvecklingen - de första stegen etc etc. Snart kommer de att öppna ögonen och börja höra och sedan börjar karusellen i valplådan och det är dags att flytta ur mitt sovrum. Måste dock erkänna att det varit jätteskönt att ha sängen för mig själv!
Idag har Allan-Brallan fått hälsa (på avstånd givetvis) på de små. Det var en otäck upplevelse för honom och han stod stel som en pinne och bara stirrade och sedan tyckte han det räckte och ville gärna lämna rummet. Min modige lille prins!!!
Tänka sig att det bor 15!!! hundar här just nu om man skall räkna med nykomligarna och inget bråk eller gruffande. Har nog sett att lille Conny verkligen ser upp till Allan och lilla Anna hänger Märta i hasorna och tittar beundrande på henne! Det måste vara jättenyttigt för de små att ha så många kompisar i olika åldrar och storlekar att ty sig till. Allan är litet småförtjust i Anna men han är ju förtjust i alla tjejer! Petter brukar leka med alla men har ett öga på var jag är.
Nu sitter jag här och bara hoppas på att ett under sker i natt och lilla Mmm:s puckel är borta i morgon när vi vaknar!
|
Vilken bra idé jag fick förra året i juni, jag menar att skriva dagbok. Är väl kanske litet ego men jag tycker faktiskt det är spännande att jämföra det som händer med det som hände vid samma tidpunkt förra året. Får nog skärpa mig och försöka skriva, kanske inte varje dag, men i alla fall varannan för nästa år och nästa valpkull så kan jag ju jämföra igen! Jag beskrev både Vera och Ellens valpkull ganska ingående och upptäckte att Olle från Veras kull och Sixten/Inge från Ellens kull var mycket lika - litet av tjuren Ferdinand och därför passade de så bra ihop, fanns inte mycket som gjorde dem upprörda! Möjligtvis om maten var slut! Så jag tror att det var jättebra att de båda kom till Tinas familj.
Nu skall jag bara hitta en bra familj till Petter, han påminner mycket om Teddy/Ove från Veras kull. Framåt, nyfiken men ändock väldigt signalkänslig och kommer redan på inkallning! Conny, som stannar i alla fall tills vidare är också mycket lik tjuren Ferdinand medan Anna har bestämt sig för att jag är hennes matte och släpper mig inte gärna ur sikte. De är "torra" hela natten men de har väldigt bråttom ut vid halvåtta-tiden på morgonen. Nu när det är så här gott väder är de ute hela dagarna och jag tar in dem när det är dags att äta och sova. Nog nu om Ellens valpkull.
Veras små praliner växer så det knakar, har just lagt in vikterna på dem när de var 1 vecka - forstsättning följer. Mmm (lilla Em) är pigg trots sin "vätskepuckel". Hon äter och kravlar omkring -över och under alla- finns inga hinder som är för stora för att inte ta sig fram till matbordet! Ja, det gäller för samtliga sju. I natt sov jag i 45-minutersperioder för valparna blev hungriga och letade efter mat och det gör de inte i det tysta vill jag lova! Dessutom behövde Vera gå ut 3 ggr!!! så det blev inte mycket sömn för min del. Och detta gör man frivilligt, gång på gång? Kan minnet vara alldeles för kort eller...? Men de är helt ljuvliga, kan inte se mig mätt på dem!
Märtas talgkörtelinflammation "exploderade" i går eftermiddag (varför händer allt på jourtid när det är som dyrast????) Fick en mindre chock när jag kom ut i hallen och såg en sjö av var och blod där hon legat och sovit middag. Nu kan "äckelmagade" personer sluta läsa! I vilket fall som helst försökte jag svälja paniken som låg på lur och började trycka ut mer ur talgkörten - det tog ju inte slut! Givetvis hade jag hjälp av Allan, som var mycket orolig för sin tjej. Till slut rev jag ett gammalt lakan och la som förband efter jag hade gjort rent såret - hålet var ca 0,5 cm brett och lika djupt. Tur att jag hade sjukvårdssaker kvar från Ellens juverinflammation! Ikväll har såret börjat läka ihop men är fruktansvärt svullet så det blir veterinärsbesök i morgon! Fattar inte vad det är som händer här, först Ellens juverinflammation (som jag inte trodde hon skulle klara), sedan akut kejsarsnitt på Vera, sedan lilla Mmm och nu då slutligen, hoppas det är slutligen, Märta. Agria säger väl snart upp bekanskapen med mig!
Det verkar vara läge att sätta in en kontaktannons: Snickare som omskolat sig till veterinär (eller tvärtom) sökes för mysiga hemmakvällar med mig och alla hundar och katter! Undrar hur många som går på den annonsen!?
Jag skall inte klaga, för det mesta njuter jag i fulla drag över att få planera min dag (nåja, frånsett alla akutbesök hos vet.) och umgås med alla hundarna, tänk bara att sitta på trappan och iaktta rollspelet hundarna emellan! Det är livskvalitét!!!
|
Nyss hemkommen från Blå Stjärnan. Nu räcker det att säga till bilen att vi skall till Blå Stjärnan så hittar den alldeles själv! Den här gången var det lilla Mmm som fick åka tillbaka dit hon föddes. Såg en jättestor vätskeansamling i nacken på henne i eftermiddags och började ringa runt till olika veterinärer och fick lika många svar som antalet veterinärer. Till slut ringde jag Stina, valparnas "farmor" och hon rådde mig att åka in med valpen. Vill ju inte gärna åka i onödan och sitta där i x antal timmar (väntetiden börjar närma sig akuten på Sahlgrenska numer) och dessutom skulle inte försäkringen gälla eftersom man inte kan försäkra före 6 veckors ålder. Händer något i samband med valpningen går tikens försäkring in och täcker upp. Nu är ju valparna 8 dygn så jag trodde jag skulle bli näst intill ruinerad. Men se, underverk sker, valpen täcktes av försäkringen tack vare att veterinären sa att valparna kunde ha fått en spruta för att komma igång efter kejsarsnittet och vissa valpar kan reagera på det här sättet. Underbart och än mer underbart är att lilla Mmm mår bra! Hon såg ut som en liten hamster förut med en stor bula som liksom vandrade runt och hängde ner så hon hade litet jobbigt att dia. Nu äter hon som om hon inte sett mat på länge (och det har hon ju inte, åtminstone minst 4 tim). Sällan har jag sett Vera så glad, hon formligen skrek av lycka när jag kom hem och visade henne vad som låg invirad i en liten gul filt! För säkerhets skull propsade hon på att få se både kartongen och pläden och riktigt söka igenom så det inte fanns en till valp där! Lilla Mmm är nog den renaste valpen i västra Sverige så har Vera hållt på att slicka henne. Visserliigen skulle hon egentlgen inte få göra det men jag tror det är viktigt för mor och barn att få knyta an igen. Jag får tvätta henne i morgon med "sprit". Henne och Märtas böld som blivit riktigt inflammerad. Livet som uppfödare är alldeles för spännande ibland!
Nu har alla fått var sitt litet tuggben, Conny är rolig han ligger och tronar i buren både på sitt, Petters och Anjas ben! Märta har redan svalt sitt med div. hulkningar som följd - hon satte det i halsen och jag bara tänkte Åh nej inte Blå Stjärnan igen! Som tur var fick jag ut men hon har ju stor mun så det kändes som om jag var nere i halsen på henne ända upp till armbågen - men jag hade fått nog av veterinärer! Just nu har Petter fått tag i ett av benen och försöker gräva ner det i parketten. Nå´n som vill bo här ett tag så jag kan dra till en öde ö "långtbortista´n"?
|
|
Har just kommit in från trädgården där jag förpassat 26 mördarsniglar till deras himmel. Jag är djurvän så det känns faktiskt inte bra men det är de eller min trädgård!!!! Förra året vid den här tiden kunde jag hitta mellan 100-200 sniglar per kväll och det blev en aning äckligt, nästan så jag drömde om dessa små slemmiga djur! Den hårda vintern och mitt idoga arbete med att mörda dem, har gett resultat märker jag!
Kom på i morse att det faktiskt är en sak jag saknar med jobbet! Jag har inte den där härliga, pirrande känslan och förväntan att nu är det snart semester! Kommer fortfarande ihåg hur min f.d. och jag packade volkwagenbussen, turistmodellen och drog mot Ystad för vidare färd till Polen och alla länder i väst- och Östeuropa. Vi sov i bussen, parkerade bara vid vägarna - det var innan alla överfall och alla var otroligt hjälpsamma när de såg S.et på bussen! Flera år i rad gjorde vi dessa resor. Sedan kom barnen och vi blev ordentliga och firade semestrarna på Öckerö och i Dalarna! Som sagt den där pirrande känslan så jag kan faktiskt leva utan den nu när jag har semester året om. Semester och semester förresten!!! Har gått ner 4 kg sedan i julas tack vare allt jobb med hundar och hus! Så nu är jag nere i min normala "matchvikt" och det utan att banta. Kan kanske bero på att jag varje dag på jobbet åt ett wienerbröd till morgonfikat (om det inte fanns bakelse vill säga)!
Idag har jag hälsat på hos Allans barn - åh vilka söta små mini-Allan!!! Ljuvliga, tur att jag redan har huset fullt av valpar!
Apropå valpar om man börjar med nykomlingarna så äter de och växer ohejdat! Vera är fantastisk som mamma, hon sköter verkligen om dem minitiöst. Jag vet ju hur gärna hon vill ligga i min säng men hon tvekar länge och kollar in så alla verkligen sover innan jag får lyfta upp henne. Då ligger hon bara 5 minuter och sedan måste hon bara ner till dem igen.
"Små-glinen" alltså Anna, Conny och Petter springer ut och in hela dagarna och numera är det ovanligt att det händer "olyckor" inne, peppar, peppar... Det är underligt med de manliga generna, klippte gräsmattan idag och vilka var intresserade av gräsklipparen, jo, Allan, Conny och Petter. Samma sak när jag tar fram verktygslådan, då är det ett stort huvud och två små som skall ner i den medan tjejerna tycker att det är helt ointressant! Det går ju förmodligen inte att bevisa att det finns en "mekanisk, hantverks" gen hos killarna men så ser det ut i alla fall i min familj.
Anna och Conny blir allt finare, visserligen ser Conny ut som ett litet "lurvmonster" nu, det skall bli spännande att ställa ut dem och få ett opartiskt omdöme!
Nu sover alla, Allan och Märta tillsammans i soffan (som vanligt), Nova och Ellen i var sin fåtölj, Vera med sina valpar och små-glinen har busat färdig och släpat ut allt som fanns i deras burar och ligger på kuddarna och filtarna och sover. Försöker de säga att de INTE vill sova inne i burarna tro?
|
|
Idag har Snygg-Olle och Nova höftleds- och armbågsröntgats + fått sin 1-årsvaccination och Märta var med för hon har fått en knöl på ryggen. Dessutom skulle hon kloklippas (jag väljer ju mina strider och den är onödig för hon är som ett litet lamm när sköterskan gör det!) Det blev en låååång och segdragen historia, vi var där kl 13.30 och kom hem 17.30! Vet inte varför det var så segt just idag för det brukar ju vara avklarat på en halvtimme i vanliga fall. Det tog så lång tid att Nova hann vakna ur sövningen så den fick göras om. Båda syskonen hade fina leder vad vi kunde se på plåtarna men dessa skall ju skickas till SKK för bedömning av deras veterinär. Märtas knöl bestod av en talgkörtel som inte hade något utlopp men den fixades och jag får raka bort pälsen just där och hålla koll på den.
Jag funderar mycket över "små-glinens" beteenden, varför de måste riva sönder och bädda med tidningarna i valphagen när det finns fina, välbäddade hundburar (med öppna dörrar) att gotta sig i, men nej då, de skall ligga på det hårda golvet och sova medan de har lagt in alla sina leksaker och tuggben i burarna. Mycket märrrrkligt! Nova mådde INTE bra efter den dubbla sövningen utan hade kräkts ner sig och bilburen totalt men det får jag ta hand om i morgon. Har torkat av henne med en våt handduk men i morgon så väntar storbad! Jag tror jag är lika slut som hundarna efter veterinärbesöket!
Jag njuter fortfarande lika mycket varje gång jag tittar på chokladbitarna! Så underbara färger, den kombinationen måste jag bara göra om innan Vera skall ha sin sista kull!!! Jag har klara problem - vem skall jag behålla - liverroan eller liver???? Förhoppningsvis löser det sig automatiskt när de blir litet äldre. Det kan också vara så att jag njuter mera eftersom det blev en så dramatisk förlossning och Vera hade det så jobbigt. Jag var livrädd för att hon inte skulle klara sig. Men nu är hon jättepigg. Det är litet underligt att se henne så smal och fin för hon har ju liknat en liten välfylld tunna i många veckor! Hoppas hon kan hålla den här vikten, hon har lätt för att få "trivselvikt". Apropå trivselvikt passade jag på att väga mig på hundvågen hos veterinären och fick en glad överraskning! Trots mina underliga matvanor med frukost på natten (ibland) och ytterligare en frukost vid 8-9-tiden på morgonen. Mycket kaffe med tillbehör, resterna av alla de arraksbollar som Dennis och Johanna hade med sig till valpträffen. Det måste ju bero på alla häcklopp över kompostgaller, joggingturer i skogen på jakt efter hundar som rymt, ut och in med valpar, städning och moppning av golv! Skaffa några hundar och gå ner i vikt - det trevliga sättet att banta!
Nä, nu känner jag att jag börjar spåra ur totalt! God Natt!
|
Här är ett bildbevis på att sommaren faktiskt har kommit (och kanske vänt?) Mina 5 rhododendronbuskar står i full blom och det är mäktigt att se dessa 2-3 m höga, helt lila buskar!
Igår fick jag totalfnatt, värre än vanligt! Ut åkte en Ikea-byrå vars lådor varit kassa minst 2 år, lådorna rasade ner varje gång jag försökte dra ut dem och igår fick jag alltså nog. Det är rätt skönt att bara få öppna ytterdörren och häva ut grejor. Pröva någon gång får ni se! MEN - detta ledde ju till en viss ommöblering (igen), så nu är kökssoffan på plats i hallen, där den stod innan mitt förra utbrott. Köksbordet krympte igen och alla köksstolarna finns där de ursprungligen var tänkta att stå. Katterna fick tillbaka sitt matbord, som tjänstgjort som trimbord ett tag och frysboxen fick sig en åktur. Trimbordet som också stod i köket ett tag, skulle bara trimma ett par hundar och sedan bära ut det var grundtanken, förpassades ut. Alla gardinerna åkte i tvätten. Nu ser det så ljust och öppet ut så jag tror inte det kommer upp några nya i sommar - dessutom har "små-glinen" den fula vanan att tugga på dem! Därefter knäskurade jag alla golven, klinkergolven med Svinto. Det var så rent att man kunde gå med vita sockar på golven, åtminstone i 5 minuter, sedan kom hundarna in från trädgården.... suck....Rhodendronbuskarna är jättevackra men de har klibbiga höljen om blommorna och dessa dalar tll marken när blommorna slår ut. Dessa sätter sig i pälsarna på hundarna och resten kan man ju räkna ut utan att vara Einstein!
Jag sitter här och funderar på hur jag skall göra med "små-glinen". Jag börjar allt mer fundera på om jag inte skall försöka hitta en fodervärd till Conny för jag vill ju gärna kunna para någon av tikarna med honom så småningom. Anna (Anja, Spanja) kan inte bestämma mig för vad hon skall heta men det lutar åt Anja - konstigt att det skall vara så svårt? Hon kommer säkert att bli en superfin tjej - men så har jag ett gott öga till livertiken Pigall i Veras kull...... Jag förstår allt mer de som blir djursamlare! Men sedan skall jag inte spara någon mer valp i kommande kullar, tror jag är kanske bäst att säga. Men - nej - då säger mina döttrar upp bekantskapen med mig. Mina döttrar skall vara glada över att jag inte föder upp Leonberger, irländsk varghund eller S:t Bernhards utan bara små gulliga cockrar!
Helt plötsligt upptäckte jag att det har börjat regna och jag som har massor av tvätt ute! Tvättmaskinen gick nonstop hela dagen igår, det blir mycket tvätt efter valpar vill jag lova. Idag har jag badat och trimmat till Vera för hon måste ju vara en riktigt snygg mamma när hon skall visa upp sina barn. Ellen fick en "framdelstrimning" (resten följer i morgon) och Märta, min kennelflicka, fick en riktig genomborstning och lämnade ifrån sig en hel bärpåse med päls och som hon njöt... låg och brummade hela tiden! Äntligen var det ju hennes tur att bli ordentligt omskött! I morgon måste Nova och Allan-Brallan badas och göras snygga. Det är banne mig ett 150-procentigt arbete med alla hundarna. Därutöver kommer huset och trädgården. Vila får jag göra på hemmet brukar jag säga!
|
|
Klockan är nu 04.25 och jag har ätit frukost, "facebokat", skött om de allra minsta, tröstat och lugnat Vera som har fått stora hormonkriget i kroppen med hässningar, inåtvända nysningar, "kissnödighet" och även "nr 2" trycker på. Hon vägrar gå ut, utan smiter som en oljad blixt in i rummet för att slippa gå ut från sina barn. Nästa gång skall jag koppla henne redan i valplådan för att undvika att behöva skura golv!!! Valparna börjar få så där riktigt goá valpmagar och äter och äter. Nyss hörde jag ett konstigt väsande ljud, det var en av de små som tagit fel på mammas mat och fått in syskonets öra i munnen och sög för glatta livet- de är bara för gulliga!
Jag har förpassat den stora hundkorgen i plast ut ur sovrummet. Tanken var att Vera skulle valpa i den och att hon, när allt var klart skulle flytta över till den riktiga valplådan. Nu blev det ju inte så utan nu står den tillfälligt i den nedre delen av hallen. I eftermiddags trodde jag att någon höll på att riva hallen, men det var Märta som helt plötsligt fått för sig att hon skulle sova i den och bökade runt. Den är så stor att hon, om hon knör ner sig och rullar ihop sig, faktiskt får plats i den. Jag bäddade med hennes täcke i den och efter det har hon både sovit middag och kväll i den men när jag tittade nu så tronade Allan-Brallan i den och Märta låg på golvet bredvid! Ellen ligger på min tröja i fåtöljen. Hon är speciell - första två nätterna (när jag väntade att Vera skulle valpa) traskade hon runt i huset och "moffade" uppfodrande om att få komma in och ligga på sin vanliga plats på min kudde men det vågade jag inte med tanke på Vera. Jag kom på att om jag la min gamla fleecetröja i fåtöljen så låg hon lugnt och sov hela natten på den. Vågade väl inte lämna den ifall någon annan skulle få för sig att ta hennes mattes tröja!
Tack och lov sover "små-glina" (Anna, Conny och Petter) fortfarande! Det är inte roligt just nu när det har regnat i flera dagar och de har så mycket spring i tassarna och det är så fruktansvärt blött och lerigt utomhus. Tänk att få in 3 upp över öronen leriga valpar och det många gånger per dag! Hinner ju knappt torka rent dem förrän det är dags för nästa omgång ut.
Undrar om det är någon idé att boka ett nytt möte med John Blund eller om jag skall anse att lördagen har börjat och sätta igång en tvättmaskin, vika in tvätt, köra en diskmaskin. Nja om jag börjar stöka för mycket så lär ju "små-glina" vakna och DÅ är karusellen verkligen i full gång!
Litet kuriosa :
så här skrev jag i dagboken den 12 juni förra året:
"Ikväll hade regnat sammanlagt 40 mm sedan igår eftermiddag, hoppas att det slutar snart och att gräsmattan torkar upp, så Allan och Ellen kan leka "elefantleken" igen utan att behöva duschas av innan de får komma in."
Med andra ord har det inte regnat speciellt mycket den här veckan, ca 15 mm!
|
Framför datorn sitter just nu världens tröttaste men lyckligaste hundägare!!!!!
Äntligen ett lyckligt slut på Veras låååånga "lidande"! 5 dagar med värkar till och från. Nu hörs små missbelåtna pip från valparna över att de har litet svårt ännu att hitta till matbordet men de gör tappra försök och kravlar runt och letar! Igår kväll fick jag åka akut till Blå Stjärnan för Veras värkar avtog och vattnet hade gått och då har man max 4 timmar på sig att ta sig till en veterinär. De försökte sätta igång värkarna men utan resultat så kl 01.40 blev det akut kejsarsnitt. Var jag nervös? Det är bara förnamnet, kände bara att bara Vera klara sig så är varje levande valp en bonus! Nu gick det över förväntan bra, har ju hört en massa skräckhistorier om akutsnitt och Blå Stjärnan - det är konstigt man får aldrig höra när det går bra. Nu gick det jättebra och jag är supernöjd med veterinärens och sköterskornas insatser i natt. Kommer aldrig att glömma när dörren till rummet där vi väntade, öppnades och en sköterska kom in med en liten kartong "fiskmåsar"!!!! Det var de mest underbara ljud man kunde höra - 7 st som pep och kravlade runt. Därefter kommer den trötta modern inrullandes på en bår, hon var riktigt rejält trött, påverkad av narkosen som hon nyss hade vaknat ur. Men hon mådde bra min lilla guldklimp! En liten tikvalp klarade sig tyvärr inte, hennes hjärta orkade inte med. Men jag får vara nöjd med de 7 som klarade sig!
Idag har Vera fått maten - dräktighetsfoder blandat med köttullar, äggula och druvsocker - på "sängen". Ut vill hon inte gå, vägrar totalt att lämna valparna så jag får lyfta ut henne när jag tycker det är dags!
Nu blir det inget mer skrivet ikväll för nu skall de vuxna ut och göra sig redo för en lång natts sömn! Jag får sätta väckarklockan på ringning 1 gång/timme för att hålla koll på mamma Vera och hennes små!
|
|
Ja, som jag skrev förra gången så kniiiiiiiiiper Vera och det har fortfarande inte tittat fram några små. Hon är klart påverkad och sover bort den mesta tiden - i min säng! Hjälp, jag är fånge mitt eget hem, kan inte eller rättare sagt vågar inte lämna henne utom hör- och synhåll mer än några minuter. Jag har kommit in i någon underlig dygnsrytm - sover när hon sover och är vaken på de mest konstiga tider - fika vid 3-tiden på natten är inte ovanligt! Snart kommer väl grannarna att ringa efter "männen i de vita rockarna" om de råkar vara vakna på nätterna när jag är ute och koppelrastar Vera med en stark strålkastare i handen (för att inte trampa på alla grodor, paddor och daggmaskar som också är nattdjur). Varv efter varv i trädgården med en hund som är fet som en tunna och knappt orkar hänga med. Motion skall ju vara bra för att få igång värkarbetet. Kommer ihåg från mina graviteter alla långpromenader, bullbak och fönsterputsning! Detta är ju precis inte några aktiviteter för Vera!
Det är intressant att iaktta de andra hundarnas uppförande mot den lilla gravida. Allan-Brallan lägger verkligen band på sig och är såååå försiktig, Nova luktar försiktigt och undrande på sin mamma och Ellen tycks säga: Stackars dig jag kommer ihåg hur jobbigt det var. Märta undviker henne, det som inte syns, finns inte. NEJ, inte fler av de där små med vassa pirayatänder igen. Så tittar hon på mig och tycks fråga: Hörru, var det verkligen nödvändigt???
Mitt sociala liv består av många och långa telefonsamtal och SMS. Den blivande pappan och "farmor" hör av sig och vill veta hur det hela framskrider. Hon påstår att Bono (pappan) och hon vankar oroliga fram och tillbaka! Det tror jag som jag vill, vet ju hur "orolig" Allan var när han blev pappa! Inte den minsta tanke på vad hans fästmör gick igenom utan lekte "härmfågel" som vanligt. Förresten håller han på att lära sig dansa! Han ser så gullig ut när han hoppar jämfota på bakbenen! Förut, när Vera var smal och rörlig, tränade jag dem att dansa ihop, ibland fungerade det bra och ibland mindre bra. Färgmässigt är de ett vackert par!
Anna, Conny och Petter har fått börja lära sig ordet "SÖK". Jag gömmer godis under blomkrukor ute på gräsmattan och så får de lukta sig fram Anna är klart snabbast, annars skulle man ju kunna tro att det skulle vara matvraket Conny! Alla tre kommer när jag ropar deras namn - där leder faktiskt Petter. Han släppar allt han har i tassarna eller munnen och kommer som ett litet streck
från de mest oväntade håll i trädgården! Valparna springer fritt ut och in numera, utom Conny som är litet rädd för trappor men sätter jag honom ett trappsteg ned så vågar han. Petter flyger ner och ibland missar han alla trappstegen som i förrgår då han landade på gruset med nosen före. Han bara skakade på sig och tittade litet förnärmad på trappan som han trodde hade kastat ner honom!
Jag säger igen: Vilken tur att jag inte köpte huset i Svenljunga med sin välskötta men ack så lilla trädgård!!!!!!!!
|
|
Intet är som väntans tider. Det tycker både Vera och jag. I eftermiddags tyckte jag mig se tecken på att valpningen kanske skulle starta i kväll så jag började tempa henne och - faktiskt så hade tempen gått ner till 37 grader och hon hade förvärkar. Detta 1 timme innan en familj skulle komma på besök och prata valp. Det blev ett snabb-bad så att hon skulle vara ren i alla fall om det skulle bära till under besöket. Jag har packat upp alla "valpningstillbehören", steriliserat saxen och tagit fram travar med handdukar så nu är vi, åtminstone jag, redo för det stora undret! Har ringt Jenny, min äldsta dotter, för att ha någon back-up men hon ville komma och vara med och det är jätteskönt att inte vara ensam om något tokigt skulle inträffa. Dessutom lovade hon att ta med sig resterna från deras grillkväll, mmmmmmmm!
De övriga i familjen verkar förvirrade: Va´är sovrumsdörren stängd!!!! Vafför????? Vi brukar ju alltid sova i sängen och buren - hur skall vi kunna hitta nya sovplatser så där helt plötsligt? Ska´hon den där lilla feta tunnan sova där med matte, alldeles själv, vilken orättvisa! De enda som är oberörda är Anna, Conny och Petter. De snusar och snarkar i sin valphage som vanligt.
Nej, nu har jag inte tid (eller ro) att sitta här och skriva dagbok, förmodligen blir det inga dagboksanteckningar innan valparna är födda. Men man aldrig säga aldrig, Vera kanske "håller på sig" och kniiiiiper några dagar till!
|
|
Nu har Torsten, eller som han numera kallas Totti, rest hem till Eklanda i Mölndal och det var inte utan att jag fick behärska mig och ta tillbaka honom! Sjukt, ja jag vet. Ju längre valparna har stannat desto svårare blir det att skicka iväg dem. Har i alla fall redan fått en hälsning på förstasidan på hemsida om att han låg tryggt och sov. Där ser man hur han längtar efter gammelmatte och flocken! Otack är väldens lön - skojade ju bara!
Men apropå otack så kan man verkligen börja fundera över Kungen av Benarebys (katten) beteende! Det står tre kattmatskålar varav en är ganska så full, en halvfull och en, enligt honom, halvtom. Vad gör han, jo, påkallar min uppmärksamhet med gälla skrik och riktigt pekar på den halvtomma skålen med ett påpekande om FYLL PÅ; NUUU! Men ät ur de andra då!!! Men icke! Precis som Märta gör med vattenskålarna - båda skall vara rågade med färskt vatten annars sätter hon tassen i dem och kör runt för då vet hon att jag kommer springande eftersom hon vet att jag ogillar verkligen att få vatten över hela hallgolvet! Så finns det människor som påstår att djur inte kan räkna ut saker?! Kanske jag har ovanligt smarta djur...?
Igår bäddade jag i valplådan med en gammal, men nytvättad, bäddmadrass och en kudde. Vera hade tydligen provat lådan under tiden jag hos veterinären och besiktigade Torsten/Totti. Eftersom hon har så många eller stora valpar i magen har hon jättesvårt att hålla tätt. Behöver jag säga mer? Nu hänger madrassen på tork (igen) och jag hoppas den hinner torka innan valparna skall inta lådan. Vera går in på 55:e dygnet och hoppas verkligen hon kan "hålla igen" ytterligare minst 3 dygn! Ikväll var hon i lådan igen och provbäddade litet men det fanns ju inte så mycket att bädda med, bara en fäll.
Jag tog en sväng till Mölnlycke centrum efter veterinärbesöket, dels för att handla mat, klotång och karda till Totti. I bakhuvudet fanns det en tanke på att det var något jag skulle fira med en bakelse idag, men jag kunde för mitt liv inte komma på vad det var - inte förrän jag läste gårdagens dagbok - just det - årsdagen av densamma! Nu är det definitivt för sent att inhandla något. Bra, då har jag något att se fram emot i morgon!
|
Nu har jag återigen fått ont i hjärtat. Det går an att lämna valpar som är 8 veckor men när de blir äldre biter de sig fast på ett annat sätt. Man lär känna dem och deras små egenheter och personligheter. Men det är en jättefin familj i Mölndal som fastnat för honom och han åker iväg på fredag.
Nu sitter jag här och undrar vart tisdagen tog vägen, någon verkar ha snott hela den dagen! Får kolla med Efterlyst på TV! Förmodligen har jag grävt ner den i trädgården bland alla växter jag har planterat.
Idag upptäckte jag tre cockrar på rymmen i den för hundar förbjudna delen av trädgården. I täten var Allan och sedan Ellen och sist Nova som var litet tveksam till hela företaget verkade det som. Nu är det stopp den vägen i alla fall för Nova visade mig genom att försöka ta sig tillbaka rymningsvägen. Bussigt av henne! Igår ringde en familj som hade fastnat för Petter och som ville komma och bekanta sig med honom (nu blev det ju inte Petter utan Torsten som de föll för) och jag fick ett mail från Danmark om att få tinga en tikvalp från Veras nya kull! De bad att få ringa och jag kände bara HJÄLP danska är väl inte min starkaste sida och absolut inte i telefon! Men det visade sig vara jättelätt att förstå honom som ringde och vi pratade i säkert en halvtimme! Så de kommer hit och hälsar på när Veras valpar är födda. Det kändes bra för Egot! Tänk att ha valpar både i Norge och Danmark förutom i Sverie. Vad blir nästa steg - Finland eller något annat europeiskt land!?!?? Det känns som om jag börjar få litet "flyt" i tillvaron efter en låååång och hård vinter. Det verkar som det lönar sig att testa och mentalbeskriva de hundar som skall gå i avel! Ja, ja och så ställa ut förstås, men det är ju inte alltid att de mest meriterade som är de bästa avelshundarna utan jag tror att det gäller att hitta rätt kombination av tik och hane.
Nu håller valparna på att läsa sönder tidningarna i valphagen! Det bits, morras och rivs så Märta har flytt in i sovrummet för att få nattro.Vera ligger bredvid mig och stönar och suckar för valparna tycks ta all plats i hennes mage. Jag vägde henne nyss och vågen stannade på drygt 19 kg. Hon har gått upp nästan 6 kg, trots att hon emellanåt matvägrar. Vojne, vojne hur många valpar döljer sig i magen???? Hoppas det inte är fler än 8 för då kan hon ge dem di annars får jag rycka in och stödmata och det har jag ett jobbigt minne av när det gäller Ellens kull.
Jag räknar ner dagarna för förlossningen och är tacksam för varje dag som går för att valparna skall få en så ultimat start som möjligt här i livet! Nu har hon gått 54 dagar så det är alltså 9 dagar kvar men jag tror de kommer redan på tisdag eller onsdag nästa vecka. Fick klar valplådan sent igår kväll, satte på en regel för att kunna stänga igen den. Jag sågade ju isär den när jag upptäckte att Ellens valpar gärna ville röra sig utanför lådan. Har bäddat rent och gosat till men det upptäckte ju Märta som bäddade om och gosade ner sig lådan! OK det är henne väl unt att få ligga litet ombonat även om hon inte helt fick plats men det löste hon genom att sparka litet lätt på sidan så regeln gick upp och hon kunde sträcka ut sig i full-längd!
I morgon måste jag fira för då är det exakt ett år sedan jag började skriva på den här dagboken! Det får nog bli en bakelse och en kopp kaffe på altanen!
|
Jag fotade Ellens namngivningstårta. Vilken kul idé med en ätlig film att lägga på tårtan!
Åh, vad jag älskar sommaren, tänk att kunna ha ytterdörren och balkongdörren öppna hela dagarna och hundarna kan springa fritt ut och in. Idag har jag fått ordning på balkongen eller om man så vill altanen! Ett 15-tal blomkrukor och 8 balkonglådor väntar bara på att innehållet skall börja växa. Har kommit på att det är ingen idé att satsa på sommarblommor i trädgården - det hundarna inte gräver upp tar de f-e mördarsniglarna hand om! Fast jag har faktiskt hittat sniglar uppe på balkongen och på husväggarna! Jag tycker de verkar en aning desperata i sin jakt på mat. Alla krukor som står på balkongen är nogsamt inhägnade för det finns vissa i familjen som tillhör grävarsläktet och undrar om de inte är vegetarianer också. Nu menar jag Nova och valparna! De andra har blivit allt klokare med åldern, Märta ligger i skuggan och sover. Hon sover bara med ett öga i taget för de små ohängda snorvalparna vet inte alltid var de sätter sina små tassar! Nu har det äntligen blivit en flock av cockrarna och alla busar och leker med varandra, utom vera som är sååå gravid och promenerar runt i trädgården och letar efter någonstans där hon kan föda så småningom! Jag får verkligen hålla ett öga på henne, i eftermiddags hittade hon ett ställe i det nya staketet där hon kunde försvinna. Jag fick tag i henne när hon stod och funderade på om hon skulle kunna åla sig in under friggeboden. Otur för henne att jag såg det hela! Förresten hade hon nog inte kommit in under med den stora magen hon har!
Igår var det Ellens (mitt barnbarns) namngivningsdag. Känns litet konstigt att tala om barnet Ellen och hunden Ellen. Det kan uppstå missförstånd som när jag berättade för en gammal arbetskamrat att jag skulle på namngivningsfest för Ellen. Det blev helt tyst i telefonen, hon sa inte ett ljud till slut fick jag förklara att det var mitt barnbarn som det gällde. Jag hörde lättnaden i hennes röst när hon försiktigt sa att hon först tyckte jag gick för långt när det gäller hundarna, tihi! Idag fyller Veras valpar 1 år - så grattis alla som läser detta, för så fina och kloka valpar som hon fick så är det väl självklart att de läser "mormors" dagbok?
Min tanke var att bada och raka ner Veras mage ikväll, men efter allt planterande ville inte ryggen vara med riktigt så jag får göra ett nytt försök i morgon eftermiddag. Det är ingen panik ännu men idag var jag faktiskt på apoteket och inhandlade engångshandskar + Treo, handskarna för att ha när jag hjälper valparna till världen och Treon till mitt huvud för det lär väl som tidigare förlossningar bli en låååååång natt.Men ack så spännande att åter igen få vara med om detta under! Nu har det börja hända små "olyckor" inne för Vera hinner inte alltid ut i tid. Det tar ju tid att vagga iväg ner för trapporna, bevars! Dessutom måste hon ut flera gånger varje natt så det blir inte mycket sova av - ingen oavbruten sömn i alla fall. Jag har försökt att sova en stund på eftermiddagarna men det är som förgjort! Trots att jag är med i NIX-registret så ringer en massa telefonförsäljare precis när jag somnat. Jag vågar ju inte låta bli att svara ifall det är en valpköpare till Petter eller Torsten!
|
På det här fotot får Burnie en försiktig puss av en av Ellens valpar - jättegulligt!
Nu sitter jag här helnöjd, heltrött och bara myser efter att ha gjort upp en brasa. Jag kom i sådan frysning ikväll efter att ha varit ute nästan hela dagen. Dagen startade redan 05.00 när Vera var tvungen att gå ut (valparna trycker ju på) och upptäckte att de fullkomligt vräkte ner. Bra väder för valpträff tänkte jag och tog mig en tidig morgonfika. Gick och la mig en stund igen men kunde inte somna om. Jag låg och funderade på hur jag skulle göra med alla Veras valpar med hussar och mattar som skulle komma kl. 13. Hur skulle jag få plats med alla leriga hundar, alla som skulle äta etc etc. Tusen tankar snurrade runt i huvudet - och framför allt hur skulle Vera uppleva det hela. Tänk om hon blev stressad nu när hon är såååå gravid. Men under förmiddagen försvann regnet och solen tittade fram. Det hjälpte tydligen att i inbjudan be alla ta med sig solen! Det var så roligt att äntligen få se norske Charlie live, har ju inte sett honom sedan han åkte iväg som 8-veckors valp. Det hade blivit en stor och ståtlig kille av honom! Och så go´! Burnie har jag inte sett sedan han såg ut som en liten afghanvalp i december! Och nu en riktigt röd och ståtlig cockerkille! De andra såg jag ju senast förra lördagen på utställningen i Nödinge. Tyvärr ringde Tina i morse och berättade att hon drabbats av influensa så Olle kom inte, har väl inte hunnit lära sig bussturerna från Kullavik till Mölnlycke ännu, kan tänka.
Jag visade Tanja hur hon skall trimma Charlie och jag började att fixa till öronen, bröstet, tassarna och baken. Det är inte lätt att veta hur mycket man skall ta och vilka verktyg man skall använda på de olika kroppsdelarna när man är nybörjare. Han fick i alla fall cockeröron och "katt-tassar" och bröstet klippt så nu kan han charma de norska tisperne!
Burnie fick också en liten genomgång på trimbordet men han var så bra trimmad innan så det var inte så mycket att göra, bara underhålla det som var gjort tidigare.
Jag tycker det var en hellyckad valpträff! Givetvis kunde jag gjort mycket mer men samtidigt är det mysigt att bara sitta och äta och prata hund och få höra vad valparna haft för sig sedan de lämnade mig. Dennis hade med sig agilityutrustning, tyvärr hann jag aldrig se för jag stod och trimmade men ett jättestort tack Dennis för hjälpen - glömde förmodligen säga det innan ni åkte. Så mycket gott alla hade med sig till kaffet: ananaspaj, arraksbollar, bullar. Jag kommer att rulla fram om jag skall äta upp alla resterna - eller så kan jag ta med det till nästa utställning! Mitt barnbarn Filip gjorde salladen som vi åt. Massor av olika grönsaker och han skar, rev och klippte så det stod härliga till och den smakade verkligen jättegott - så tack Filip för all hjälp med maten och valparna! Det här låter nästan som ett "Guldbagge-tal": "och så vill jag tacka mamma och pappa och producenten och låtskrivaren och doa-kören etc etc etc!"
Nu har John Blund strött sömnsand i ögonen så jag knappt kan se tangenterna. I morgon är en ny dag och jag skall göra en sallad till ca 25 personer för mitt lilla barnbarn Ellen har sin namngivningsdag.
|
|
För några år sedan brukade jag sammanstråla i ICA-affären, eller rättare sagt vi handlade samtidigt, med en kvinna. Man kunde höra hennes: Märrrkligt, mycket märrrkligt (hon skorrade) när hon hittade sakerna hon hade skrivt upp som t.ex. mjölk, bröd, ja allt det där som är vanligt för oss . Nu känner jag också för att använda det uttrycket: Märrrkligt, mycket märrrkligt vad en dag i solen med trädgårdsarbete och målning etc etc, kan göra med humöret! Har jobbat med att sätta upp ett nytt staket så hundarna kan gå balkongvägen när det regnar så jag slipper få in leriga och blöta hundar i huset utan de kan ligga eller traska runt och torka upp litet under taket. Att jag inte kommit på det tidigare? Men med all tankeverksamhet på att flytta till något större så kom jag på den lösningen. Dessutom har jag insett att man kan inte spara på allt. Allt går inte under epitetet "bra att ha" utan skall slängas! Fast jag måste erkänna att virke har jag väldigt svårt att göra mig av med. DET kan vara bra ha i några nya byggprojekt.
Efter valpträffen på lördag skall jag slänga ut den nya (inköpt när Vera skulle valpa förra gången) plastmattan till sovrummet. Det dummaste jag gjort, kunde lagt pengarna på att måla eller lacka trägolvet istället! Den mattan kommer att hamna under trädgårdsmöblerna (matavdelningen) på altanen! Vilket i sin tur leder till att jag skall glasa in densamma, vilket leder till att spika upp bräder så det blir tätt runt om. Så är jag tillbaka i sovrummet och kommer att lacka eller måla golvet och försöka spackla igen hundarnas framfart på tapeterna! Undrar hur långt jag hinner innan det är dags för Vera att valpa? Sedan har jag kommit på en bra lösning på förvaringsproblemet och sedan .......... Ja, ni hör själva! Det är så himla skönt att jag äntligen har blivit sådan som jag har varit förr! Jag njuter och hundarna känner av det och bara sååå nöjda. De har varit med ute hela dagen och kollat in vad jag har haft för mig (inkl. valparna) så nu sover alla jättegott. Hade tänkt att fira den här dagen med ett glas vitt vin på altanen men en titt på termometern, 8 grader, gjorde att jag satte mig framför datorn istället!
Jag längtar till lördag då nästan alla från Veras Elvis-kull kommer hit. Det skall bli så fantastiskt roligt att träffa alla dessa underbara valpköpare! Risken är väl att jag står där med tårar i ögonen när Charlie och Burnie åker hem igen. Alice, Allan och Olle träffar jag ju ofta för att inte snacka om min lilla prinsessa Nova som brukar få sova i min säng en stund varje morgon!
Förresten vet ni att daggmaskar är ljuskänsliga? Häromkvällen fanns det massor av stora, feta daggmaskar i trädgården men så fort jag lyste på dem så schwoop så försvann de raskt ner i jorden. Detta hade jag ingen aaaaning om! Tack och lov att de försvann för jag gillar inte när hundarna äter upp dem, inte Märta förstås, hon är gammal och förståndig men jag kan gott tänka mig Allan-Brallan och Nova göra det och kanske t.o.m. Ellen. Vera är gravid och äter bara "gravidmat" och tuggben!
Valparna växer så det knakar och lyssnar till sina namn så jag hoppas bara att ev. valpköpare tycker namnen Petter och Torsten är OK. För det mesta är de "torra" hela natten men sedan gäller det att vara snabb och få ut alla 4 innan behoven "trycker på"! Jag har faktiskt blivit ganska snabb på att få ut 4 valpar innan det händer något inne! Då är klockan strax före 7 på morgonen och jag brukar klara av frukosten medan de klarar av de de nu skall göra. Därefter följer 1-2 timmar i sängen med en bok eller tidning och så ett sista möte med John Blund innan de vuxna hundarna behöver gå ut. Jag har försökt infinna mig på mitt gamla jobb för en morgonfika kl 09.30 men har misslyckats hittills, får göra nya försök nästa vecka, d.v.s. om det regnar på morgonen för annars har jag ingen lust att ge mig iväg!
Nu är jag så där härligt trött och kommer att sova som en, ja vad säger man, gris? hela natten för i morgon väntar trimmern, gräsklipparen och ogräset på mig och en tur till återvinningsstationen med valparnas sönderlästa tidningar.
|
|
Nu har jag tänkt klart och är tillbaka i verkligheten! Vad är en en grön välklippt gräsmatta på 897 kvm och ett hus på 227 kvm mot en helt underbar, kuperad, söndergrävd trädgård på 1875 kvm, ett enormt magnoliaträd, massor av fruktträd och bärbuskar och ett rött litet hus på ca 90 kvm - INGENTING! Jag vill INTE ha grannar på båda sidor om mig och gatan utanför på framsidan, visserligen skog på baksidan av huset. Jag kommer fortfarande ihåg, med en rysning, kampen om den snyggaste och ogräsfriaste trädgården från förr. Här finns skog på två sidor, tjärnet på¨en sida och så ängen med de gulliga alpackorna. Vem skulle dessa roliga djur reta om jag flyttar? De skulle ju dö av tristess. På sommaren har jag ju underhållning (på avstånd - ej synhåll) när stadsborna flyttar ut på landet och firar semester i tron att de inte hörs. Det är bara att starta gräsklipparen eller trimmern som moteld tidigt på morgonen, haha! Det var väl en process som jag måste gå igenom och få tänka över hur jag egentligen vill ha det. Som sagt så har jag kommit fram till att jag vill ha det precis som jag har det. Visserligen trångt men jag har ju hundarna som sällskapshundar, tätt inpå mig hela tiden. Ibland kanske litet väl tight men so what? De tllhör familjen och bor här precis som jag och de har ju inte valt att bo just med mig. Så var det kapitlet avklarat.
Nu till något jättetrevligt: (Lill-)Allan, Alice, Nova, Olle och (Stor-Allan) deltog i Cocker Västs utställning i Nödinge i lördags. Det var varmt, fruktansvärt varmt och jag var tacksam över att ha tältet som vi satte in hundarna i, vi människor fick trängas bäst vi kunde för att få litet skydd mot solen. Dennis, -Lill-Allans husse - uthärdade tappert värmen och solen i sin stol utanför tältet (undrar vilken färg han har idag - kräftröd?) Alla fick jättefina kritiker och t.o.m. HP i uppfödarklassen! Både hundarna och deras mattar/hussar visade upp Veras valpar med den äran! Det är inte lätt att visa upp sin hund på ett snyggt och proffsigt sätt. Glömmer aldrig hur nervös och stirrig jag var de första gångerna. Nu börjar det bli litet bättre fast fotona som Tina och Agneta (Malins mamma) tog, visar en hel del brister, men jag har ju en förmåga att se helknäpp ut på foto! Jag tror jag skall göra en sida speciellt för utställningsfoton. Åh, så roligt det var att vara många i tältet, jag brukar ju åka ensam på utställningar, nu hjälptes vi åt med tältresning, rastning av hundar etc, etc. Undrar om jag kan muta någon att åka med till nästa utställnng????
Nu är Vera rejält tjock om magen, nästan så jag tror det är 8-9 valpar! Hon suckar och stönar och går försiktigt ned och uppför trappan, men helst vill hon ligga under fåtöljen och se gravid ut! Ut går man bara när det verkligen behövs och inte mer!
Plötsligt har min säng blivit alldeles för varm och hon tillbringar nätterna under den.
Idag har
har Allan-Brallan verkligen kommit loss - alla som träffat honom vet precis vad jag menar - högt och lågt - hit och dit!!! Han har löpt Götebeborgsvarvet gång på gång i trädgården, flugit över infiltrationsanläggningen och Märta, rundat valphagen, varvat rhodendronbuskarna, ärevarv runt flaggstången och så på det igen och igen och igen och........ Först trodde jag han hade blivit getingstucken på någon ädlare kroppsdel men det var bara ren och skär livsglädje. Jag satt på trappan och skrattade så tårarna rann! Stundtals fick han med sig både Ellen och Nova och nu ikväll försökte till och med valparna hänga på (med varierat resultat). En så go´och underbar kille han är!!!
I morgon skall jag packa ihop valphagen i vardagsrummet och återta detsamma, åtminstone för 4 veckor tills det är dags för Vera och valpar att flytta in. Det är nog det, som gjort att jag känt "väggarna krypa inpå mig", att ständigt ha en så stor del av vardagsrummet avstängt. Anna, Conny, Petter och Torsten kommer tills vidare att ingå bland de vuxna men få sova i sina burar på nätterna. Nova går fortfarande självmant in i sin "nattbur" när jag säger "God natt". Hon sover där hela natten fast burdörren är öppen. Jag väntar bara på att någon/några skall ringa och be att få köpa Petter och Torsten och det kommer det säkert att göra. Det är inte riktigt schysst mot valparna, tycker jag, att tiden inte räcker till för att bara vara med dem. De får visserligen all omvårdnad de behöver men.... lyckan är att få en alldeles egen familj (tror jag i fall).
I morgon skall jag också, äntligen, fixa iordning balkongen/altanen med blommor och så köpa gurka, physallis och tomater till växthuset. Litet sent, men jag har ju varit handlingsförlamad ett tag men nu skall det bli fart på trädgårdsarbetet! Måste ju vara snyggt när alla Veras "gamla" valpar kommer och hälsar på nu på lördag!
|
|
Ikväll har jag suttit ute på min underbara, stora altan/balkong och lyssnat på fåglarna, tittat på fladdermössen som ilat förbi, körsbärsträden som blommar för fullt och 5 hundar som njutit av svalkan och 4 valpar som sover lugnt i hagen. DÅ började jag verkligen fundera - VILL jag verkligen lämna allt detta för att flytta till Svenljunga???????? Visserligen till ett större hus - men- inget tjärn, inte skog på det här sättet, inte en trädgård full med fruktträd, 1 miljon paddor, grodor och mördarsniglar. De sistnämnda kan jag stå ut med känns det som just nu! Kanske borde jag gå i paddterapi. Eller också blir jag så här knäpp och nostalgisk när en valp åker härifrån, ja vem vet? Inge/Sixten åkte hem till Tina och Olle och resten av deras familj i eftermiddags. Men - det var ju ändock ett av mina barnbarn. Har redan fått veta att han har gjort sig hemmastadd. Kanske var det inte riktigt vad Olle hade tänkt sig men nu är det bara så.... Olle var med och hämtade Sixten men han hade bara nos och ögon för sin syster Nova som fortfarande tycktes dofta gott efter sitt löp. Allan-Brallan, som är mer van och vet hur det går till har gett upp för några dagar sedan men inte Olle!
I did again men värre: skulle bära in alla valparna innan Tina kom, tog Petter under armen och så räknade jag huvudena på valparna som var kvar i hagen - 4 valpar tittade på mig och jag greps av panik och for runt och tittade under alla buskarna efter den 5:e valpen. Gissa vad - jag hade honom ju under armen!!!!!! Tycker det verkar som om den där berömda väggen är ganska nära!
Har fått flera mail idag om Petter och Torsten men inte hört något mer efter det jag svarat dem. Ingen av dessa två kommer jag att lämna på foder eftersom jag har Conny kvar - och Anna/Spanja/Anja. Jag kan inte riktigt bestämma mig för vad hon skall heta men namnen låter nog ganska lika i ett par hundöron.
På lördag gäller det!!!!! Fyra syskon skall göra upp om vem som snyggast i världen, i alla fall Västsverige, är. Givetvis är alla lika snygga så det blir ingen lätt match för domaren!!!! Håll nu alla tummar och tassar för Alice, Lill-Allan, Nova och Olle och så givetvis Allan-Brallan som debuterar i öppenklassen, de andra deltar i juniorklassen. Kanske någon av dem deltar i tävlingen Västsveriges snabbaste cocker också.
Jätteroligt att alla, utom Louise/Teddy (Louise måste jobba) kommer till valpträffen. Erika/Teddy/Ove har inte hört av sig - får väl skicka ett nytt mail eller nyttja Facebook och fråga, men jag förstår om de inte kommer. Köra över 30 mil hit och 30 mil tillbaka är ingen man gör bara så där! Bara när det gäller parningar - jag var ju i närheten av dem när Vera träffade sin fästman men då sov vi över hos Veras "svärmor".
|
|
Usch och fy jag skäms över att inte ha skrivit dagbok på en hel vecka! Tiden bara försvinner med 5 vuxna hundar och 5 valpar!!! Alla skall ju ha sin tid med matte. Ikväll har jag badat Nova och försökt göra henne tovfri - var i hela världen har hon varit - full med grankvistar, gamla tistlar och enruskor! Trodde jag hade full koll på hennes päls - men inte då! I morgon tar vi resten av skogen innan hon skall trimmas av Eva inför utställningen i Nödinge.
Det är ett evigt bärande ut och in med valparna - 3 ggr/dag är de ute i valphagen, om det inte regnar vill säga för då är det fullt ös i köket! Gamla Märta muttrar och lägger sig i min säng tillsammans med Allan för att komma undan pirayorna. Vera däremot välter gärna valphagen för att komma åt deras tuggben och leksaker - så´n är hon och det skäms hon inte för! Nova försöker hjälpa Ellen att uppfostra valparna. För det mesta slutar det med att Ellen uppfostrar Nova! Hoppas verkligen att det finns några som vill ha Petter och Torsten för de behöver verkligen egna familjer som kan ägna sig åt bara dem. Inge/Sixten flyttar hem till Tina och hennes familj på onsdag.
Ja, själv har jag huvudet fullt av köpa-hus-planer resp. sälja-hus. Det går åt massor av energi med att leta och kolla hus. Jag vill ju ha ett större hus och helst i Svenljunga och det skall vara "hund- och kattvänligt"!!! Nästa fredag skall jag på visning av 2 hus - få se om de "håller måttet"!
Förresten - igår förpassade jag de första mördarsniglarna till snigelhimlen! Nu börjar de dyka upp och det gäller att ta tag i saken med en gång annars så väntar det en invasion längre fram av dessa små slemmiga odjur som äter allt grönt. Förresten det behöver inte vara grönt - allt stryker med!
Nu ligger den blivande mamman (Vera) och morrar åt Ellen som bara råkar finnas i samma rum som hon. Vera har nämligen ett tuggben som hon vaktar med livet som insats. Har jag sagt någon gång att det är långtråkigt att ha ett gäng hundar? Näe, trodde väl det!
|
|
Hah, nu skrev jag faktiskt dagbok igår också!!!!
Erkänn: alla har vi väl velat lägga ut våra barn på Blocket någon gång? Jag såg en rolig annons nyss: 1-åring säljes för 4.000:-! De kunde väl gått ut med minst 6000:- tycker jag. Upptäckte sedan att annonsen fanns under hästar!!! Nu ligger Torsten och Petter ute på Blocket! Jag är väl blödig men att sälja mina barn på blocket..... För deras skull vore det underbart om de fick nya familjer som verkligen har tid att ägna sig åt dem.
Idag tyckte jag så synd om valparna att de fick husera fritt i hela huset. Det har ju regnat hela dagen och de har inte kunnat vara ute och springa av sig, så det fick bli som det blev. M.a.o. kíss och bajs litet varstans men så roligt som de hade.... Märta bad att få gå in och lägga sig i min säng och sliippa undan de 5 pirayorna. Givetvis biföll jag hennes önskan och hennes önskan är ju Allans önskan så de två har tillbringat kvällen i min säng!
Har påbörjat trimning och kloklippning av valparna och är hittills klar med 2,5 valp! Får fortsätta i morgon men då skall Nova och Allan badas också(om det blir bättre väder för annars är det ogjort arbete!)
Jag funderar och funderar och funderar på vad vi skall hitta på att göra på valpträffen. Skall försöka få hit en "hemlig gäst" men huvudsaken är väl att vi träffas och umgås och jämför våra hundar, eller? Någon form av mat eller fika måste det ju bli för många har åkt lång väg. I vilket fall som helst skall det bli oroligt roligt att träffa Veras valpar OCH deras mattar/hussar!!! Hund kan man ju prata om hur länge som helst! En sak kan jag lova med bestämdhet: det blir ingen allsång, är allergisk mot detta eviga sjungande på tillställningar, haha! Däremot funderar jag på om jag skall be alla ta med något till kaffet och det skall börja med deras hunds namns första bokstav! Det vore väl något att fundera över? Ja, vad kan det bli av A, A, B, C, N, O och T? Nu har ju alla som läser min dagbok fått litet försprång!
|
Nu är det bevisat att Vera verkligen är gravid! Ultraljudet visade på stor aktivitet i hennes mage, Tina och jag räknade till ca 6 valpar men jag tror det är fler, några ville bara inte vara med på fotot! Jag passade också på att vaccinera valparna för de är ju 12 veckor nu. Det skulle verkligen vara roligt om det "dök upp" två valpköpare som vill ha Torsten och Petter för de behöver få flytta till egna familjer nu och få all uppmärksamhet riktad på sig som enda hund eller rättare sagt valp. Jag försöker verkligen att ge dem en egen stund var med mig, antingen inne eller ute i trädgården. Skönt att det varit så fint väder så de kan busa runt ordentligt, vilket bl.a. innebär att rusa runt i tunnlarna, "sparka boll" och försöka gräva fram "ätliga rötter" i gräsmattan. Ibland trillar de ner i sina egentassade grävda hål - haha! Just nu hörs ett "ritschande" ljud från valpkorgen - någon behagar läsa sönder GP. Jag skall inte gå och kolla för då vaknar hela flocken och så är vi åter på ruta 1!
Jag är mentalt uttröttad efter att slutligen bestämt mig för att lägga ett bud på det underbara huset i Svenljunga. Detta innebär ju att jag skall sälja mitt hus och det är många söndergnagda lister och dörrar, bortrivna tapeter etc etc som måste åtgärdas innan fotografering och visning! För att inte tala om trädgården med "allt-bra-att-ha-virke" som måste kastas. Har i alla fall kommit på att eftersom det andra huset är så stort så behöver jag inte slänga något i friggeboden!!! Skönt! Nu får jag börja se mig om efter golvläggare, staketuppsättare, klinkerläggare och ev. målare för att iordningsställa det nya huset. Sedan måste jag välja vilken uppvärmning som är bäst och billigast. Ja, ni ser att min hjärna kommer snart att få en härdsmälta!
Som om detta inte vore nog, så kommer Vera att valpa mitt i det hela, förhoppningsvis håller hon på sig tills visningarna har varit! Det som jag verkligen ser fram emot är valpträffen 29 maj. Jag har vissa planer för den - hm! Hoppas bara att solen lyser från en klarblå himmel så vi kan vara ute hela tiden för jag vågar inte störa Vera så nära inpå valpningen och man får ju inte, enl. SKK, transportera en gravid tik 14 dagar innan beräknad valpning!!!
Just nu är livet vansinnigt spännande, nästan för spännande men jag tror att nästa vecka är nog budgivningen avklarad och jag vet mer och då kan jag ju handgripligen börja fixa allt.
Nu vet jag var Benarebyns grodor bor! Under min stora vedhög som låg vid sidan av carporten. Jag började nämligen stapla upp veden inne i carporten för att den skall torka innan jag transporterar den när jag flyttar. Under sista lagret med vedträn rörde det sig oroväckande och en massa grodor tittade förnärmat på mig när jag tog bort deras tak. Då gick jag in och åt lunch i avvaktan på att de skulle dra vidare. Jag har inte hunnit kolla än om de har försvunnit eller sitter där fortfarande och surar. Det kommer att ge sig i morgon!
|
Intet är som väntans tider! Först väntar jag på Connys och Torstens provsvar från Optigen i USA, sedan väntar jag på att ultraljuda Vera och få veta om hun är gravid och med hur många (på ett ungefär). Men framför allt väntar jag på att gå på visning nu på tisdag av huset som jag fallit för! Jag kan inte samla ihop tankarna till en dagboksanteckning varje dag. Blev förvånad när jag såg att jag inte skrivit sedan förra söndagen. Kan knappt komma ihåg vad som hänt under veckan, men i måndags hälsade jag på min gamla vännina i Svenljunga där "mitt" nya hus finns på gångavstånd från henne. Förresten finns allt på gångavstånd i Svenljunga! Det första jag skall göra (om jag köper huset) är att sätta upp ett REJÄLT, rymningssäkert staket på 2/3-delar av tomten, resterande skall vara hundfritt med blommor och en grön gräsmatta utan en massa hål i! Det andra blir att lägga 60 kvm golv och dela upp ytan i tll att börja med 2 rum, 1 trimrrum med motionsbandet och 1 rum för keramikugnen och "skapande", där skall nog symaskinen få stå framme (om jag skulle få lust att sy). Resten av ytan får jag fundera vidare på! Här hemma ser det ut som ett "ösregn", har börjat rensa i alla skåpen för att vara förberedd när mäklaren skall sälja huset. I morgon kommer Tina och Olle med familj och skall hälsa på sin Pelle. De får helt enkelt kryssa mellan alla säckar jag har packat och hoppas de har överseende med röran. Men de har nog bara ögon för sin lille Pelle!!!
Igår hittade jag en mycket DÖD padda på gräsmattan. Den var stor som min hand och jag kunde inte förmå mig att flytta den, inte ens med snöskyffeln i högsta hugg. Tänk om den inte var död utan hade börjat kravla omkring på snöskyffeln! Då hade jag fått en hjärtinfarkt!!! Jag hittade en cementplatta som jag täckte över den med så inte hundarna skulle få för sig att apportera den. Får väl gå ut och skriva "Vila i frid" på cementplattan!
Nu är valparna riktigt stora och tunga och kan både det ena och det andra! Jag har gett Anna ett nytt namn eftersom hon skall stanna kvar. Jag döpte henne efter min första cocker som också var blue roan nämligen Spanja. Jag tror hon känner på sig att hon skall ingå i familjen för hon sitter nästan alltid vid kompostgallret och undrar varför hon skall sitta där när de övriga i hennes flock får vistas fritt och t.o.m. ligga i både soffan och fåtöljerna. Märta är väl så där lagom förtjust i att få en ny liten valp att ha hängande i benen och svansen. Nu ryter hon i ordentligt men lilla Spanja är tuff och försöker gosa med henne. Nova är svartsjuk för nu är ju hon inte minst längre utan känner "vuxenkraven" växa, inte lika lätt att komma undan när hon gjort något! Allan verkar, än så länge, måttligt glad, men det är ju i alla fall en liten tjej som kommer att bli vuxen så småningom. Och DÅ tänker Allan-Brallan.....! Han är inte dum den killen, tjejer vet han ju hur man behandlar, pappa som han är och snart skall bli igen. Vera är bara såååå gravid och vaggar fram och struntar i det mesta, bara hon får ligga bekvämt och sova. Då återstår ju bara mamma Ellen och hon har blivit sitt vanliga gamla jag. Är uppe på köksbordet och stjäl, studsar runt och är allmänt glad. Gladast blir hon när jag kastar den gula bollen och hon får jaga efter den, hon tröttnar aldrig på att springa och det är bra för hon har gått upp ordentligt efter det hon var så sjuk.
Ikväll badade och trimmade jag Vera och se fram kom en liten rund chokladpralin med en glänsande mörkbrun päls - så vacker! Hon har börjat "bredda" sig ordentligt så det är säkert många valpar på gång. Vill till att hitta nya hem till de som är kvar efter Ellen!
Se där, bara jag tar mig kragen så blir det ju en dagbok till slut. Måste skärpa mig och försöka skriva varje dag. Kan ju vara bra att ha om minnet skulle börja svika, tihi!
|
|
OBS! OBS! extraerbjudande: ta 3 valpar, betala för 2. Gäller alla dagar mellan kl. 20.15-20.45!!!!!! Den här tidpunkten är nämligen deras "lilla" lekstund och jag får hörselskador (tinnitus) och huvudvärk. Jag måste lära mig att spela in dem med och lägga ut dem på hemsidan! Kanske inte om jag tänker efter för vem vill köpa ett gäng marodörer??? Nej, som vanligt skämtar jag bara, de är helt underbara, gosiga och vill bara pussas när man tar upp dem (en och en) men 5 st samtidigt är litet too much. Hoppas provsvaren kommer snart från Optigen så jag vet om jag skall behålla (eller fodervärd) en av hanarna. Lilla Anna har bott in sig här så hon lär ju få stanna! Nu har de vuxit så mycket att jag måste bära ut dem en och en! Konditionen måste vara på topp nu 5 ggr ut och 5 ggr in x 2 ggr/dag + allt hoppande över kompostgaller som skulle göra en häcklöpare grön av avund. Tycker mig känna igen den sista meningen - har jag skrivit den förr???
Just nu proväter jag olika namn på Veras valpar, har avverkat en dubbel Pigalle och är på slutet av en dubbel Dajm! I morgon får jag testa några andra. Ibland är det gött att vara uppfödare!
Nu sitter Inge eller Pelle som han heter numera, i mitt knä och tittar intresserat på skärmen, vad månde bliva av honom. Han kanske till och med slår Olle i datorkunskap!
Natten som gick fikade jag första gången 02.30, andra gången 05.30 och så kl 07.00. Allt beroende på Märta som ville ut och det fick hon givetvis - men det var inte magen som krånglade utan halsen. Jag trodde att hon fått något vasst i halsen så hon fick nästan ett halvt paket med knäckebröd men det hjälpte inte utan hon gav sig på mina växter i hallen och välte ner krukorna för att komma åt de vassa bladen. Ute betade hon allt som gick att beta, inkl. tulpanblad som just kommit upp. Det var då jag insåg att hon verkligen var sjuk, kl 08.00 hängde jag på luren till Västra Djursjukhuset för att få råd. Antagligen har hon fått en kraftig halsinfektion och det var ingen överhängande fara utan jag kan vänta till i morgon och ringa min "husveterinär". Humöret och orken är inte precis det allra bästa efter en vaknatt! Som djurägare är det smällar man får ta!
Sitter redan och planerar hur mitt ev. nya hus skall inredas - ett trimrum, ett motionsrum och ett rum för min massagebänk och så givetvis ett"keramikrum" med mn ugn. Så långt har jag redan kommit men det är ju inte alls säkert att huset är OK. Skall i alla fall åka dit i morgon och "insupa" atmosfären i omgivningen och tala med mäklaren så får jag se vad det leder till. Om jag skall flytta så måste det nya vara super för mig, hundarna och katterna, annars får det va´.
Var precis ute på balkongen och hörde grodorna och paddorna som ropade på varandra, ett sothönspar som hade en ljudlig konversation och så mitt älskade svanpar som mellanlandar varje vår i tjärnet med sitt fjolårsbarn. Hörde också grannen som eldade och krattade och hans hund som skällde på alla ljud. Igår kväll hörde jag lommen som har ett alldelses speciellt och kusligt lockrop. Allt detta kommer jag att sakna men INTE paddorna och grodorna som först skall ner till tjärnet och sedan upp via min trädgård. Litet senare kommer alla deras barn och gör så gräsmattan ser böljande ut!
Ikväll hade 6000 personer läst min dagbok, eller rättare sagt haft så många besökare på den här sidan - fascinerande!
|
|
När jag läste igenom gårdagens dagbok insåg jag att jag har glömt köpa sparris!!! Får väl försöka övertala hundarna att stå ut en natt utan att inmundiga några vassa föremål!
Jag har verkligen beslutsångest när jag tänker på att ev. flytta. Vaknade 02.30 i morse/natt och kunde inte somna om utan gick upp och satte på kaffebryggaren (precis som det skulle hjälpa John Blund på traven), tog en smörgås, kröp ner bland alla hundar som invaderat sängen under min tidiga morgonfika och läste ut en bok, sedan äntligen somnade jag och drömde om Inge! Undrar vad det betyder? Också en form av separationsångest eller....? När jag skaffade hundar i "vuxen" ålder, övermogen som min ena snälla dotter säger, bodde jag på 4:e vån. utan hiss men med skogen utanför fönstret. Det var ett evigt kånkande och bärande på valpar som skulle bli rumsrena. Jag började leta efter en mer jordnära boning när den ena hunden började närma sig en matchvikt på 25 kg och blev sjuk och skulle bäras upp och ner för alla trapporna! Då flyttade jag och min yngsta dotter till Eklanda, nära de stora skogarna i Änggården. Samtidigt blev jag ju tvungen att anpassa bilen efter hundarnas storlek! Jag insåg efter ett år att jag var tvungen att börja leta hus och hittade detta som jag bor i nu, precis lagom för 2 hundar och då 5 katter. Och en ny och större bil! Nu är det dags igen att försöka hitta något större OCH med skog i närheten. Men den goda nyheten är ju att bilen i alla fall fortfarande räcker till att forsla alla i. Snacka om att djuren styr mitt liv, känns ibland som om jag bara hänger med!
Allvarligt talat så börjar huset kännas litet, hade inte varit helt fel med ett gästrum, ett trimrum med löpbandet och alla hundsakerna, ett eget sovrum förresten glöm det sista. Hundarna kommer alltid att dela rum med mig.
Får väl se vilka spännande saker som väntar i framtiden. Det mest spännande lär nog bli att jag måste tömma 3 friggebodar, vars innehåll jag förträngt!
|
Jag vill inte gärna svära i skrift men tänk er en låååååååång ramsa nu!!!!!! Lilla stjärnan Nova kom med en till synes DÖD padda i munnen och ville inte gärna släppa ifrån sig denna dyrgrip när jag kallade in henne. Till slut lade hon ner den på trappan, alldeles utanför ytterdörren men bevakade den noga när jag kom. Vad gör man med en stor, livlös padda, ja inte konstgjord andning i alla fall, det kan jag lova! Jag är en stor djurvän och jag vill att mina hundar skall vara så också och då ingår INTE padd-dödande. Nu mår hon som hon förtjänar, det lilla odjuret. Men jag måste erkänna att jag är jätteorolig för hur natten skall bli. Jag har spolat munnen 3 ggr på henne men hon ligger här och har kväljningar så det blir väl till att hålla sig vaken några timmar till för att ha koll på läget. Som jag sagt tidigare: Livet blir aldrig långtråkigt med djur i familjen.
Hallå Tina: din valp är vaken - mycket vaken - läser GP och dödar ankan som valparna har som leksak i hagen! Ville bara berätta detta så du vet vad som väntar! Eller kanske jag inte skall berätta?
Idag har jag efter idogt besökande på hemnet.se hittat, vad jag tror, drömhuset för mig och alla hundarna. Hoppsan jag glömde katterna! Har, när jag tänker efter, hört att det är svårt att flytta på gamla katter. Men om de får eget rum och så mängder med godaste maten - Friskies så kanske de accepterar denna omställning? Usch, nu fick jag "Ågren" - hur kunde jag glömma bort att det ingår 4 katter i familjen också? Asch, det ordnar sig (mitt valspråk). Huset, ett vitt tegelhus (inget kladdande med fasadfärg), 4 rok, 111 kvm + 111 kvm delvis inredd källarvåning OCH 2680 kvm trädgård!!!!!!! Visserligen ca 10 mil från Göteborg - men hur ofta besöker jag den sta´n? 3-4 ggr sammanlagt förra året, tror jag. Hoppas paddorna inte flyttar med om det blir aktuellt med flytt!
Nu märker jag att Nova verkligen börjar ångra det där med paddan. Hon går runt i soffan med nosen under kuddarna och försöker få bort den äckliga smaken! Bara det inte urartar!!!! Jag som helt plötsligt kände hur energin började strömma genom mig vid tanken på det nya huset, känner nu hur den sakta strömmar ut igen när jag tänker på Nova, får väl skölja munnen och nosen på henne igen. Just nu lever jag farligt; har glömt att köpa hem några burkar stångsparris, brukar alltid finnas i skåpet ifall hundarna äter något vasst. Får INTE glömma detta i morgon! Nu kommer Nova med en hukande gång och vill sitta i mitt knä och pussas. Knäet kan hon få sitta i men pussas TVI!!!
|
Det skall f-n va´uppfödare! Idag fick Inge nytt hem hos Tina med familj och som storebror Snygg-Olle! MEN han har tagit en stor bit av mitt hjärta och hade det inte varit Tina och givetvis Olle så vete fåglarna om han inte fått vara kvar! Konstigt att det blir svårare och svårare att lämna ifrån sig valpar! Börjar jag bli gammal och gaggig, eller....? Skall i alla fall bli spännande att höra vad han kommer att heta i framtiden. Han råkar vara född på Inge-dagen och blev Tinas på Valdemar-dagen men inge(t) att hänga upp sig på! Men det roliga är att han stannar kvar ca 1 månad och då skall han väl vara näst intill fullärd när det gäller bus!
Idag har valparna varit ute i nästan sammanlagt 3 timmar och sedan sov de gott ända tills jag fick besök av Tina och hennes dotter Sophia, då de verkligen vaknade till liv! Som vanligt gick det inte att föra ett normalt samtal för numera är det ganska svårt att överrösta dem. Just nu sover de helt utslagna efter en ansträngande dag.
Valparna har äntligen fått upp ögonen för grannens alpackor, dessa underliga djur kunde de inte placera in på skalan från barn - vuxna - katter - hundar så det gällde att verkligen kolla och morrskälla för att skrämma dem! De har dels har de fått en agilitytunnel och dels en fotboll (bl.a.). Tunneln är jätteroligt att springa ígenom, bråka om, rulla iväg och bollen skall vi bara inte tala om vad man kan gör med! Dessutom har de några tomma Cola-flaskor att "apportera", vilket de gör. Tänk en liten valp med en 1,5 l flaska i munnen, det är ju som bäddat för dråpligheter!
I morgon skall lilla Wilda badas, fönas och kloklippas inför sin resa till Trollhättan med Barbro. Också en liten valp som verkligen gjort inryck på mig! En liten tjej med "skinn på nosen"!
Ja, då var det bara Petter kvar och kanske 1 eller 2 killar till men det vet jag inte förrän om tidígast 2 veckor. Denna väntan, jag vill veta NU! Jag har nämligen Optigentestat Conny och Torsten för PRA. De kan inte utveckla ögonsjukdomen men kan ev. vara bärare av anlagen men det är inget som en "vanlig" valpköpare behöver bry sig om eftersom de inte kan utveckla sjukdomen. Som uppfödare vill jag ju veta vad jag har för "avelsmaterial" - fy och usch vad det lät krasst! Rimmar dåligt med hur jag känner när en valp lämnar mig! Kanske blir det så att Jordbruksverket om några år upptäcker att jag har ett hundratal hundar, tihi! Nä, så långt kommer det aldrig att gå! Vilka konstiga tankar jag får så fort valparna är flygfärdiga!
|
Lördagkväll och jag lider svårt av följderna av dagens diet! Först kaffe och smörgås under tiden hundarna var ute och gjorde vad de skulle, städa, handla och återigen städa. Lunch med min yngsta dotter och hennes barn Laban 3 år och Ellen 4,5 månader. Lunchen bestod av plättar med sylt. Jag stekte ett oräkneligt antal och trodde att det skulle bli över till hundarna också, men icke! Sedan smååt jag vindruvor och litet annat smått och gott medan jag dekorerade smörgåstårtan, som skulle avätas när övriga hade kommit. Då var jag så hungrig att det blev 2 (två) jättebitar! Därefter kaffe med glasstårta (två bitar). När alla hade åkt var jag så slut efter allt oväsen (valparna), ja barnbarnen var inte direkt tysta de heller, så jag tog en chilijordgubbpralin samtidigt som jag öppnade en flaska "sprattelvatten", Wildstrawberry och slog upp ett glas och sjönk ner i soffan och avnjöt ytterligare en pralin - blåbärjordgubb. Jag vill lova att det var svårt att ta sig upp ur soffan när "Kungen av Benareby" (katten) påkallade uppmärksamhet. Han ville bara tala om att "Hallå, du har köpt fel kattmat, det här går ju inte att äta"! Jag hade köpt Friskies och blandat ut det med Euroshoppers kattmat vilken de INTE äter, tycks vara under deras värdighet - så billig mat - vad tror hon egentligen om oss?!
I morgon kommer Tina och skall välja vilken av Petter eller Inge hon vill ha. Skall bli spännande att se vem! På måndag åker lilla Wilda hem till Trollhättan och så var de bara 5 kvar. Petter eller om de nu blir Inge stannar kvar till den 1 juni - gott! Fast jag börjar faktiskt bli litet mätt på valpar hur gulliga de än är. Det är jobbigt att bära ut dem till hagen och sedan in igen efter några timmar, städa valphagen och det är inga små mängder de lämnar numera! Summan av kardemumman blir att jag har en hanvalp kvar att sälja. Därefter får jag "vila upp mig" i några veckor innan det är Veras tur.
Jag fick en ask Alladin och då fick jag en bra idé tycker jag i alla fall nu: varför inte döpa Veras valpar efter innehållet i asken? Pärlnougat, Cocos-kola, Romrussin, Höstnougat, fast den jag gillar mest är Körsbär i Likör men det kan man väl inte döpa en valp till, eller? I morgon kanske inte idén verkar lika bra! Det ger sig som jag brukar säga.
Nu skall hundarna snart ut för sista kvällsrastningen och jag vill helst inte tänka på vad som gömmer sig bland rhodendronbuskar och lövhögar - stora feta paddor! Min trädgård måste vara någon form av samlingplats för dessa djur! "Hallå alla padd- och grodkompisar - stormöte i trädgården på Abborrtjärnsvägen 40, ingen anmälan - alla välkomna", tycks vara deras paroll! Men som jag sagt tidigare så är det smällar man får ta för att få bo som jag gör. Jag hörde på radion häromdagen att i en by i Norge har man anställt paddbärare. Folk som är ute på nätterna för att hjälpa paddorna över de trafikerade vägarna ner till vatten för att de skall kunna lägga sina ägg. En man hade burit 350!!!! paddor en natt. Kanske skulle jag anställa någon som bär bort dem från min trädgård! Kan inte hjälpa det men jag har en lätt, eller rättare sagt medelsvår form av paddfobi. De får gärna finnas men inte så jag ser dem!
I eftermiddags kom Moa, min norska skogskatt (nja inte rasren) in efter att har varit ute på egen tass i två dygn (kan vara borta upp till en vecka) och haltade illa. Verkar nästan som om hon har fått något fel på höften och är hon inte bättre i morgon får det bli en färd till veterinären, inte roligt att behöva åka akut, men jag får se hur hon verkar i morgon. Hon haltar mycket men verkar inte ha speciellt ont utan jag får massera höfterna och bakbenen utan att hon reagerar. Det var många år sedan hon var hos veterinären - senaste gången hade hon lyckats smeta ner hela sig med någon form av olja.
Nej, nu knackar Kungen av Benareby och vill in och dessförinnan har John Blund ihärdigt försökt få till ett möte!
|
|
Sitter här och funderar på vart tog söndag och måndag vägen? Söndag, ja vad hände då??? Känns helt tomt när jag tänker tillbaka, förmodligen tog väl valparna massor av tid och de vuxna hundarna också, kommer inte ens ihåg vad det var för väder. Jo, förresten nu kommer jag ihåg hur förvånad jag blev när jag kollade den delen av vardagsrummet där valphagen är placerad, hur dammigt allt var, växterna var gråa med ett lätt sandlager på bladen, liksom allt annat i närheten. Var kom all sand och damm ifrån??? Valparna har ju inte precis varit ute och sprungit i leran. Så valparna förpassades ut på altanen med sin mamma och jag vek ihop hela hagen och satte igång att bära in alla växterna i duschen, putsade fönstren och dammtorkade allt. TV:n som står alldeles intill skall vi bara inte tala om men efter den "massiva nsatsen " med skurtrasa, fönsterputs och rengöringsspray har jag numera en bra utblick och en väldigt klar TV-bild! Växterna är gröna och fina. Jag tog bort några kompostgaller så hagen blev litet mindre, min tanke är att där skall de bara äta och sova allt lek och bus får ske utomhus, så de´så! På kvällen kom en f.d. arbetskamrat med sina barn och hälsade på och valparna blev stormförtjusta, äntligen någon som ser oss (för jag räknas ju inte)!
I måndags var det dags för den stora besiktningen med tillhörande vaccinering och chipning av valparna. Kan nog säga att det var väl inte det trevligaste de varit med om men några viftade på sina små svansar åt veterinären, kanske för att fjäska in sig?! Alla gick igenom besiktningen och veterinären tyckte det var en jämn och fin kull. Gott att höra! Ellen var också med och fick sin spruta mot kennelhosta. På hemvägen hörde jag intensiva hulkanden och när vi kom hem hade alla kräkts på alla i burarna så det var bara att duscha av alla sju och så in i tvättmaskinen med filtar och liggunderlägg + spola av burarna. På kvällen åkte lilla Matilda hem till sin nya familj. Hon verkade verkligen gilla dem för hon somnade så fort de tog upp henne i knäet. Än så länge känns det inte speciellt tomt i valphagen för jag vill minnas att hon tillhörde de som inte hördes mest. Men jag kan ha fel! Måste ringa dem i morgon och höra hur det gått.
Idag har jag varit på Jula och storhandlat 6 paket kompostgaller, 1 vindskydd och en stor, vad det nu heter, men det skall egentligen användas för att pensla kött o.dyl. när man grillar, som en stor bricka med kanter ca 1x1 m. Utmärkt tänkte jag, den kan valparna ligga i när de är ute i hagen - lägger en tjock filt i botten så ligger varmt och gott. Det gäller att vara uppfinningsrik och se möjligheterna!!!! Så skall jag bara få upp partytältet också - kommer ihåg hur jag "slogs" förra året med det när jag försökte montera upp det i halv storm! Vindskyddet kommer jag att sätta upp UTANFÖR kompostgallret, utom räckhåll för pirayorna! Och så undrar folk hur jag får tiden att gå!!!!!!!!!!!
Nova har utmärkt sig dag genom att äta upp ett värmeljus och trots att jag börjar bli luttrad så var det inte utan jag blev litet orolig när jag hittade resterna av aluminumformen. Det var ganska vassa rester så jag gav en burk stångsparris för att den skulle linda in de vassa bitarna och skydda tarmarna och ringde veterinären. Men fick rådet att jag bara skulle hålla ögonen på henne så hon inte började kräkas. Det har tydligen gått bra för hon visar inga andra tecken. Får inte glömma att köpa några nya burkar i morgon.
I morgon har jag "trippelbokat" mig, sotaren kommer efter kl 13 och jag skall vara hos veterinären kl 15 med Conny och Torsten för blodprovstagning för Optigen. Dessutom lyckades jag med konststycket att beställa en container till i morgon. Detta innebär att jag måste ringa och boka om sotaren redan kl 07.00 i morgon! Dessutom måste jag vara hemma och dirigera var jag vill ha containern. Vojne, vojne. I eftermiddags satt jag och fyllde i alla blanketterna för Optigen-testet och de var på engelska - alltså inte det lättaste men efter många försök lyckades det till en kostnad av 350 US$. Proverna skickas nämligen till USA för analys. Det är inte lätt (eller billigt) att vara uppfödare vill jag lova.
Jag har haft den stora turen att hitta någon som kan rycka in och bo här med alla hundar och katter! Min vänninas dotter bodde här när Vera var på kärlekssemester i Värmland och det var verkligen underbart, hundarna älskade henne och hon var jätteduktig. En riktig stjärna - det känns så tryggt och skönt att jag kan åka iväg över natten och veta hon ställer upp. Det kan ju bli en del utställningar framöver och det är inte alltid Jenny kan ställa upp.
Det blev ju en dagbok till slut i alla fall?! Måste bara berätta om vad som hände igår kväll - sista rastningen - som vanligt fick jag gå ut och hämta in Märta, där hon satt nära staketet och kollade om alpackorna hade gått till sängs. Nästan framme vid trappan trampade (som jag trodde) snett och när jag tittar efter varför så hade hon satt tassen (60 kg) på en padda som låg och sprattlade efter den omilda behandlingen. Jag har ju på gränsen till paddfobi så jag blundade faktiskt och fick in henne snabbt. I morse slog det dåliga samvetet till så jag gick och letade efter den men den var borta, alltså hade den klarat sig.
|
Här sitter Bono (Murbräckans Paparazzi) med blommor och väntar på Vera, hans blivande fru!
Jag och Vera startade hemifrån vid 14-tiden i fredags med GPS:en inställd på Forshaga för att hälsa på Christina Hofgren, Murbräckans kennel, för ett litet kärleksbesök. Det var nästan totalstopp på E-45:an i Göteborg p.g.a. alla vägarbeten, GPS.en försökte tala om för mig att välja annan väg men jag trodde bara den hade fått fnatt och stängde till öronen för alla uppmaningar. Till slut fick den fnatt och nästan röt åt mig att göra en u-sväng, hur gör man det på en en-filig motorväg? Jag fick vackert finna mig i att bli en timme försenad! Jobbar inte folk på fredageftermiddag????? För maken till köer har jag sällan sett men det lättade efter 10-15 mil. Strax innan Mellerud fick jag se något helt fantastiskt - en jätteåker full med svanar, de gick där och betade i godan ro, tyvärr gick det inte att stanna så jag kunde fotografera.
Vilket mottagande vi fick, middagen stod på bordet och vi skålade för "brudparet" i mousserande vin och vi fick eget rum att sova över i. Jag har sällan sovit så gott och inte Vera heller för den delen. Helst hade jag velat sova hela förmiddagen men plikten kallade eller rättare sagt Bono. Tänk att få komma upp till ett dukat frukostbord, vilken lyx. Inga valpar som skulle ha mat och "bytas på", inga andra hundar som skulle ut och "läsa morgontidningen", bara Vera och jag. Redan vid 10.30-tiden var vi på väg hem. Nu bestämde jag mig för att följa GPS:ens råd och hamnade utanför Uddevalla, så hemresan gick snabbt. Någonstans "på landet" på E-45:an fick jag syn på en 4-hjuling och tänkte "dessa ungdomar som inte har något som helst trafikvett", den gick ju inte fortare än en moped. När jag lyckats köra om honom ser jag att det är en mycket äldre gentleman, bra bit över 80 år som kör!!!! Han verkade helt oberörd över att han befann sig på en motorväg utan höll ett stadigt tag i styret och stirrade rakt fram! Ja, ja, det är väl kul med äldre som vågar ge sig ut - men hallå!
Jag hade en "barnvakt" som bodde hos mig under tiden vi var borta och hundarna bara älskade henne - speciellt Nova och Märta. Nova älskade henne så mycket så hon tuggade i sig hennes hörlurar och dragkedja på ryggsäcken!
Här är stämningen en aning tryckt: Märta är vansinnigt irriterad på Allan som hon delar rum med nu när Vera höglöper och han ligger med nosen tryckt mot dörren och gnyr oupphörligen. Med jämna mellanrum hör jag Märtas rytande: håll truten jag vill sova! Vera traskar runt för hon vill sova i min säng. I natt skall Allan få sova i buren och det lär bli en lustiger dans! Förmodligen kommer han att ligga där och sucka och gny och försöka ta sig ut!
Känner att jag kommit in i "andra andningen", precis som barn som blir övertrötta och slår över helt. Har ju kört först 30 mil från Forshaga och sedan skjutsade jag "barnvakten" till Borås, så sammanlagt har jag kort 70 mil de här två dagarna och var jättetrött när jag äntligen var hemma. Då lockade sängen men nu, tja kanske skulle jag ta och måla om ett rum eller ta fram leran och göra något?!
Nja, jag chansar på att John Blund kommer om jag går och lägger mig nu!
|
|
Och det som gått så bra idag, ända tills jag satte mig vid datorn och "facebookade" litet innan jag skulle ta itu med hemsidan. Lyckades döpa om Maries (valparnas farmor) man och kallade honom Jan när han i verkligheten heter Anders, vet inte ens om jag vågar skriva några namn i fortsättningen! Sedan började jag lägga in massa foton och tydligen var Internet överbelastat för något segare har jag inte varit med om, trodde flera gånger att datorn hade hängt sig (som vanligt). Jag har lagt in några nya valpfoton + kompletterat de andra hundarnas fotoalbum.
Har haft bilen på service + satt på sommardäck och kollat varför kylvätsekenivålampan alltid lyser med ett otäckt klart gult varningsljus. Verkstaden kunde inte hitta felet på det sistnämnda men trodde det kunde vara topplockspackningarna - bilen har två topplock så om det är det som är felet blir nästan lika dyrt som att köpa en annan bil! Kul! Hoppas den håller till Karlstad och hem igen.
Valplådan:
Idag satte jag upp en provisorisk valphage ute på gräsmattan för det har ju varit ett underbart väder. Valparna var lite misstänksamma för det blåste och det var mycket som rörde sig men efter några minuter upptäckte de tjusningen med gräs under tassarna och massa löv och kvistar att busa runt med. Wilda, Petter och Conny lyckades rymma genom gallret Jag trodde att de hade blivit för stora för att kunna ta sig igenom "rutorna" i kompostgallret, men icke, finns bara viljan så går allt och viljan hade de. Jag hann bara sätta in en så var någon annan utanför - ett evighetsjobb med andra ord! De var ute nästan 1 timme. Det gällde att vara snabb när jag skulle bära in dem, så ingen rymde under tiden jag sprang in med 2 åt gången. Jag var riktigt svettig innan jag fått in alla 7. Jag fick besök av en familj som ville titta på valparna, de tänker ev. köpa en valp ur Veras kull. Valparna som sov när de kom, vaknade snabbt till liv när de såg att de hade åskådare och visade upp hela sin reportoar av bråk, morr, skrik, småslagsmål samt att försöka välta gallret för att bli upplyfta. Det gick nästan inte att höra vad någon sa men helt plötsligt blev det alldeles tyst och de låg utslagna huller om buller och sov. De växlar fort!
Det var inte så genialt att skriva dagbok på morgonen och hoppas att den skulle bli sann. Jag gjorde ju ett försök igår. Den strålande solen bestod av ösregn och därmed föll allt som ett korthus. Det enda som stämde var att jag badade en hund - Ellen och trimmade henne. Idag har har jag "skött om" Allan så nu har jag en gnistrande vit och orange kille med "fluffpäls" utan tovor, det kändes riktigt gott i hjärtat när han flög fram i trädgården på Allan-vis. Han var inte riktigt lika glad när han stod i badet! Ganska ynklig faktiskt, förstår inte att det skall vara så förnedrande att bli ren och snygg!
|
|
Kom på en helt genial idé: jag skriver dagbok i förväg för det jag berättar om måste väl hända eller...?
Idag har valparna sovit lugnt och jag har inte ens behövt byta i valphagen. De har lekt lugnt och städat med varandra och inga slagsmål, rytande, morrande eller ylande har hörts. Gräsmattan är grön och varm så de har fåt vara ute halva dagen.
Jag har gått 1 mil i skogen med alla hundarna och de sprang lösa och hade full koll på mig och kom direkt på inkallningen och solen sken och det var vindstilla - en riktigt härlig vårdag! När vi kom hem badade jag alla hundarna och fixade till pälsarna så de är utställningssnygga. Även Märta baxade jag in i duschen!
Få se om detta var en genial idé eller bara ett önsketänkande! Ger sig i kväll.
|
|
Sådär, där försvann den duktighetsstämpeln - inte skrivit sedan i torsdags! Men när kvällen kommer så är jag så trött att jag inte orkat. Håller jag inte efter här inne så lär det bli hårdstampat jordgolv med hundar som springer ut och in. Ytterdörren har fått stå helt öppen nu när det varit så varmt och hundarna är överlyckliga för då kan de sprnga in med jämna mellanrum och kolla vad jag har för mig. Valparna skall vi bara inte tala om, några har fått känna gräs under tassarna och oj så spännande det var och alla löven och fåglarna och ja de bara stod och tittade sig förundrade omkring! Petter passade på att ta ett rejält bett i järneken. Efter det att de fått känna på friheten skriker de i högan sky när de måste vara i valphagen och fullständigt demolerar den. Det tar ca 10 min att demolera en nystädad valphage! Ingen tror mig när jag säger det men välkommen hit och beundra valparnas företagsamhet. Det släpas ut "sängkläder", rivs tidningar under tiden de välter vattenskålen och däremellan förrättar sina behov. Samtidigt tycker jag synd om dem att behöva sitta bakom galler, visserligen är det väl nästan jag som sitter bakom galler för nu har jag byggt ut valphagen ytterligare.
Jag har vilda planer på att bygga en riktig valphage utomhus, med massa aktiviteter för valparna, sandlåda att gräva i, stockar och grenar och tunnlar att klättra på och leka i. Jag kommer ihåg hur roligt Veras valpar hade med katt-tunneln som jag la in i hagen.
I morgon blir en "hård" dag! Storstädning som får ta max 1 timme sedan en hallonpaj in i ugnen och därefter kommer Ellens "svärmor" med familj och tittar på "barnbarnen". Därefter kommer Tina, Olles matte, och skall "känna" på valparna och sedan lär jag somna i soffan tillsammans med alla hundar!
I morse testade jag hur många som får plats i min säng, måste vara något för Guiness rekordbok! I mitten låg jag och på min högra sida Märta och Allan och på min vänstra låg Ellen (på min kudde), Vera och Nova. Inte utan att jag kände mig som en kåldolme, kunde knappt andas men varmt och gott var det! Kanske skall testa en dag och ta med valparna också? Maxvikten för sängen är, tror jag, 160 kg och det blir svårt att förklara för Sängjätten varför sängen brakade!
Idag har jag krattat fjolårslöv i den "hundfria" delen av trädgården. Inte klokt så tunga löv blir som får ligga kvar över vintern. 10 skottkärror fick jag ihop och helt plötsligt tittade snödroppar fram! Nästa vecka får jag fixa den andra delen och det är inte lika roligt med allt som hundarna har "lämnat" ifrång sig i vinter, men det måste göras. Tänk om det kunde komma ett rejält ösregn och spola bort allt äckligt! Dessutom är den delen av trädgården minst dubbelt så stor!
Under över alla under: grannens 4 alpackor har hängt vid staketet hela dagen och bara stirrat på hundarna och de brydde sig INTE. Ja, det är ju klart, Allan fick tokfnatt några gånger och gav sig på syrenhäcken eller rättare sagt f.d. syrenhäck för han brukar dra av grenar när han blir upprörd.
På påskafton parade Allan Bernerbitens Stina och det var den bästa påskpresent han kunde få, påstod han! Han skall alltså bli pappa om ca 9 veckor!
|
|
För andra kvällen i rad sitter jag här och har drabbats av "paltkoma",. Den som inte vet vad det är får googla på det! Igår var jag på Scandic hotel i Mölndal och avtackade en arbetskamrat som gick i pension. Numera har jag ju en viss erfarenhet av hur det är att inte åka till arbetet varje dag. Och denna förmedlade jag givetvis - bara det att han har inga hundar, inte en enaste liten en - konstig! Hur får man tiden att gå utan hundar, hus och trädgård???? Det bjöds (jo, vi betalade själva) på en stor salladsbuffé + varmrätt + kaffe och kakor, jag fyllde på av allting 2 ggr och som vanligt kände jag att hälften nog hade räckt! Idag har jag ätit thai-mat till lunch och resterna av denna framför TV:n nu ikväll, varvat med smågodis. En vänninna var här med sin tik som löper och Allan ställde glatt och villigt upp! Så nu skall han bli pappa igen! Väninnan hade i vilket fall som helst med sig en påskhöna fylld med det allra godaste lösgodiset. Ibland är det svårt att sätta stopp! Får bli en renlevnadsdag i morgon - utan godis och med mycket vatten, frukt och grönt. Det är i alla fall min målsättning just nu när allt står mig långt upp i halsen och halsbrännan eldar på.
Valplådan:
Idag har jag beställt tid för besiktning, vaccinering och chipning av valparna. Nästa fredag drar jag och 7 valpar till veterinären och säkerligen kommer det att ösregna när jag skall packa in alla i bilen! Det gjorde det förra gången i alla fall - hoppas det inte har blivit en tradition att komma in till veterinären, halvdränkt. Det är inte lätt att för det första få in alla valparna i bilburen och sedan få in den tunga buren till mottagningen, få se om jag kan muta någon att hänga med och skjuta på. Det är i alla fall 7x ca 3 kg! Nu börjar det märkas att valparna börjar närma sig 8 veckor (7 veckor idag). Det är mycket mer rörliga och hittar på bus hela sin vakna tid. I förmiddags hade någon tuggat i sig snöret som jag bundit ihop en sida av kompostgallret med och helt plötsligt kryllade det av valpar, några tuggade på lampsladden (satt inte i kontakten), några gömde sig under linneskåpet.
Två valpar föredrog att sova i korgen - Matilda och Inge!
Nu har jag "bokat" en underbar kille till Vera och nästa helg drar vi upp mot värmlandsskogarna! Det kommer garanterat, så säkert man nu kan garantera, att bli en del chokladpraliner och jag får min önskan uppfylld! Tänk en valplåda fylld med choklad och kanske litet lakrits!
Igår såg jag det första vårtecknet: det satt en padda på min lilla grusväg när jag kom hem på kvällen. Förmodligen var den på väg ner till tjärnet för att hitta en snygg partner, men tji fick den för isen ligger fortfarande! Idag hörde jag att någon plockat årets första fästing på sin hund så nu är våren på gång med stormsteg. Kanske snart dags att droppa antifästingmedel i hundarnas nackar. Inga fästinghalsband för min del tack. Inte efter att ha varit hos veterinären med Märta när hon i sin ungdoms dagar ätit upp bitar av ett. Hon fick kräkmedel och jag fick order om att sortera ut alla bitarna ur det som hon gav ifrån sig! Inte speciellt aptitligt för när en leonberger kräks så kräks den!!!!
Det var väl ett trevligt avslut på dagens anteckningar?!
|
Dagens stora nyhet är att Vera börjat löpa så nu har vi ca 11 dagar på att knyta kontakt med en snygg kille! Detta kommer förmodligen innebära en hel del jobb med att skaffa hundvakt för Märta, Allan, Ellen och Nova samt 6 valpar. Inte det lättaste men jag har kontaktat 2 tänkbara personer med starka nerver (och dålig hörsel, tihi). Dessa skulle fundera på det och jag hoppas verkligen de funderar i, en för mig, positiv riktning! Det är ju inte bara att åka iväg, det kräver hotellövernattning också. Det skall bli mysig, bara Vera och jag, precis som när Ellen och jag åkte till Västerås. Jag har mailat hotellet och frågat om de tar emot hundar och vad det kostar extra. Förstår inte att det måste kosta extra, är du rökare så kostar det inget extra och det är väl minst lika allergiframkallande?
Numera är alla friska och Ellen har äntligen sluppit ifrån sin väst. Den har verkligen ställt till pälsen för henne - massor av tovor. Hon har ju inte kunnat bada mer än en gång sedan valparna föddes, alltså med schampo och hela "paketet". Så om ett par dagar blir det långbad för hennes del, kanske skall jag låta henne bada i massagebadkaret? Nja, det var väl att ta i litet för mycket.
Nu börjar isen att gå upp på tjärnet så det gäller att ha ögon i nacken så inte någon av hundarna får för sig att dra iväg över isen. Alltid lika oroligt vid den här årstiden när isen börjar ge vika. Jag är till och med orolig för katterna men de har ju i alla fall 9 liv (eller är det 7?). Nu kan jag snart börja arbeta så smått i trädgården och plantera i alla krukor, det gäller att ha is i magen och kanske vänta några veckor till så våren verkligen har kommit. Jag tror hundarna också längtar efter att få gräva upp allt jag gräver ner. De skulle bara våga! Ta de som ett hot hundar! Jag har hittat litet lökar här och var, bl.a. tulpanlökar. Vill inte minnas att jag lagt dem ovan jord i höstas och absolut inte på de här platserna.
Nu sover valparna så gott efter att ha försökt välta kompostgallret. Jag tror att lilla Wilda är den helst vill komma ut av döma av hennes ilskna skrik och idoga klättrande! Inge sitter där han sitter men kommer också rusande så fort han hör mig. Torsten vill ju bara upp och pussas, då är han nöjd. Conny och Petter har varit ute och promenat i köket och kunde inte fatta att de måste tillbaka till hagen efter en stund. Alla har faktiskt varit ute och "rört på sig". Blir det litet varmare skall de få komma ut på altanen och känna vårvindarna blåsa i öronen!
|
|
Helt otroligt! Jag lyckades trassla in musen i sladdarna till datorn vilket gav till följd att mitt halva glas med rödvin välte ut över laptopen och den fungerar! Kanske vad det den som behövde!!!! Litet fukt och datorn fungerar utmärkt!
I morse vaknade jag tidigt, typ (som tonåringar skulle uttryckt det) 05.30 sommartid! Gick och la mig vid 23.30-tiden vintertid. Orkar inte räkna ut tidsskillnaden. Men vad jag ville säga är att jag började fundera över det lilla ordet OM. Jag gick en kurs för ca 100 år sedan som hette (tror jag) Om. Mycket fascinerande ord, "om" kan uttrycka både positiva, negativa och avundsjuka känslor, just nu kommer jag inte på flera men jag kände att detta måste jag utveckla i en liten bok om detta korta, svenska ord! Jag känner hur det riktigt "kliar" i fingrarna att få sätta igång. Hur skall jag hinna mitt upp i valptider! Om lusten finns så finns det tid!
Friskrapport:
I morgon åker Ellens skyddsväst av för hålet är näst intill läkt! Nu åter står bara 0,5 tablett penicillin till Ellen och 1,5 tablett till Märta - 2 ggr/dag - det går åt mycket leverpastej för att få hundarna att ta sin medicin! Märta äter dessutom 0,5/dag tablett för sin sköldkörtel. Liknar nästan ronden på sjukhus när alla skall ha sitt! Ibland glömmer jag ta min egen medicin!!!!
Valprapport:
Valparna fortsätter att växa, nu tror jag nästan det kommer att bli Irländska varghundar av dem! Skojade bara men de växer så det knakar och är så vansinnigt sällskapssjuka att jag inte ens kan prata i telefon utan att de sätter igång att yla och skälla! Just nu har de helt "däckat" majsvälling med babyfoder kan få vilken valp som helst att bli trött och vilja sova! Men de har verkligen hållit igång idag för jag har haft valpköpare på besök och det noterades med största intresse av invånarna i valphagen! Ellen ville också vara med på ett hörn och visade stolt upp den gamla röda Ikea-skon som gått i arv från Vera, sedan till Allan ocn nu är den Ellens. Sedan lär den bli lilla Wildas (om hon nu skall stanna kvar, hjärtat vill men....). Kan bara säga att hon gör skäl för sitt namn! Torsten är bara så go´, han älskar när jag tar upp honom och pussar litet på honom, då suckar han av lycka! Ja, ja, Conny är nästan likadan och Inge är verkligen som tjuren Ferdinand!
Tänka sig att datorn har inte lagt av ännu. Precis när jag sa detta kom katten Tarzan farande som en raket rakt upp på tangentbordet. Men tack vare min snabba reation lyckades jag fånga honom innan han hann landa! Det är ett spännande liv här på "farmen".
|
Känner duktighetsstämpeln lysa i pannan - 3:e dagen på raken som jag skriver dagbok! Fast om man betänker att det varit Earth Hour för snart en timme sedan så slutar stämplen att lysa för jag glömde bort att man skulle släcka alla lampor! Istället satte jag igång och storstädade och strök gardiner. Jag får väl fira i morgon istället! Som kanske alla har märkt har det regnat hela dagen och det var länge sedan jag var så nöjd med ösregn. Nu finns det bara enstaka isflak kvar i trädgården och istället är det en härlig gegga! De vita hundarna är bruna och Vera och Nova var inte vackra hellre men de behöll i alla fall sin färg. Såg några snödroppar som lyste i höstlöven som jag aldrig hann få bort helt. Det blir nog både vår och sommar i år också!
Sjukrapport som snart får bytas till friskrapport :
Alla mår alldeles förträfflig och både Allan och Ellen klarade av det de åt igår kväll, vad det nu var för något! Ellens sår har nästan läkt ihop helt bara en liten antydan till hål, gissa om jag är glad?
Valprapport:
Valparna har jätteroligt med sina tuggben, det gnags, släpas och bråkas om dem. Skönt för dem att få sätta tänderna i något annat än mig och syskonen. Nu ikväll när jag smög in och tittade på dem när de sov, vaknade lilla Matilda och satte sig upp i korgen och tittade på mig och sedan vinkade hon först med ena tassen och sedan med båda. Sjåpig som jag är trodde jag först att hon skadat bakbenen eftersom hon satt kvar. Men nej då, hon vände på sig om somnade om. Det vara för gulligt, fick hålla i mig för att inte ta upp henne och därmed väcka alla sju och det aktar man sig för! Nu är alla avmaskade för 2:a gången och det var väl inte så populärt för de spottade och fräste och försökte bli av med medlet jag strök innanför pirayatänderna.
Att inte Vera kan komma igång att löpa!!!! Det hade passat (mig i alla fall) att få valpar på försommaren. Hon kanske har blivit avskräckt av allt oljud som Ellens valpar för? Så här går jag och väntar och väntar och kollar! Få se hur länge hon kan "hålla sig". Två kullar om året tycker jag är fullt tillräckligt, för mig i alla fall. Har redan två beställningar på Veras kommande valpar. Hoppas det blir många "chokladtikar".
I morgon kommer valpköpare på besök, det är 3:e gången de är här och äntligen skall de få reda på vilken valp som kommer att bli deras.Det skall bli spännande att höra om familjen vill ha den tiken som jag tycker skulle passa dem. På måndag kommer Tina/Olle, fast Olle är inte med. Det är nog för nära inpå när han flyttade från mig och det kan kännas konstigt för honom att komma hit igen. Han kan ju tänka i panik: Nääääj, inte tillbaka till den galna flocken nu när jag har det så bra som ensamhund!!!! Tina vill så gärna hälsa på "sin" valp och det skall bli mysigt att träffas.
|
|
Ibland undrar jag hur hundar är skapta! Nu har jag två riktigt vidrigt äckliga hundar - Ellen och Allan! När jag släppte ut dem för kvällsrastningen såg jag i ögonvrån hur Ellen snappade upp något på trädgårdsgången och försvann snabbt in under rhodendronbusken och Allan tog sig en bit också och försvann in under samma buske och därifrån hördes ett smaskande och tuggande. När jag undersökte resterna på trädgårdsgången såg det ut som om det varit en mus eller råtta som någon av katterna börjat att äta på. Bara det inte var en padda från början! Så nu kan jag förvänta mig en mysig natt med "kräkiga" hundar! Ja,nu är inte frimärksamlandet som hobby långt borta! Dessutom sitter någon och vill ut och fortsätta kalaset! Kanske inte skulle skriva detta om några valpköpare skulle läsa min dagbok. Kan bara säga att det blir inget av med att dela kudde mig i natt i alla fall.
Sjukrapport:
Som ni säkert har förstått av ovanstående är Ellen frisk! I alla fall hittills och skulle hon bli sjuk så har det sin förklaring. Märta har också piggnat till och hon börjar få tillbaka glittret i ögonen, m.a.o. får jag se upp med staketet.
Valprapport:
Inget nytt. Det busas, bråkas, kivas, skälls och morras varenda vaken minut. Idag har de fått riktiga tuggrullar som de släpar runt på och Wilda försökte få upp sinn tuggrulle i korgen och det gick väl sådär bra. Hon hade nästan lyckats när någon kom och tog tag i svansen och drog ner henne - och så var bråket i full gång. Jag fick titta på Let´s Dance utan att höra musiken, halva behållningen försvinner liksom då. Det enda som hördes var valparna. Undrar om man kan lämna dem vid 6 veckors ålder. Näe, skämtade bara. Jag har suttit i hagen och bara njutit av alla. Nu hörde jag ett "kladonk" (beskriv det bättre den som kan) någon dunsade ner i matskålen och dessförinnan var det någon som välte vattenskålen.
Undrar hur det känns att bara ha EN hund. Tänk vad man kunde lära den! Idag tog jag en promenad med Vera, Allan och Nova och först drog Allan som en galning, Vera är så lugn och bara lunkade på och sneglade på mig ibland och lilla Nova, hoppetossan, visste inte riktigt sin plats och kollade ständigt så jag såg henne. Efter en stund upptäckte jag att jag hade tre hundar som gick lugnt och städat framför mig (nåja, allt är ju relativt). Men jag kände mig mycket stolt när vi mötte andra hundar och de bara viftade på sina svansar och fortsatte, jo Allan ville ju kolla in de andra hundarna för han var ju "leader of the gang", han var ju ute med sina tjejer och inget ont fick hända dem! Vi mötte 2 chihuahuor (stavas det så?) och dessa två små började göra utfall och yla när de fick se oss, Vera bara satte sig ner och tittade på mig och undrade vad det här var för något, Nova viftade litet tveksamt på svansen för att tala om att hon är ju jättesnäll. Allan sa inget men han gillade inte deras reaktion - skälla ut hans tjejer, vilket oskick!!! Så hans svans stod rätt upp och han bröstade upp sig och blev jättestor, tyckte han. Sådant kan göra mig irriterad, att det är fullt acceptabelt beteende hos små hundar att uppföra sig illa, medan om t.ex. Märta skulle göra samma sak - ja det hade väl förorsakat en mindre folkstorm. Jag tycker att man måste lära sina hundar vanligt "hundvett" oavsett storlek. I det här fallet tog ägaren upp den ena hunden och tröstade den!!!!!!!!!!!!!!!!!!! medan den fortsatte att morra och skälla i mattes famn. Jag skulle vilja se den som tar upp en leonberger i famnen och tröstar den när den gör utfall, hahaha! Jag funderar på om Ellen och Märta är så friska att jag kan ta en liten promenad med dem i morgon för de blev sååå avundsjuka över att få stanna kvar hemma. Det kanske löser sig automatiskt för jag hörde att det skulle regna i morgon och då faller Ellen bort med sitt bandage runt magen. Dessutom har jag fått årets första stampade jordgolv inne efter hundarnas framfart i trädgården som börjar lösas upp i lera och måste skura golv inför besök av valpköpare.
Nu är det bara tre hanar kvar som jag skall hitta nya, bra hem till. Det kommer säkert att lösa sig, ev. är det faktiskt bara 2.
Jag har lagt in nya rubriker på mina hundar och skall så småningom lägga in foton på dem. Det är litet svårt att få någon bra struktur på hemsidan för de färdiga mallarna går inte att ändra på. Jag måste lära mig att bygga en hemsida själv. Har ju början på en som min svärson gjort och måste "ta tag i" denna sida så småningom. Det får bli ett höstjobb som lär bli ett "hästjobb", så vitsigt!
Såg just nu att jag har haft 5275 som läst min dagbok hittills. Fantastiskt!!!! Det blir ju ca ?/dag, ja, vad kan det bli på 10 månader?
|
Nu är det slutsurat för den här gången. Jag satt nämligen i nästan 2 timmar och redigerade foton och skrev dagbok i tisdagskväll efter jag kommit hem från cockerklubbens möte. Då kom återigen dessa förhatliga blåa streck på skärmen och datorn totalhängde sig OCH INGET var sparat. Jag blev så vansinnigt arg att jag dunkade musen i skrivbordet och då gjorde glaset med varmt, gott blåbärste en loop och slog i golvet med ett kras. Blåröd sörja och glassplitter överallt och hundar som oroligt började trampa runt och undrade om det var dem matte var så arg på! Det var nära att datorn åkte ut genom fönstret utan att jag öppnade det!!!! Men så igår kväll så gladde mig Ellen, ja, jag fick faktiskt veckans största gapskratt - kolla fotot! Hon gick och samlade in alla tuggrullar hon kunde hitta, det syns inte på fotot att hon har tassen på det tredje!
Sjukrapport:
Ellen mår mycket, mycket bättre, Vi var på kontroll hos veterinären idag och såret har läkt jättefint, bara ett hål som en 25-öring kvar att läka ihop. Hon fick en ny penicillinkur och behöver antagligen inte komma tillbaka, Däremot har Märta också fått börja äta penicillin för hon har fått urinvägsinfektion. Ja, så är det att ha många hundar, alltid händer det något!
Valprapport:
Valparna bara växer och växer, undrar om det inte är leonbergervalpar?! De blir bara sötare och sötare OCH allt mer högljudda och livliga. De älskar när jag byter tidningar i hagen för det tror de är en inbjudan till att dra dem till korgen och fullständigt läsa sönder dem. Åh jag avskyr det där "ritschandet" när jag väl har städat hagen så är det nästan tomt på tidningar och allt ligger sönderbitet och söndertuggat i korgen! Bara att börja om från början när de väl har somnat och då gäller det verkligen att smyga så de inte upptäcker vad jag håller på med! Undrar om inte den här kullen är mycket livligare än förra? Men det är klart, människan fungerar ju så att man gärna glömmer det jobbiga och bara kommer ihåg det roliga! Så om en 2-3 veckor kommer lugnet (förhoppningsvis) att lägra sig över huset i åtminstone 1 månad tills Veras ev. kull har kommit.
Tänka sig att jag kommit så här långt utan avbrott, förutom de naturliga "Kungen av Benareby" har passerat ut och in ett antal gånger, Ellen har tappat sitt tuggben några gånger, vilket uppmärksammats av de andra i flocken, katten Tarzan har jamat hjärtskärande och propsar på att ligga bakom mig framför datorn. Får vara tacksamt att han inte hoppar upp på tangerna, vilket han gör ibland och då kan han starta vilka program som helst! Jag har fuskat litet och sparat under tiden jag skrivit ifall....!
Min gräsmatta består av ett enda stort isflak, glashalt! Det har hundarna noterat och vill hemskt gärna att jag kommer ut och hämtar in dem för det är tydligen roligt och spännande att se matte halka runt för att få tag i dem! Det känns verkligen som att gå på isflak för det gungar under fötterna. Men - våren är på gång har jag hört. Fick mail idag från Tina/Olle att Olle hade jagat årets första citronfjäril. Typiskt killar - de kan väl sitta ner och njuta av detta underbara vårtecken, men icke!
Jag måste få säga att jag är jättestolt över mina hundar Alla som kommer hit, valpköpare och andra, ja jag har faktiskt andra som hälsar på också, tycker att mina hundar är såååå lugna och trevliga. De älskar Allan som studsar runt och fullständigt "tiltar" av glädje när någon kommer och givetvis kommer alla för att hälsa på honom, tror han, och jag har inte hjärta att ta honom ur denna villfarelse (eller kanske har han rätt???). Så helt plötsligt sover alla när hälsningsproceduren är klar. Allan är en jättebra representant för min kennel verkar det som.
|
|
En dag som börjar med migrän kan ju bra bli bättre, eller ...? Jovisst, 4 cockrar som låg och knappt vågade andas delade säng med mig fram till kl. 10.30, jo de hade varit ute och gjort det de skulle, inkl. bada i sjön på gräsmattan! Jag tänkte i mitt stilla sinne att det är verkligen tur att jag inte började föda upp leonberger! Tänk 4 leonberger i sängen, det hade blivit trångt! Jag vaknade av telefonen och det var Eva som ville tala om att mina barnbarn och Allans barn mådde alldeles utmärkt sedan ville hon diskutera namn med sagotema och där kände jag väl att huvudet fortfarande inte var riktigt med så jag lovade att fundera på olika sagofigurer. De enda jag kom på var dels Emil i Lönneberga och dels sagan om Snövit och de sju dvärgarna! Får jag 8 valpar någon gång och det bara är en tik, tänker jag sno den idén! Nu håller jag på att fundera ut namn på Veras kommande valpar, som skall ha Marabou-tema, t.ex. Dajm, Guldnougat, M osv. Det måste vara ett sjukligt beroende, jag menar att i det här läget med valpvälling, sönderlästa tidningar, valpköpare börja tänka på en ny kull!?
Sjukrapport:
Nu börjar den gamla vanliga, friska Ellen komma tillbaka - ingen feber, matlust och ett sår som läkt ihop till en en-kronas storlek. Det känns helt fantastiskt! Så orolig som jag har varitde här veckorna! Men det märks att hon och valparna längtar efter varandra.
Valprapport:
Jag har inte angett valparnas vikter men det kommer i morgon tillsammans med nya "stå-foton", bara jag får hjälp att ställa upp dem. Försökte fota när de sprang omkring i hagen men de är alldeles för snabba för min kamera (märkte ni att jag skyllde på kameran?). Petter är en riktig myspropp, helnöjd när han får ligga i mitt knä och kurar bara ihop sig och sover. Det är ju löjligt att det alltid skall vara en som utmärker sig och kravlar rakt in i hjärtat! Sedan börjar faktiskt Inge sakta men säkert utmärka sig också. Han blir så glad när han ser mig att svansen går som en propeller och då kan det vara litet svårt att hålla balansen när man bara är 5 veckor! Idag har jag satt in en riktig hundkorg (mina första hundars så den är stor) i hagen. Genast utbröt det stora kriget om vems korgen egentligen var! Måste ju säga att tjejerna inte "backar" för killarna, de är lika tuffa alla tre! Det slutade med att alla somnade i en stor hög, lilla Wilda låg som en riktig diva med ena bakbenen dinglande utanför, litet nonchalant! Helt plötsligt kom Inge på att naturen krävde sitt och gick rakt på och över henne för att komma ut på tidningarna och när han var klar tog han samma väg tillbaka och fortsatte sova, typiskt killar, eller? Nej, jag har inga förutfattade meningar, detta var bara ett konstanterande! Nu börjar man kunna se de olika personlighetern, mycket fascinerande. Min dotter Jenny, kallar valphagen för "Valp-TV". För det mesta händer det saker hela tiden och jag får vara med och styra upp de allt mer våldsamma lekarna. Förut blev Torsten dragen runt i örat av, vem hann jag inte se, men ont gjorde det och jag fick agera mamma och ge honom/henne ett litet nyp i nackskinnet som tikarna gör när det går överstyr. Valpen tittade förvånat upp och släppte taget för att så fort jag vände bort blicken, ta ett nytt rejält tag. Ja, det är väl vad som hänt idag, förutom att till gårdagens antal säckar har lagts till ytterligare en! Igår skrev jag att jag hade klippt 7x14 valpklor - skall givetvis vara 7x18!!! Rätt skall vara rätt!
Jag är riktigt stolt över mig själv, klockan är bara 21.50 och jag har redan skriivit dagboken! Det brukar jag ju inte göra förrän runt spöktimmen!
|
|
Sitter här med dov, tryckande huvudvärk och försöker samla tankarna! I går blev det inget skrivet i dagboken för John Blund propsade på att ta igen den förlorade nattsömnen när Ellen blev så sjuk igen i torsdagskväll. Nu mår hon mycket, mycket bättre, tack och lov!
Huvudvärken startade kl 04.22 i morse när telefonen ringde och jag försökte ta mig ut i köket för att svara, första hindret var Ellen som "gottat" till sig på min kudde, andra hindret var Allan som snott in sig i mitt täcke och sedan låg Märta i dörröppningen. Försök forcera dessa hinder snabbt, halvsovande och utan glasögon, man hinner inte svara innan personen lagt på. Där stod jag i köket och stirrade dumt på ett telefonnummer jag inte kände igen: 0700 någonting. Till saken hör att jag har köpt en ny telefon, på min gamla kom namnet upp på de som ringer. Jag kröp ner igen och låg och funderade på vem det var som ringde vid denna okristliga tid på dygnet och kom fram till att det var inte mina barn i alla fall utan förmodligen någon berusad som halkat på knapparna för att ringa om skjuts hem från krogen. Sedan gick det två timmar och John Blund och jag hade en härlig träff.... då ringer det igen. Samma visa igen, forcera alla hinder och så lägger personen på igen. Men nu var jag lindrigt sagt f-d och ringde upp numret och hör en kvttrande stämma i telefonen: Grattis du har just blivit farmor. Det var Eva, som just hjälpt Bella, Allans fästmö, föda fram de första valparna. Det var då huvudvärken slog till! Hade ju ingen tanke på att jag bett henne ringa när det var dags! Varför föds alla på natten???? Det var samma både med Veras och Ellens valpar OCH mina barnbarn, utom Linus som föddes på eftermiddagen.
Så nu är jag alltså farmor!!!! Var ju bara tvungen att åka ner till dem i eftermiddags och fota. Jag hade helt glömt så ynkans små de är. När jag kom hem verkade mina busar jättestora.
Valprapport:
Nu är det två som lärt sig att om de sätter sig i ena hörnet i valphagen och tjuter som om de sitter fast så kommer det två händer ner och lyfter upp dem och kelar med dem. Inte klokt 5 veckor och har räknat ut detta! Vilka: jo givetvis Wilda och Petter. Ikväll har Anna tagit efter! I dag har jag klippt 7x14 klor och av bara farten slank Nova med också. Hon blev så förvånad att hon hann inte protestera. Dessutom har Wilda och Inge fått sig ett välbehövligt bad efter allt de traskat runt i. Det är mer än ett heltidsjobb att sköta om 7 valpar som inte har någon mamma som gör "grovjobbet", fast Ellen har faktiskt fått vara i valphagen med sin "skyddsväst" på för att valparna inte skall kunna dia henne. Det är inte alls populärt och de protesterar högljutt, de kommer ju ihåg att mamma = god mat!
Nu börjar jag känna igen min trädgård sedan i höstas - en jättpöl, nästan en liten insjö. Det är bara att tacka och ta emot för det är väl förhoppningsvis våren som är på gång?! Jag fick riktiga vårkänslor och började städa upp första delen av balkongen för där gick inte att komma fram. Jag skäms nästan för där hade samlat sig 32!!!!!!! säckar med div. innehåll, mest "sönderlästa tidningar". De hamnade nedanför för vdare befordran till återvinningsstationen. Nu är jag där igen - minst 3 vändor med bilen och de anställda som stirrar på mig. På måndag kommer de säkert fram och vill veta vad jag slänger. Jag brukar slänga säckarna i containern för "brännbart mindre". Jag antar att det brinner det som finns i säckarna, eller...? Mitt barnbarn påstod att det var miljöfarligt avfall - vilken humor han har! Nu ikväll var jag tvungen att gå ut och njuta av de "fria ytorna" på balkongen och det luktade faktiskt vår och man hörde hur snö och is rann iväg, underbart! Tror aldrig att jag längtat efter våren så mycket som i år!!!! Kanske kan det t.o.m. bli så att valparna får känna på hur det är att vara utomhus innan de flyttar!
|
|
Jag är så nervös att jag sate mig att skriva dagbok! Ellen har blivit mycket sämre igen och har hög feber. Jag ringde Blå Stjärnan för att få råd om hur jag skall göra och hade sådan tur att Märtas älsklingsveterinär har jouren och kom ihåg oss. Han arbetade tidigare på Djurkliniken i Mölndal. Kanske inte så svårt att komma ihåg Märta för en period hade vi har ju klippkort för Märta var ju "allätare" när hon växte upp. Nu sitter jag här och väntar på att klockan skall bli 23 för då skall jag ta en ny temp och ringa tillbaka till veterinären. Usch jag vill verkligen inte åka ända ut till Hisingen i natt!!!
Valprapport:
Under tidenjag pratade med veterinären blev det ett farligt oväsen på Nova och Allan + valparna. Typiskt, precis som barn när föräldrarna pratar i telefon så hittar de på massa saker. Nu hade valparna krånglat sig igenom kompostgallret och "myllrade" ut på köksgolvet och det är ju självklart att Allan och Nova blev upprörda! Så samtidigt som jag pratade i telefon så plockade jag valpar med andra handen och försökte fösa undan de vuxna med fötterna! När jag lyckats stänga till gallret och fått in alla valparna i hagen kontrollräknade jag dem och hur jag än räknade så var de bara 6! Vad jag letade efter den 7:e valpen!!!! Till slut tittade jag in i hundburen och där låg Inge och sov!
Det är faktiskt inte utan att jag börjar fundera på vad jag gett mig in på - hunduppfödning. Kanske skall jag byta hobby till frimärken eller på sin höjd akvarium? Asch då blir jag bara stressad över att det inte händer något!
Nu är det 30 min kvar tills jag skall ringa! Hoppas verkligen att febern inte stiger ytterligare. Risken är stor att man får göra ett kirurgiskt ingrepp som veterinären uttryckte det. Givetvis frågade jag vad han menade, jo då tar man bort hela det sjuka juvret! Tack men jag vill inte veta mer!
|
|
Dagens sjukrapport:
Jaha, så var det åter dags för en tur till veterinären i eftermiddags. När jag la om Ellens juver upptäckte jag en stor förhårdnad och slängde mig på telefonen för att fråga om det var något farligt. De tyckte det var bäst att vi kom in för det var ju svårt att avgöra per telefon. Det förstod jag också så det blev en snabbfärd men först ut med alla hundarna och sedan ge valparna mat. De låter alltid som de håller på att dö hungerdöden! Tack och lov var det inget farligt, kvarstående mjölk i juvret, ny spolning och ytterligare en kur med penicillin. Hon fick en heltäckande "kroppstrumpa" oxh en påse med litet "gott och blandat" (tejp, salvor o.d.)
Min dotter skulle ha kommit hit och hjälpt mig att ta "stå-foton" på valparna men jag orkade inte utan sov middag i 2 timmar, konstigt nog inte bara jag utan hundarna och valparna också. Jag fick oväntat besök ikväll, Eva, tittade in för hon ville så gärna se valparna. Hon kunde inte heller avgöra vem av valparna som är bäst, de är alldeles för jämna, både i storlek, vinklar och allt annat man tittar på. Jag tog fram kameran och hoppades att hon skulle hjälpa mig att fota dem, då var batteriet i kameran urladdat, blir man sur eller?
Dagens valprapport:
Det är fortfarande Wilda och Petter som hörs och håller igång mest. Torsten föredrar att ligga på rygg och sova, Conny sitter där och tittar och tittar för att plötsligt ta ett tigersprång på kompisarna. Idag har de fått litet hemmagjorda leksaker att bita och dra i så de slipper hålla på med varandra. Men icke, de bara snubblar över dem i sin iver att "attackera" sina syskon. I morgon skall de få större utrymme så de kan röra sig mer och då förhoppningsvis sova litet mer, hoppas kan jag ju alltid! Jag har en stor, rund matskål som är upphöjd i mitten, speciellt utformad för valpar. I rännan där maten skall vara, hittade jag Inge traskande runt, runt. Vill bara påpeka att det var välling kvar så kan ni räkna ut hur han såg ut efter den motionsrundan!
Nu önskar jag mig ett rejält ösregn som tar med sig all snö och direkt efter det skall värmen komma och torka upp och göra gräsmattorna gröna, snääälla!
Jag fattar inte vad som hänt, alla hundarna kommer direkt när jag ropar in dem!!!!!!!!!!!! Ja, utom Märta som med ålderns rätt kommer så småningom när hon har tittat färdig. Alla hundarna sitter ner innan de får springa ut och alla håller tyst!!?!?!?! Märta brukar ligga kvar tills småknattarna har rusat ut sedan går hon lugnt och värdig ut om inte alpackorna står och hänger vid staketet vill säga! För då blir hon ett rytande lejon som inte väjer för någon eller något. Det är ett under att staketet fortfarande står kvar.
|
|
Äntligen har jag bytt kapitel i Märtas bok!!! Det har inte varit högprioriterat om man säger så! Det har ju hänt en hel del annat här i huset - både roligt, tråkigt och jobbigt!
Dagens valprapport
Nu är de små så sociala att jag får smyga för att de inte skall börja klättra helt hysteriska på kompostgallret när de ser mig. De har t.o.m. lärt sig känna igen ljudet när jag blandar till deras mat!!! Ikväll lyfte jag upp dem en och en till mamma Ellen som låg på soffan. Vilken lycka att få träffa mamma - ända tills hon började undersöka dem och slicka dem rena för då protesterade de högljutt! Nu har de snart vuxit ur valphagen och jag får köpa 1-2 paket med nya kompostgaller och bygga ut så de får mer yta att springa runt på och därmed mer tidningar att "läsa". Man kan sitta och titta på dem hur länge som helst, det händer alltid något. Nyss trodde Wilda att hon skulle kunna klättra över gallret och hade lyckats få upp tre tassar och hade en kvar på golvet då Matilda upptäckte hennes tlltag och bet sig fast i svansen på henne och började dra ner henne. Och så bröt det stora tumultet lös med morr, skäll och yl! Jag upptäckte idag när jag klippte deras klor att de inte längre är valpar utan ett gäng pirayor för de bet sig fast i fingrarna på mig och det kändes kan jag lova.
Snart är det dags att packa bilen full med sopsäckar och åka till återvinningsstationen. Förra året tittades det lite undrande på mig när jag slängde säck efter säck efter säck...... Jag tror att jag var där minst 3-4 gånger med full bil. De väger ju en del också eftersom några har stått ute ett tag och innehållet har blivit ännu våtare än vad det var från början. Få se om jag kan muta Linus, 17-åringen, att följa med och kasta. Men det är väl inte speciellt coolt att åka med mormor till återvinningsstationen med sopsäckar med valpbajs och kiss!
Åhhhh, vad länge jag skall ligga i morgon (hoppas jag i alla fall)! Är helt slut efter den här helgen! Det har ju bara varit roligt med valpköpare som varit här, men jag måste ju trimma mina hundar så inte valpköparna blir skrämda när de ser ett antal "lurvpellar" utan snygga och väluppfostade (host, host) cockrar! Jag har blivit bortskämd med underbart trevliga valpköpare sedan Veras kull och jag måste säga att dessa som vill köpa nu är precis lika bra och trevliga "hundmänniskor". Flera har haft cocker innan och vet vad den här rasen kräver. Tack ni som valt att köpa en liten valp av mig!
I morgon eftermiddag (inte för tidigt hoppas jag för jag tänker hasa runt i morgonrock fram till lunch), kommer Jenny och hennes arbetskamrat hit och tittar på de små. T.o.m. Allan börjar lugna sig litet (men bara litet) när det kommer folk hit! Han kanske inser att det är valparna som är huvudattraktionen just nu?!
Sjukrapport:
Det var ett tag sedan jag nästan varje dag under flera veckor "levererade" en sjukrapport. Nu gäller det Ellen som varit så fruktansvärt sjuk i juverinflammation + litet annat. Idag har hon börjat piggna till för penicillinet har äntligen börjat verka och det enorma såret/hålet på ca 3x5 cm har börjat dra ihop sig och febern är borta. Tina, Olles matte, var här idag och visade mig hur jag skall sköta om det, jag är ju litet feg för att skall göra ont och jag har ju aldrig sett ett så stort och djupt sår förr. Nu ikväll skall det läggas om igen, få se om jag svimmar eller, förresten jag har inget val för det måste göras! Som djurägare blir man ganska luttrad vill jag lova!
|
|
I eftermiddags var jag på "31-årskalas" hos 3 av mina barnbarn. Linus fyllde 17 år, det var inte alls länge sedan jag hämtade honom på dagis, Filip 13 år och var det inte förra sommaren som han nyss lärt sig gå och sprang omkring naken i sina älskade stövlar? Och så minstingen Frans 1 år. Kanske spelar minnet mig ett spratt? T.ex. om någon frågar hur gammal mn TV är så blir svaret: ca 2 år tror jag, i själva verket när jag böjar räkna så är den ca 8 år! Jag har en alldeles privat fundering att ju äldre man blir desto fortare går tiden, det känns så i varje fall. Mina 2 andra brnbarn var också där och firade och jag bara satt och njöt av att ha alla 5 barnbarnen runt mig. Desutom var Linus tjej med också, tänk vad skaran kommer att växa när alla hittat sina resp. och i sin tur fått barn, vojne vojne. Vad är barnens far och jag upphovet till?
Idag mår Ellen bättre, febern är borta men hon mådde jättedåligt i natt så det blev inte mycket sömn. Idag var en familj och deras lilla barnbarn, 5 år, från Mölnlycke här och gosade med valparna! Jag kunde riktigt se hur de njöt av att sitta här med valparna. Jag lovade att de skulle få köpa en av tikarna men inte vilken ännu. Måste ju se själv först vad det kan tänkas bli av dem. Det är det som är svårt för det är egentligen framemot när de blir ca 10 veckor som man kan ana hur de kommer att se ut som vuxna och jag måste ju tänka på kennelns fortväxt och ha bra hundar. Alla valparna är bra men någon måste vara superbra för att stanna.
De här valparna kommer att bli mycket socialiserade eftersom jag måste agera mamma och både mata och tvätta dem. Det märks redan för de kommer "springande" när de hör mig. Jag tror de kommer att bli något alldeles extra när de får så mycket kontakt med både mig, mina barn och barnbarn + alla andra vänner och valpköpare som kommer och lyfter och gosar.
Nu börjar jag känna av nattens brist på sömn börjar, måste nog lägga mig tidigt idag, fast klockan har ju redan passerat 22.30! I morgon får jag besök från Trollhättan. De skulle kommit i fredags för att titta på valparna men då var jag tvungen att åka till veterinären med Ellen. På eftermiddagen kommer Tina, Olles matte hit för att "klämma och känna" på valpisarna och slänga ett öga på Ellens fula juverinflammation.
När jag satte mig här nyss tänkte jag lägga ut ett nytt avsnitt ur Märtas bok men det får bli morgon när huvudet känns mer alert!
Jag vet inte hur många gånger under den gångna veckan har försökt att ropa in 5 cockrar och Märta. Vera, Ellen, Allan, Nova och Olle. De förstnämnda kommer ju, kanske inte med en gång för de måste ju avsluta det de håller på med. Men - Olle kommer inte!!! Jag har t.o.m höjt rösten ordentligt OLLE KOM HIT och när jag tittar bakom mig i hallen sitter där 5 hundar och tittar medlidsamt på mig, men matte hörru, har du glömt??? Ja, jag får väl skylla på de långa vaknätterna men det är en inlärd ramsa som sitter i ryggmärgen!
|
|
Heureka!!!! Jag har hittat ljuset i den långa mörka tunneln som varade från tisdag till fredag kväll! Äntligen för första gången sedan valparna föddes för 4 veckor sedan har jag sovit från kl 23.30 till 07.30 utan avbrott. Helt plötsligt sken solen och jag kände ingen dragning åt sängen när jag gick upp! Och det bästa av allt: Ellen mådde bättre!!!! Men jag fick ju en riktig chock när jag skulle byta bandage på hennes inflammerade juver - ett stort öppet hål på ca 5 cm i diameter, man såg rakt in i juvret! Det var bara att bita ihop och skölja rent och sätta på nya kompresser och över alltihop en bit "hästlinda", sedan på med en ny frottéhandduk och över det hennes väst som vi fick låna av veterinären. En jättetuff väst, ser nästan skottsäker ut! Aha, en liten CIA-hund har smugit sig in i familjen!
Det stämmer helt det vi cockerägare brukar säga: 1 cocker = ingen cocker, 2 cockrar - nja, 3 cockrar så där nu börjar vi snacka hund, 4 cockrar - ja, vaddå? Sedan bär det bara utför! Varför jag skriver detta är att det blir nog en liten cockertjej från Ellens kull som får berika hushållet. Sedan kommer ju problemet (eller det kanske inte är något problem?) Vera skall ju ev. ha valpar med en supersnygg gentleman och risken är överhängande att det blir en liten chokladtjej, ja då är det definitivt kört!
Jag känner litet press på mig när det gäller utställningar men hur skall jag komma iväg med valpar hemma och kanske snart en gravid tik??? Det får lösa sig på något sätt för jag vill gärna visa upp Nova och då kanske några av hennes syskon också hänger på,eller???? Hade varit jättekul att få förverkliga min dröm om att få ställa upp med en uppfödargrupp.
I morgon skall jag på barnkalas, hoppas inte den äldste läser detta för han fyller 17 år, hans yngre bror 13 och minstingen 1 år. Klokt nog har deras föräldrar slagit ihop firandet av födelsedagarna. Dessförinnan kommer det valpköpare för att kolla in valparna nu när det blivit mer hundar av dem.
Oj, tittade just på klockan 23.53 och jag känner mig fortfarande inte redo för ett möte med John Blund. Jösses, undrar var all den här energin kom från?
|
|
Jag har varken hunnit eller orkat skriva dagbok på flera dagar för Ellen har varit så sjuk! Hon började redan verka litet hängig i måndags men jag trodde att valparna sög musten ur henne. På onsdag morgon kunde hon inte stå på benen och juvren var sprängfyllda så jag bar in henne till sina barn för att de skulle få sig en rejäl festmåltid och kanske lyckas tömma juvren. Nog åt de alltid - de åt så de somnade litet varstans i valphagen! Men det märktes inte på Ellen, hon var fortfarande lika välfylld - det i kombination med att hon inte kunde stå eller gå fick mig att snabbt bära ut henne till bilen samtidigt som jag ringde veterinären och talade om att vi var på väg. Hon blev inlagd över dagen för "vätskepåfyllning", röntgen och provtagningar. Allting verkade vara helt OK, proverna visade inget, så framemot kvällen hämtade jag hem henne igen med order om att ta tempen regelbundet under kvällen. När den steg till 39,8 låg paniken på lur!!! När det var sängdags hade den sjunkit till 39,4. Ellen fick ligga jämte mig så jag hade koll - det blev inte mycket sömn den natten - desutom är jag ju numera extramamma till 7 valpar som ständigt tycks vara hungriga.
I morse åkte vi tillbaka till djurkliniken oc Ellen blev återigen undersökt och nu upptäcktes det att hon hade juverinflammation, bl.a. Hon fick återigen vätska och penicillin + antiinflammatorisk värkmedicin. Nu i kväll tycks hon ha piggnat till förvånandsvärt snabbt och hon har t.o.m med varit ute på egen tass i trädgården, men nu sover hon i en fåtölj nära valparna så hon i alla fall kan se dem.
Tänk vad tikarna sköter om sina valpar väl. Det märker jag nu när jag har 7 vällingkladdiga små "monster" som jag måste bada i morgon! Någon frivillig som anmäler sitt intresse, nä tänkte väl det! Nu klarar valparna av att springa (visserligen på sitt sätt) och tar sig fram i hela hagen och försöker klättra upp på gallret. Det är ett vansinnigt morrande och skällande, alltid på bästa TV-tid, tur att de flesta programmen är textade! Allt de gör verkar så oplanerat- man hoppar på den som är närmast för att sekunden senare anfalla fällen eller försöka krypa igenom de millimeterstora springorna i valplådan för att därefter bada i vällingen.
Inget ont som inte har något gott med sig, sägs det ju. Jag har varit så nervös de här dagarna och måste ha något att göra så nu är både Vera och Allan näst intill utställningstrimmade, inte hårstrå ligger fel (ikväll i alla fall)! I morgon är det prinsessan Novas tur att bli fin. Märta får jag ta när Allan tappat intresset för henne annars är det ogjort arbete! Så fort Ellen mår bättre skall hon få sig ett långt härligt bad och tovutredning för just nu är hon väldigt ofräsch - det har valparna sett till + att hon varit så sjuk!
Jag har fått rapporter från Olle som flyttade i måndags. Han har funnit sig mycket väl tillrätta i sin nya familj. Han är smart killen och utnyttjar dem tror jag, han hoppar upp i sängen, nu senast var det visst en laptop som han hade hoppat på. Konstigt för här hos mig hoppade han aldrig upp någonstans! Så se upp Tina med familj, ger man dem lillfingret så tar de hela handen upp till armbågen! Det känns jättebra att han trivs min lill-kille!
Märkvärdigt att det gör så stor skillnad mellan att ha 6 hundar och nu "bara" 5! Olle gjorde inte mycket väsen av sig, utom nu de senaste veckorna när Märta höglöpte men dessförinnan så märktes det inte att det bor så många hundar under samma tak. Nu är det egentligen ju bara 4 eftersom Ellen ligger nerbäddad med värmedyna på magen!
|
|
Idag åkte Olle med pick och pack till sitt nya hem i Kullavik. Så tomt det är med bara 5 hundar!!! Alla är dämpade, Nova "gråter" och bara ligger, Vera ligger och trycker under fåtöljen i hallen, Märta saknar sin ungdomlige kavaljer, nu får hon återgå till att uppvakta Allan. Allan vet inte riktigt hur han skall bete sig - ingen liten kille att sätta på plats så han har valt att krypa upp i stolen bakom mig just nu. Jag vågade inte lita på hundarna när de varit ute i eftermiddags och i kväll för om de får för sig att spåra Olle, de har snosat runt i trädgården och tydligen följt hans spår så jag har fått ha ögon i nacken för att kolla så ingen har fått för sig att rymma. Det roliga är att Ellen börjar må bättre nu efter att ha mått dåligt sedan tidigt i morse, varken mat eller valparnas välling har lockat men nu har hon tagit igen den här fastedagen. Var litet orolig över att det skulle kunna påverka hennes mjölkproduktion, men det verkar som den är i avtagande ändå. I morgon kommer valparna få uppblött torrfoder i sin välling, få se vad de gillar det?
Idag hade Petter (Peter the Tramp) stor show inför en entusiatisk publik, Olles nya matte/hussar. Han traskade runt i hagen och muckade gräl med de andra och fanns det ingen att mucka med så lät han ändå. Det kommer nog att bli en riktig stjärna så småningom. Just nu är det han och Wilda som utmärker sig, men det var idag och i morgon kan någon annan valp tagit över rollen som show-artist!
Så skönt, nu tyckte Allan det blev för trångt att knö bakom mig och hoppade ner på golvet och sträckte ut sig. Kanske skulle jag göra en brasa så han kan njuta fullt ut och jag njuta av ett litet glas rödvin och den fullkomliga tystnaden? Konstigt så man vänjer sig, nu har jag levt med detta ständiga passande av Märta, oljud, avstyrande av något som kunnat gå överstyr, alltid tänka på att låsa in antingen Märta eller killarna i 3 veckor och så är det plötsligt kav lugnt!!!! En chockartad upplevelse, jag vet inte riktigt vad jag skall göra. Kanske ta en ny tur till Ikea i morgon för att åter inhandla ett platt paket? Näe, det tror jag knappt!
Olle var så fin när han åkte: knappt torr efter badet och med glansspray i pälsen, nytrimmad men med nya tovor IGEN! Med sig hade han sin 4 pris-rosetter, sin gamla egenhändigt tuggade filt och 13 kg cockermat och ett tuggben. Det är väl det viktigaste för honom. Oscar (Tinas son) hade köpt ett nytt fint halsband med namnbricka och nytt koppel. Det var ju kärlek vid första ögonkastet när de två träffades och Olle ville ju följa med redan första gången de var här för att prata valp. Den där berömda tikvalpen som istället resulterade i Olle och en hanvalp! Han kommer att få det superbra, det vet jag, men det är inte utan att han snodde med sig en liten bit av mitt hjärta men han finns ju på nära håll!
|
|
Nu börjar det kännas litet vemodigt - sista natten med gänget, kanske skall jag säga just det här gänget?! Ikväll har Olle fått en ny omgång med borste, kam och sax, fattar inte hur han bär sig åt. Igår var han helt tovfri och nu hade en sådan där go´matta under magen igen, förmodligen efter allt klängande på Märta. Jag undrar om Märta och Olle kommer att sakna varandra för de verkar ha funnit varandra mer och mer eller så beror det bara på att hon höglöper! Allan blir nog bara glad för nu blir han åter min lille prins! Han har ju haft konkurrens om den platsen. Och vem skall Nova jaga runt och trycka till nu? Vera kanske kommer att sakna honom litet men Ellen är ju fullt upptagen med sina små, så jag tror inte att hon skulle sakna någon av hundarna, just nu!
Idag hade jag besök av en väninna och 2 av hennes vänner som går i valptankar. Det verkar som om att de vill ha en valp, antingen från Ellen eller Vera. Veras valpar skulle ligga mer rätt i tiden för dem, men man vet aldrig för jag tror de blev ganska så valpsugna idag.
Valparna börjar att bli allt mer aktiva och busar runt med varandra. Nu märker de omedelbart när jag sätter ner vällingskålen och kommer rusande, så gott de kan. Fortfarande är golvet i valphagen mycket ojämt med tidningar som halkat runt etc. och de står på nosen eller rullar runt men fram tar de sig. Och sedan äts det och smackas det och ylas när någon försöker ta deras plats. Som efterrätt serverar Ellen alltid en slurk mjölk medan hon slickar rent i vällingskålen. Ellen är litet lustig, hon står och låter valparna dia, Vera la sig alltid bekvämt till rätta när det var dags att amma. Ellen är mycket noggrann med att hålla rent i hagen, hon går runt och "tar hand om" det som valparna lämna - jätteduktig. Vem vet hon kanske ha ärvt mitt sinne för att städa?
Det skall bli spännande att höra hur det går för Olle, nu när han får en alldeles egen familj - ensamhund - jo, jag tackar! Skall berätta för honom att han skall passa på att njuta nu för sedan kommer det en liten som kommer att dels se upp till honom, dels hänga i öronen, svansen, ja i alla utstående kroppsdelar han har! Dessutom kommer han att bli tuggad på, precis som han har tuggat på de andra vuxna i flocken. Hah, allt går igen! Han låter hälsa till sin nya familj att han önskar att de väljer en liten tjej som han kan lära upp för nu vet han hur man behandlar tjejer för det har Allan lärt honom!
|
|
Jag kanske skulle beställa tid hos en psykolog eller beteendevetare eftersom det ena alltid leder till det andra som leder till det tredje som... Det började litet försiktig med att jag monterade en hurts i torsdags och igår byrån i samma serie. Därefter gick det snett, så i natt vid 23.30-tiden slängde jag ut den gamla barn- och hundtuggade byrån som hade över 35 år på nacken. Den åkte ut för trappan med ett rejält brak, det var då jag kom att tänka på: Herre Gud, tänk om grannarna var vakna och bevittnade detta!!! Nu har hon blivit tokig på riktigt! Bäst att ringa efter männen i de vita rockarna så de kommer och hämtar henne. Efter det så stupade jag i säng för att väckas kl. 02.00 av ett gäng fiskmåsar i vardagsrummet. Hade helt förträngt detta oväsen som små, gulliga valpar kan åstadkomma! Det var bara att släppa in Ellen och vänta medan valparna åt sig mätta för att åter stappla tillbaka till sängen med Ellen i släptåg. Hon vägrar att sova med sina barn för alla andra får ju sova i sovrummet med matte! Det är bara att ge sig, får ju välja mina strider. Och jag tar helst inga strider när John Blund har kallat på mig! Klockan hann att bli 6 innan de vaknade nästa gång och då stod jag redo med vällingen! Denna älskade välling, de formligen badar i skålen i sin iver att få i sig så mycket som möjligt. När de ätit färdigt brukar de slicka och tugga på varandra för syskonen smakar ju så gott. Detsamma tycker Ellen som gärna ger dem en omgång med tungan! Alltid finns det några droppar välling kvar. Nu ikväll halkade Torsten runt i den tomma skålen (pajform) och det såg ut som om han åkte skridskor. Precis så gjorde alltid Teddy/Ove i Veras kull. Alltid någon som skall utmärka sig, Petter och Wilda är ständig hungriga och tackar aldrig nej till en slurk välling eller Ellens mjölk. I morgon skall de få halsband i olika färger så man snabbt kan se vem som är vem - ja, Petter och Wilda behöver ju inga för de har så avvikande färger! Asch, de får också tror jag så de slipper känna sig utanför!
I morgon kl 11 kommer valpköparna från Hönö och skall som de säger "bara titta på tikvalparna", hahaha, den har jag också gått på! Det går ju bara inte att motstå en valp om man har den minsta fundering på att skaffa en! Jag känner en, inga namn, som bestämt skulle ha en tikvalp, men som nu fr.o.m måndag har Olle OCH så småningom en hanvalp ur Ellens kull!!! Man vet aldrig vilken vändning livet tar, fascinerande! Om jag bara skulle ha en eller två hundar hade jag nog valt hanar, man slipper löpet, ev. sura tikar med PMS och oron för tjuvparningar. Jag tycker, men det är min helt privata åsikt, att hanar fäster sig mer vid kvinnorna i familjen och tikarna mer med männen - men detta får man man ta med en stor nya salt. Det är i alla fall vad jag upplevt som har haft och har både hanar och tikar. Men i min "familj" har de ju inget val eftersom jag bor ensam, så ensam man nu kan bli med 6 hundar och 4 katter och barn och barnbarn som hälsar på och som jag passar ibland (barnbarnen alltså)!
Jag har tillbringat dagen med ommöblering av hallen och klädkammaren, ja klädkammare var väl ett för fint ord, snarare skräpkammare. Allt detta p.g.a av en hurts och en byrå! Det känns som om jag kan ana, men bara ana ljuset i skräpkammaren! Det får bli till att beställa en container framåt våren (har ju två gamla friggebodar också som jag knappt öppna dörrarna på). Fattar inte varifrån allt kommer, men lider nog fortfarande av sviterna av att ha tagit hand om två dödsbon och då slängde jag ändock 16 containrar med bara skräp. Är det någon som hört eller sagt: "Det kan va´bra att ha?" Jag är den typen, slänger högst ogärna något för man vet aldrig när man får användning för. Många gånger har det stämt och jag har kunnat återanvända sakerna, men minst lika mycket har bara blivit liggande.
På måndag flyttar "Snygg-Olle" till Tina och hon har bett att jag skall skriva ner något om hans vanor. Mycket enkelt, vaknar kl 07.00 men kan ligga í sängen till kl 08.00 men då är det bråttom ut! Efter att ha, som man säger "läst tidningen", vilket innebär att han luktar igenom sitt revir och kollar vad som skett under natten, samt kissar ett otal gånger så är det lika bråttom in och då skall maten stå klar - helst en rågad skål och så en slurk vatten, därefter är det dags att göra nummer 2 ute. Kommer han inte ut så har grabben inga betänkligheter att göra det inne! Därefter är han trött och sover gärna några timmar inför eftermiddagens övningar (springa runt som en tok och jaga bollar, pinnar, sina kompisar, eller en långpromenad i skogen. Sova någon timme och ut och sedan MIDDAG - glöm inte den rågade matskålen! Ja, så ser Olles dag ut i korthet! Vill man förgylla Olles dag litet extra så sitter ett grisöra aldrig fel!
Det märks att det är mars månad! "Kungen av Benareby" och Tarzan är ute på friarstråt varje natt och ibland kan jag höra deras "rop" på katt-tjejerna runt om här. Tror inte de vet om att de är kastrerade, i vilket fall som helst så verkar det inte bekymra dem något nämnvärt!
Nej, nu väntar John Blund, det blir en "hård dag" i morgon, måste ju hinna städa undan spåren efter ommöbleringen innan jag får besök!
|
|
Livet med hundar är bara så underbart. Idag har jag fått minst 4 jätteskratt, sådana där skratt som när man ser en riktigt, riktigt rolig film! Det första var Allan upphov till, detta lilla geni som räknar ut saker så bra (tror han i alla fall). Han hoppade upp i min säng när Märta stod så lämpligt i hallen med baken vänd mot sovrummet - då får jag se en flygande cocker som tar sats från huvudändan på min säng och landar som av en händelse på hennes ädlare delar. Nu blev det ju ingen parning för han kunde förstås inte hålla sig fast. Dagens andra skratt stod Olle för: han kom på den briljanta idén att kliva upp i vedkorgen för att på det sättet komma riktigt nära Märta. Även detta försök misslyckades när veden flyttade på sig!
Det tredje skrattet bjöd Märta själv på: hon snodde ett nykokt grishjärta direkt ur grytan när de stod på avsvalning på spisen. Jag hörde konstiga ljud från hallen och avundsjuka yl från de övriga men hon tuggade raskt i sig det och brände sig nog ganska rejält om nosen för hon dök i vattenskålen. Men gott var det för håret på huvudet stod rätt upp.
Och nu det senaste stod Vera för: hon var på väg in i valphagen och hade lyckats få över framtassarna när jag upptäckte henne och knuffade bort henne. Det språket som hon hade då, dels förnedringen av att bli bortsknuffad och sedan utmoffad av Ellen, skulle få en kommunalarbetare grön av avund! Jag tog upp henne i knäet för att lugna ner henne men hon hade mycket att säga. Det är tur att man inte förstår allt de säger men det var definitivt inget snällt. Jag hörde långa, långa ramsor med svordomar!Hade jag inte känt henne så väl så vete fåglarna om hon hade fått sitta kvar i knäet. Det slutade med att jag lovade att hon skall få egna valpar litet senare i vår och då lugnade hon sig och jag fick en liten puss. Vera har en liten egenhet som kan missuppfattas av dem som inte känner henne: hon morrar när man lyfter upp henne - hon morrar av välbehag! Det är flera som faktiskt missuppfattat henne och jag får förklara för alla att det här är hennes "gottemorr" (usch vilket konstigt ord, men så är det).
Idag upptäckte jag att valparna har börjat få tänder! Då förstår jag varför Ellen inte är så där jätteförtjust i få 7 valparna hängande, slitande och dragande i spenarna. I morgon skall valparna få sina små sylvassa klor klippta för första gången - spännande! I förmiddags lekte Conny och Torsten med varandra - det var första gången jag såg valparna leka litet "mer planerat". Nu börjar det bli full fart i hagen vill jag lova så det gäller att hålla jämna steg och plocka bort "utlästa" GP och ge dem nya att läsa. Det går också bra med Mölndals-Posten och Härryda-Posten, allt som inte har glättat papper utan suger upp bra! Har ett avtal med ICA om att personalen ställer undan påsar med tidningar istället för att låta det gå till återvinning utan att passera mina valpar! Tänk om det gick att få till samma avtal betr. kött!!!! Men då kommer väl Miljö och Hälsa in bilden, tyvärr.
I eftermiddags var Vera och hennes son Olle på besök hos veterinären, Vera för vaccinering och Olle för ett friskintyg eftersom han skall flytta på måndag. Olle tyckte det var jätteroligt hos veterinären och han hälsade glatt på alla och veterinären var ju bara såååå trevlig som klämde och kände på honom. Modern däremot, hukade under en stol, darrande och gnyende för hon har ju varit hos veterinären förr och det har ALDRIG varit speciellt trevligt!
|
|
Varför är livet fyllt av så många måsten, trodde ju att det skulle bli bättre när jag slutade jobba! Fast de flesta måsten har jag ju skapat själv - hundar, valpar, hus etc etc. Varför jag kom att tänka på dett beror bl.a. på att jag har varit på IKEA idag. Detta underbara möbelvaruhus fyllt med gör-det-själv-saker, inhandlade 2 byråar i PLATT paket. Dessa paket får ligga till sig i bilen över natten, men i morgon skall jag gå i närkamp med dem. Byrån jag nu har i hallen har klarat av småbarn, valpar, vuxna hundar och återigen valpar så det är ett under att den fortfarande står upprätt! Men i morgon åker den ut efter lång och trogen tjänst. Bara inte valpköparna blir förvånade över att se den stående i en snödriva utanför i väntan på transport till tippen?!
Idag har jag öppnat upp valplådan (med en såg) så valparna kan ta sig ut och in själva och de har stapplat runt, runt i den, för dem stora, valphagen. Ellen är mycket nöjd med arrangemanget och ligger och sover i hagen. Hon har varit väldigt orolig och kanske litet misstrogen mot att flytta ut i vardagsrummet med sina små men nu har hon lugnat sig. Synd att jag inte kan säga detsamma om Märta, Allan och Olle men nu skall det väl inte dröja många dagar innan hon tröttnar på all uppvaktning från killarna!
Hoppas jag får sova hela natten i natt för i natt väckte mig valparna först kl 01.30 med sina rop på mat och sedan kl 04.30, därefter gav jag upp och åt frukost själv. Ellen ville ut med jämna mellanrum och det talade hon om med mycket tydliga MOF, MOF. Hon säger inte vov som andra hundar utan mof. Vet inte vad det är som gått snett men hon kanske är dyslektiker? Näe det var nog inte något av mina bästa skämt - förlåt! Förklaringen till varför hon behövde gå ut så många gånger i natt står att finna i kattlådan som hon tydligen städat flera gånger under kvällen utan att jag kommit på henne. Katternas kvarlämningar betraktas som livets största efterrätt och höjdpunkt - TVI!
Helt plötsligt blev det oro i flocken, Vera sitter upp i fåtöljen och morr-skäller, Märta står och försöker öpnna grinden mellan hallen och köket, Ellen ligger i hagen och verkligen morrrrrrrrar, Allan gnyr och Olle flänger runt i hallen. Vad hände egentligen? Det är bara prinsessan Nova som behållit fattningen - hittills - och kommer och frågar mig vad som hänt. Inte vet jag!
Nu vet jag varför det varit lugnt så länge! Några, läs Allan och Olle, har roat sig med att tugga sönder bäddmadrassen som låg i sovrummet! Visserligen var det deras (min kasserade) men ändock, det luktar ont uppsåt och skadegörelse tycker jag! Jag får väl vara tacksam över att de inte varit uppe i min säng och tuggat, fast säker kan jag ju inte vara innan jag kryper ner och skall sova.
|
|
Nu har jag surat tillräckligt! Datorn har krånglat och krånglat och när jag i söndags hade skrivit en lååååång berättelse om vad som hänt från fredagen den 26 till söndagkväll störthängde sig datorn och allt försvann! Allt jag skrivit och alla foton jag hade lagt in försvann ut i det svarta hålet i rymnden. Det är inget svart hål längre för jag har fyllt det eller rättare sagt min dator!
Nu har jag sparat över allt på ett USB-minne så jag har alla foton och annat "bra-att-ha" kvar, hah så nu kan hårddisken krascha men hoppas inte!
Nu är det "bara" tre valpar kvar i Ellens kull (om man inte räknar med den ev. tik jag skall behålla). Fantastiskt - trodde jag "låg litet fel i tiden" med den här kullen. Och det absolut bästa är att alla haft cocker innan och vet vad det innebär att ha en liten grävling som älskar vatten!
Jag tror jag blir tokig!!!!!!! En höglöpande Märta och nu två killar som bara ligger här och gnyr och trängtar. Allan och Olle tycks ha delat upp henne sinsemellan: Allan: jag tar framdelen och pussar och tuggar så kan du Olle ta hand om bakdelen och tugga och slita i hennes svans och "kalsonger". Det kallas teamwork med ett fint ord. Märta är helnöjd med två uppvaktande kavaljerer men mest gillar hon Olle. Kan tänka att Allan är gammal och van! Tina, snälla rädda mig!
Idag har valparna flyttat ut ur mitt sovrum och in i valphagen i vardagsrummet! Jag måste ha väldigt kort minne. Hade glömt bort hur de kan låta, får höja ljudet på TV:n för att få någon behållning om det inte är textat. Petter blir bara finare och finare - färgmässigt alltså. NEJ, jag skall INTE behålla en hane, har ju fått uppleva hur det är med två hanar och löptikar - så mycket Valium finns inte.
Nu har jag börjat göra Olle resklar, borstat och trimmat men tyvärr har snön ställt till det med pälsarna + att han ständigt klänger på Märta. Pälsen under magen har varit full med tovor och jag fått både klippa och använda karda och kam för att reta ut det värsta. Hoppas resten försvinner när jag badar och balsamerar honom. Han har otroligt mycket päls, tror inte att jag någonsin haft en så välpälsad cocker, fast hela Veras kull är riktiga pälstroll förutom lilla prinsessan Nova som har en silkesliknande svart päls UTAN tovor och detta utan att jag har skött om henne mer än Olle - tvärtom fakiskt!
På torsdag skall Olle och Vera tll veterinären, Vera skall bara vaccineras och så skall jag passa på att väga henne för att se om dietfodret haft någon nverkan på hennes vikt. Olle skall genom en besiktning - få se om han gär igenom!
Nu är det snart dags för Vera att börja löpa och jag är fortfarande inte säker på vem som skall få den stora äran att bli pappa till hennes valpar. Helst vill jag ju slippa 25-30 mil i det här vädret och med "småtjattarna" i valphagen -inte lätt att få någon hundvakt att sova över i det här oväsendet!
|
|
Det är inte utan att den vanliga frågan inställer sig: var tar tiden vägen? Helt plötsligt är det fredagkväll. Och inte har jag fått gjort något produktivt sedan förra gången jag skrev dagbok. Förutom att tittat på och gosat med småsorkarna, gullat med Ellen och berömt henne, skottat snö, rivit ner snö från taken, badat Olle, börjat att trimma Olle, Nova och Vera, lekt med hundarna i snön, jagat Märta som höglöper och är på killarna hela tiden. Inte ens Olle går säker! Nu får hon ge sig men hon är inte nogräknat säger hon, båda är ju unga och snygga. Just nu har hon utsett "Snygg-Olle" till sin favorit. Han blir litet undrande över hennes enträgna uppvaktning och kryper in i sin bur och ber mig stänga grinden för den gamla damen som är så enveten! Det är ingen hit att ha två hanar och så löptikar. Det kräver starka nerver och stoooooort tålamod och lugn! Men snart så är ju Allan-Brallan ensam herre på täppan och en är alltid lättare att hålla koll på än två! Något positivt i alla fall! Jag har nog satsat fel skulle kanske bara haft några supersnygga hanar så alla tikar fick komma hit för parning! Fast då skulle jag ju missa hela den mysiga tiden med småsorkarna!
Nu har hundarna varit ut i skift, cockrarna för sig och Märta för sig. Det var bara det att Olle vägrade komma in utan föredrog snön och mörkret framför värmen inne. Allan hade ju koll på läget och visste helt säkert att Märta var kvar inne så han stod föst i raden av cockrar som ville in!Jag släppte ut Märta som blev som ung på nytt när hon såg att "Snygg-Olle" var ute. Det blev en lustiger dans så jag fick raskt på mig stövlarna för att hämta in damen och i baken på henne hängde Olle! Snacka om att slå två flugor i en smäll! Ja, livet är spännande just nu och ett par dagar framåt! Vera och Olle har krupit in i burarna och Allan sitter som vanligt bakom mig i stolen och lilla Nova sitter litet förskrämd i fåtöljen och tittar på TV-Fakta om mord. Måtte hon inte lära sig något.
Idag har det töat och regnat hela dagen - jätteskönt för jag fick aldrig tag i några snöskottare till taken. De verkar ha klarat sig så sparade jag de pengarna, nu återstår att se om det töat så mycket till i morgon att jag hiittar snöskyfflarna - inte en dag för tidigt!
I morgon får jag besök av Alices och "Lill-Allans" husse och mattar för de är sååå nyfikna på Ellens valpar och på söndag kommer en familj och skall titta på tjejerna i kullen. Jätteroligt!!!!! Det tycker säkert Allan-Brallan också som alltid brukar uppföra sig som härmfågeln i Kalle Ankas julfilm när någon kommer.
|
|
Så, nu är jag "back on track" igen. Men som vi säger i vår familj "det är bara att bryta ihop och komma igen". Det som utlöste det hela var mitt beslut att låta Olle få flytta. Det var mycket ångest och många tankar och tårar men nu känner jag att jag gjorde rätt. Jag har ju haft i bakhuvudet att den här dagen ev. skulle komma. Den 8 mars flyttar han till Kullavik och kommer att få så fullt upp att göra att han inte hinner sakna varken mig eller flocken! Med andra ord börjar det kännas rätt gott i hjärtat!!!! Dessutom som "grädde på moset" kommer han få en "lillebror" från Ellens kull att busa runt med och lära ut det han kan om bus och annat. Det blir en trygghet för den lille också. Jag tror det är jättebra för hundar att vara flera för de är ju flockdjur. Därmed inte sagt att "ensamhundar" har det sämre, inte alls, det beror mycket på matte/husse. Jag vet ju hur aktiva mina valpköpare är, det är clickerkurser, lydnadskurser, utställningsträning, trimkurser, ja det är väl inte många varianter av kurser som de missat - jag är jättestolt över alla- så mycket tid de lägger ner på sina hundar. Önskar jag hade hunnit med hälften! Hur det man säger om att "sätta ribban"? De har satt den väldigt högt!
Nu har jag gett valparna litet lättare namn så man inte behöver använda de engelska filmtitlarna:
Anna Karenina = Anna
Mata Hari = Matilda
Wild Orkid = Wilda
Peter the Tramp = Petter (fick inte plats under hans flik)
Conquest = Conny
Inspiration = Inge
Torrent = Torsten
Ja, jag hör kommentarerna: "Är hon inte riktigt klok, så fula namn", ja men kom då på bättre men de skall börja med begynnelsebokstäverna i deras kennelnamn! Sedan får var och en bestämma själv när valpen är deras, det har jag ingen åsikt om. För övrigt en av de få saker det jag inte har åsikter om!
Det är inte utan att jag blir litet lätt nostalgisk ikväll när jag tänker på Olle och det vi gjort, alla 4 utställningarna, varav 3 med HP osv. Det är kanske inte just vad en hund drömmer om, mera att få göra saker, få gosa, snosa (mitt ord för söka och nosa runt), tuggben, kanske rent av en go´stövel eller sko att pröva tänderna på. Apropå pröva tänderna så kom jag på Olle och Nova att pröva tänderna på dragkedjan på den nyinköpta overallen. Kan bara säga att den höll inte för det hårdhänta testet!!!
Idag har Ellen fått en riktig SPA-behandling, först ett långt skönt bad, sedan fön, tovutredning och på toppen massage. Hon mådde som den lilla prinsessa hon är. Massagen fick hon på min säng med värmemadrassen på 3:an, högsta värmen!
Valparna stapplar runt och alla har fått upp ögonen. Jag tror att jag börjar bli ganska så säker på färgerna nu, bl.a. efter att ha konsulterat Ellens uppfödare, Agneta Odell, som har stor erfarenhet från det här med sobel, sobel roan,blue roan etc etc. Det verkar som om Peter The Tramp, Petter, kan vara, precis som Ellen, blue roan sobel (en av mina favoritfärger!), och så då Wild Orkid, Wilda som t.o.m. jag kunde konstatera var orange roan, resten av valparna verkar vara blue roan, men man vet inte. De kan ju ändra sig mycket när de växer. Det är mycket enklare med enfärgade eller klartecknade valpar.
Mitt upp i allt det här med valparna och Olle letar jag frenetiskt efter Veras fästman. Kanske skulle jag annonsera på e-kontakt eller likn. "snygg, optigentestad, mentalbeskriven kille med A-höfter och som lämnar chokladpraliner sökes av dito!" Men jag har faktiskt några på gång, otroligt så hjälpsamma vissa kennelägare är! Det kallar jag för att verkligen bry sig om cockerns utveckling.
Nej, nu känner jag att jag har skrivit "av mig" för ikväll!
|
|
Blir man trött eller, har ägnat minst 45 min åt att skriva söndagens dagbok så försvinner allt när jag skall spara den - bara en svart skärm! Det här är 3.e gången det händer!!!!!!! Och det som hade hänt så mycket idag. Känns inte lika inspirerande att börja om från början igen! Men det får bli en kortversion (tror jag):
Eureka, har kommit på varför jag inte går upp vikt efter mitt frossande på kvällarna. Öppnade en liten chipspåse ikväll: 1 chips till Märta, 1 till Vera, 1 till Allan, 1 till Ellen, 1 till Nova, 1 till Olle och så 1 till mig. Jag fick nog max 10 chips sammanlagt, Vinet ville de inte dela med mig för som de med gemensam nos sa: Vi är renlevnadshundar! Tro det, så mycket som de plockar i sig utomhus, hahaha!
Valpnytt: Idag tog valparna sina första vingliga steg! Allt medan valpköparna tittade på.! Det känns (nästan är väl bäst att säga om mina barn råkar läsa min dagbok) som när barnen var babysar och tog sina första steg! Och nu ikväll började jag ana ögonen på Peter the Tramp och Wild Orkid! Nu dröjer det väl inte så länge till innan de skuttar runt i den stora valphagen i vardagsrummet och jag försöker hålla jämna steg med att byta tidningar när de kissar och bajsar för det finns ju en gräns för vad mamma Ellen tar hand om! Så länge de befinner sig i valplådan håller hon rent.
Jag hade skrivit mycket mer men nu har spöktimmen kommit och jag får försöka rekonstruera resten i morgon kväll!
God Natt och må John Blund komma till alla så som han har kommit till mig nu!
|
|
Elände, elände, elände = mängder av snö. Nu har jag tröttnat, känner mig både sur och grinig. Totalt insnöad, kommer varken ut eller in och mer snö är på gång!!!! Har tillbringat ett antal timmar med snöskyffeln utan märkbart resultat - det som jag skottat yr igen snabbare än jag hinner med att få undan det! Så, nog talat om detta! Det man inte kan påverka får man försöka passera och se det positiva i det! Men det är j-igt svårt just nu vill jag lova när ryggen har gått av och handledsprotesen känns helt utsliten.
Stackars Ellen släpar ju "matbordet" i snön och jag tycker riktigt synd om henne! Det blir milkshake till valparna som min äldsta dotter så rart uttryckte det! Annars mår valparna utmärkt och har tredubblat sin födelsevikt. Skall ta nya foton bara jag får någon (Jenny) att komma hit och hålla upp dem, men hon är lika, om inte värre, insnöad än jag! Nu har jag slutat att väga valparna varje dag, nu när jag sett att alla ökar stadigt. Om ca en vecka börjar de öppna ögonen och bli mer hundar än sorkar! Spännande!!! Ellen vägrar fortfarande att lämna sovrummet med valparna, vill knappt gå ut och än mindre mysa med oss andra framför TV:n. Hon har otroligt starka modersinstinkter och är väldigt misstänksam när man lyfter upp hennes barn och kollar verkligen så de hamnar på plats i valplådan igen!
De andra tokarna, förlåt uttrycket, ääääääälskar snön och t.o.m. gamla Märta hoppar runt som en valp! Olle vägrade t.o.m. att komma in i kväll! OK tänkte jag och satte mig framför TV:n en bra stund men så vaknade samvetet och jag försökte ropa in honom, han var ju alldeles ensam ute i mörkret! Det bekom honom inte det minsta att vara ensam ute så han fick vara kvar där en stund till. Till slut tyckte jag i alla fall att det var dags för killen att komma in och då fick jag klä på mig och utrusta mig med godis för att han skulle överge snödrivorna. In kom något monsterliknande vit snöhög med is i pälsen men såååå lycklig! Nu har han så lämpligt hoppat upp och somnat i den ena fåtöljen, i den andra ligger Nova och som vanligt kärleksparet Märta och Allan i soffan så här sitter jag framför datorn - den enda lediga platsen men snart kommer väl Tarzan, katten och pockar på att få ligga här - nära elementet! Så här är det att leva nära naturen - hör just att "Kungen av Benareby" knackar på balkonfönstret och vill in. Katter och snö är ett kapitel för sig - de anklagar mig för allt det otäcka, vita som täcker marken. Jag hade tre katter som intresserat tittade på när jag skottade första delen av balkongen - deras väg in och de blev väl sådär nöjda för det fanns ju vitt KVAR. Och nu skall vi bara inte tala om det, för det har snöat igen totalt och det påpekade Spinto nu när han kom in. Men icke att jag går ut och skottar ikväll! Nu skall jag ta ut Ellen så hon snabbt får göra det hon behöver och komma n med milkshake till sina barn!
|
|
Har TV på i bakgrunden och lyssnar till programmet med och om Susan Boyle. En sådan fruktansvärt underbar röst hon har, en sådan röst kommer nog fram en gång vart hundrade år tror jag. Sitter här med gåshud över hela kroppen och bara njuter. Hela hon är underbar, ser ut som en riktig tant och publiken och juryn hånlog litet när hon kom in på scenen under talangtävlingen. Det slutade med stående ovationer från både juryn och publiken! Men det var väl egentligen inte detta jag skulle skriva om utan livet här hemma och framför allt i valplådan!
I valplådan är det lugnt förutom när småttingarna ramlar av matbordet! Ellen måste ju ändock ut och uträtta sina behov ibland. Hon äter otroligt mycket och dricker ännu mer för att det tar ju att amma 7 små vildingar som ständigt tycks vara hungriga. De t.o.m. smackar och suger i drömmen. Kom just på att jag inte vägt dem ännu, kan vara en förträngning av minnet. Det är ett evigt kämpande att få dem att ligga något så när stilla och sedan gäller det att snabbt läsa av vågen och ner med dem i valplådan igen allt med Ellen står bredvid och kollar så att verkligen återbördagar hennes barn. För säkerhets skull vill hon nosa av mna händer och slänga en snabb blick på min säng så jag inte luras.
I morse hade jag en helt underbar stund med Ellen sovande i min säng. Jag tog upp valparna en och en och undersökte dem nog och försökte memorera vem som är vem. Därefter låg vi hela gänget i min säng och Ellen var jättenöjd med att få ligga jämte mig samtidigt som hon hade alla valparna hos sig. Men underbart är kort i hundvärlden! Det tog inte lång stund förrän jag var tvungen att gå upp och kolla vad Allan-Brallan hade för sig för Märta har nyss börjat löpa - hans favorittjej!!!! Snygg och mysig var hon ju redan innan men nu, nu har hon den där goda parfymen på sig som gör honom helt tokig!
Idag har Olle och Nova stått på trimbordet i sammanlagt 4 timmar och jag känner att jag har kramp händerna. Olle blev faktiskt litet smalare och såg riktigt vuxen ut, min lill-prins! Nova tycker jag har alltid sett mycket vuxnare ut. Hon har en underbar päls som är mycket lättare att trimma än både Allans och Veras. Fortsättning följer i morgon och då ingår det bad också! Funderar på hur jag överhuvud taget hann jobba förr. Visserligen bara 4 tim om dagen men .....
Är det någon som noterat att det åter igen snöar och det inte måttlig. Fick in en jättesnöhög, när jag borstat litet så tittade Märta fram. Sedan kom det in 3 helvita cockrar, Vera, Nova och Olle. Allan är ju redan vit så det var ingen skillnad. Tur att jag har golvvärme i båda hallarna men Märta föredrog soffan och kunde absolut inte fatta att det var högst olämpligt att ligga där just nu. Nu är det Ellens tur tror jag men det blir med koppel och reflexväst på för hon syns överhuvud taget inte i all snön.
Konstigt: idag ringde en ev. valpköpare när jag satt och åt lunch. Hade helt glömt att valpköpare skulle höra av sig??? Kan det va´så illa att jag vill behålla alla själv????? Familjen var allvarligt intresserad, så nu har jag minst 3-4 st som redan hört av sig. Jättebra, bara det är bra familjer! Ingen får tinga en speciell valp ännu men bara valparna flyttat ut ur mitt sovrum är alla intresserade välkomna att till och klappa!
|
Datorn verkar vara segare än den som sitter vid tangenterna. Försökte ladda upp ett foto men den segdrog på det hela så jag la ner det! Idag har jag investerat i en ny kamera, Nikon 3000. Jag tyckte steget från den gamlagamla kameran till Olympus digitalkamera var stort men det här är ju sjumilakliv från digital till systemkamera. Så gissa vad jag har gjort halva dagen och snart halva natten, jo försökt komma underfund med den, hur man ställer in den, hur man får över alla bilderna till datorn etc etc och här sitter jag och klockan har just passerat spöktimmen! Ja, jag har Gevalia om jag får oväntat besök
Valparna växer så det knakar och Ellen, har jag märkt, smyger sig upp i min säng korta stunder. Kan tänka att det är skönt att få en egen kudde att sova på för valparna använder ju henne som kudde. Idag har jag fotat dem med min nya kamera och så lätt det var och så fort det gick men de rackarna var för det mesta snabbare så det blev många rumpar och halva valpar! Speciellt killarna var svåra att fota, när jag väl samlat ihop alla 4 så var det alltid någon som var på väg ur bild eller la sig över brorsan etc.
För en stund sedan kom jag på att jag glömt äta middag idag så det fick bli något lättlagat, kycklingklubbor med potatissallad och till efterrätt kladdkaka med "spraygrädde". Godare har jag ätit men jag blev ju mätt och det var det som var avsikten! Det blir lååååånga dagar och mycket tidiga morgnar men jag får ju hålla på med det roligaste som finns: hundar! + mycket datorarbete och det är också spännande - skall jag bli utslängd, har jag fått virus, varför är den så seg. Som jag sagt förut så gäller det att ha starka nerver.
Nu letar jag med ljus och lykta efter en lämplig fästman till Vera. Hon är mycket avundsjuk på Ellen! Det blir många timmar framför datorn, kennelklubben har ett program där man kan köra provparningar för att bl.a. se inavelsprocenten och den vill jag inte skall överstiga som allra högst 2 %. Man kan också gå in på resp hund och kolla allt den har haft för sig, utställningar, veterinärdata etc. Ett jättebra hjälpmedel men mycket tidsödande. Hittills har ju resultatet blivit jättebra för mina tikar, tycker jag, men jag är ju part i målet!
|
|
Oj, så lugnt det är här med 13! hundar i huset hann jag precis tänka när det hördes ilskna skrik från sovrummet där valplådan finns. Detta drog igång alla cockrarna, speciellt Vera som inte tror att Ellen är kapabel att sköta om valparna ordentligt. Det som hade hänt i valplådan var att Ellen bytt ställning och resultatet blev att valparna ramlade från matbordet och surnade till! Jag fick rätta till ordningen igen och nu hörs det bara belåtna kluckande ljud. Är det så att det finns en "Ove" (Elviskullen) i varje kull tro. Den här gången är det en tjej, hon hörs ständigt både när hon äter och när hon hamnat "på avvägar". Det är bara hon som drar iväg och kör nosen i väggen och låter. Hon måste ha jättelungor!!!! Tror att det är hon som väcker mig på natten också, fast det sista har jag ju inga bevis för! Nu är det någon som "gråter" hejdlöst igen så jag får väl gå in och fråga vad det är som händer. Det var ju snabbt fixat, 2 valpar hade hamnat på fel sidan om matbordet, alltså bakom ryggen på mamma. Så små och går redan bakom ryggen på morsan!
Måste nog tillstå att de andra hundarna har fått stå tillbaka nu när det kommit smått i huset men Märta fick i alla fall hänga med och köpa virke till avspärrningen igår. Det tar på krafterna att vakta bilen när matte är och handlar! Så litet hjärnstimulans fick hon. De andra har jagat runt i trädgården, full fart, runt, runt och det roliga är att Allan och Olle börjar bli jämnstora men Olle är inte lika snabb .... men uthållig! Nova är vansinnigt snabb, snön fullkomligt sprutar runte henne när hon får tokfnatt. Det är fördelen med flera hundar, de motíonerar varandra! Till och med gamla Märta har jagat runt en stund, men helst vill hon ju sitta på berget vid flaggstången eller på infiltrationsanläggningen. På den förstnämnda platsen har hon koll över vad som händer hos grannarna på Tjärnvägen och på den andra platsen ser hon alpackorna och grannarna på den sidan. Det är bra med snön för alpackorna går inte ut på ängen eller nära staketet för att reta hundarna nu när det är så mycket snö. De kunde driva hundarna till vansinne genom att stå och hänga vid staketet och stirra på dem. Man kan ju undra hur konversationen utspann sig: Alpackorna: Hahaha ni kan inte ta oss hahaha, kom och försök hahaha, hundarna: vänta bara vi kommer att hitta ett hål i staketet morr, morrr, morrr, vi jobbar intensivt på detta morrr, morrr!
Idag körde jag sista maskinen med tvätt efter förlossningen därefter blev två nya maskiner med mattor och filtar dels från valplådan och dels efter Ellen som råkade ut för magsjuka härom dagen. Stackarn, först förlossning och sedan magsjuka - det är inte klokt vad tjejer får stå ut med! Antar att pappan lever livets glada dagar i Västerås! Har just sett foton på Facebook hur han är ute och roar sig i snön (jättefina foton)!
För att återgå till valparna så har jag redan två favoriter - shit också! Hade ju bestämt mig: ingen valp ur den här kullen stannar kvar. Jag kommer att sluta som damen i Stockholm, var det inte 117 hundar hon hade när hon och hundarna blev omhändertagna????? Näe, så långt kommer det inte att gå men......
|
Eftersom det, se fotot, inte finns någon ledig plats i soffan framför TV:n och de tre fåtöljerna är ockuperade av Vera, Nova och Olle så var den enda lediga och bekväma stolen framför datorn och då kan jag ju lika gärna skriva dagbok! Idag har jag vägt småttingarna och det är fantastiskt så fort de ökar i vikt! Till min stora glädje har jag upptäckt, efter att ha skärskådat valparna i dagsljus att det säkert är flera som har sobel i sig! Det här kommer inte att bli lätt, var det svårt att välja bland Veras valpar så jämfört med det här så var det ganska lätt (nu i efterhand och vad jag vill minnas!). Ellen vägrar att lämna valparna, jag får lyfta ur henne och bära ut henne för att hon överhuvud taget skall gå och göra sina behov. Hon kollar noga så att jag står på trappan så hon säkert kommer in när hon är klar. Och klar blir hon på några röda sekunder!
I morgon skall jag försöka fota varje valp för sig och med kennelnamnet. Valparna skall få ett eget album hade jag tänkt, åtminstone nu i början men sedan får de väl få var sitt, så att valpköparna kan följa dem bättre.
Annars har det inte hänt så mycket mer än att jag försöker sova ikapp mig och bota huvudvärken. Det har varit svinkallt ute, och på gränsen till storm i eftermiddags och 9 grader kallt, när det blåser så blir det verkligen kallt!
|
Nu är jag bara så vansinnigt trött, huvudet värker, knäna värker (suttit skräddare omväxlande på huk en hel natt), kroppen känns som om jag sprungit Göteborgsvarvet! Inte för att jag gjort det någon gång men anar att det känns så här efteråt. Men är jag lycklig? JA !!!!! Men att vara kennelägare är nog inget för "nervklena" människor: först tillbringar timmar och åter timmar framför datorn för att hitta den ultimata fästmannen OCH inom rimligt resavstånd. Det är märkligt att gränsen för hur långt man vill köra för parning flyttas på något märkligt sätt framåt hela tiden. Numera ingår hotellövernattning, hotellfrukost för mig och tjejen som skall paras som en självklarhet!!! Sedan är det 14 dagars nervkittlande väntan på om hon blev gravid eller ej därefter vidtar den lååååååååånga resan mot valpningen! + skall man hitta rätt valpköpare till alla de små. Därefter kommer valpningen som aldrig är den andra lik och jag har ju haft två förstföderskor så varken jag eller tikarna vet vad som väntar. Nu har jag haft tur för både Vera och Ellen har tagit det helt coolt, vadå valpning, det är väl det naturligaste som finns? Ellen har varit helt fantastisk, hon vägrade vara utan valparna en sekund när hon födde, hon skulle ha fullständig koll på dem och slicka dem medan hon födde nästa valp!!!! Nu ligger hon i valplådan och vägrar komma upp, skall hon äta skall maten och vattnet serveras på en bricka alldeles intill så hon kan äta och ändå hålla kollen. Så gjorde Vera också kommer jag håg nu!
Jag stödmatade valparna i natt för Ellen var så utmattad att jag tyckte hon behöve litet ro. Två av valparna tog nappflaskan direkt och drack så det kluckade och rann bredvid men mätta blev de och somnade så gott. De andra ville hellre ha "äkta vara" men drack litet grand. Precis som med Veras Teddy/Ove så finns det en valp som utmärker och det är den lilla orangeroan-tiken som dels tränar på torrsim bort fram mamma och sedan är ständigt är hungrig - behöver jag säga att det var hon som girigt drack från nappflaskan? Den lilla liverroan-hanen har "paxat" en spene, precis som Olle gjorde! Nu är det alldeles tyst i valplådan, men det är ett bedrägligt lugn snart börjar de låta igen. Kan inte minnas att Veras valpar lät så mycket så tidigt! Har nog förträngt det, får läsa min dagbok så kanske jag kommer ihåg.
Nej, nu är det God Natt, det skall bli underbart att få sova helt ensam i min riktiga säng, har ju tillbringat nätterna den här veckan på soffan i rummet för att ha koll på Ellen. Nu skall hon och valparna snusa i valplådan och jag i den mjuka, goá sängen bredvid valplådan. Det lär inte bli några längre perioder med sömn om jag minns rätt så sov jag som längst 45 min. i taget när Veras valpar bodde där. PS
När jag scrollade ner och tittade på Ellens valpmage så tyckte jag att den så helt grotesk ut. Nu däremot är min lilla goá prinsessa igen. Inte spår av valpmage och hon skuttade litet försiktigt när vi var ute och tyckte det var jätteskönt att kunna nå ner till marken igen!
DS
|
Nu börjar det bli synd om Ellen tycker jag. Benen räcker knappt ner till marken längre och det är bara så jobbigt för henne med all snön. Hon följer de upptrampade gångarna som de andra hundarna har gjort i trädgården, men mest står hon stilla och bara ser olyckligt. Fast när hon får se sin gula, älskade boll, försöker hon springa och rädda den från de andra. Kanske skall jag lägga in den i valplådan när hon skall valpa? Nja, ingen bra idé för den kryllar säkert av bakterier. Just nu ligger hon och steker magen framför brasan. Undrar om det är något på gång i natt??? Ellen kanske tror att valparna "mognar" snabbare i värmen?! Det verkar litet lurigt så det blir koppel på vid sista rastningen ikväll. Och så en temp innan vi träffar John Blund.
Idag tog jag, Vera och Allan en riktig långpromenad ner till Mölnlycke centrum och tillbaka, en sträcka på nästan sammanlagt en mil!!!!! Skall Vera banta så skall hon (och även jag) och Allan behöver bygga muskler (och även jag). Att gå med två glada cockrar utefter Benarebyvägen i snömodd och delvis isigt ger starka benmuskler och även armarna fick sig en omgång. För varje bil som kom var vi tvugna att skutta ner i diket. Det var väl sista gången på några veckor jag vågade lämna hemmet!
I morgon skall jag försöka få en akuttid hos tandläkaren och åter igen få fixat tanden som han lagade för ca 2 veckor sedan. Kronan trillade plötslig bort igen, inte kul men hoppas han har garanti på jobbet. Sedan måste antagligen bilen in på verkstad för den kokade helt plötsligt när min dotter körde hem från jobbet i fredagsnatt. Hur kul är det att bli stående mitt i natten på en mörk väg och vänta på bärgare? Bärgaren kom med en flaska vatten, glykol kunde han inte få tag men vattnet räckte för att hon skulle kunna ta sig hem. Dessförinnan satte hon sig fast i snödrivorna på min infart när hon hämtade bilen på eftermiddagen. Vissa dagar vill det sig bara inte!
Ikväll har jag "döpt" Ellens valpar. Temat är Greta Garbos filmer som t.ex. Mata Hari, Inspiration, Anna Karenina, Peter the Tramp, Temptress Wild Orkids etc etc. Dumt att jag valde ett så långt kennelnamn för valparnas namn, inkl kennelnamnet, får bara innehålla 36 tecken.
|
|
Idag fyller mitt barnbarn Filip 13 år, vart tog tiden vägen för det var ju inte många veckor sedan han kilade runt här endast iklädd stövlar och napp! Usch hoppas han inte läser min dagbok för då lär han säga upp bekantskapen med sin mormor!
Nu ligger "tjejerna" mitt sovrum och slappar, Ellen ligger, fel har legat i valplådan hela kvällen tills nu. Nu ligger hon "utbredd" jämte mig vid datorn. Hon börjar nästan se grotesk ut: liten framdel och liten bakdel och så något oformligt i mitten som bara formligen flyter ut. I morse var jag med om något helt fantastiskt: jag lyfte upp Ellen i min säng (hon kan varken försöka eller komma upp längre) och då kröp hon ihop vid min mage och helt plötsligt kunde jag känna hur hennes valpar rumlade runt inne i hennes mage! Vilken underbar känsla!
Jag har försökt hela kvällen att få fyr på brasan och det vill sig inte. Undrar varför, har gjort slut på en flaska med tändvätska men det vill sig ändå inte - mycket konstigt! Säkert någon mening med det men inte som jag kan komma på just nu i alla fall. Det hade verkligen varit skönt med en sprakande och knastrande brasa.
Snart är det dags för sista kvällspasset ute i trädgården och sedan är det godnatt för i morgon kommer Frans (1 år) och skall vara här en stund medan far hans reder upp räkenskaperna i musikaffären! Frans var nämligen med ikväll när hans pappa stämplade ut (eller vad det nu heter) kassan och han har säkert ett finger (eller flera) med i spelet då kassan blev helt tokig! Dessa barn med sina bläckfiskarmar!!!!!
Det sägs ju att djur ser det inte männskor ser så nu undrar jag vad Olle så i fönstret ut mot tjärnet. Han låg och sov och helt plötsligt sätter han sig upp och stirrar ut genom fönstret och stormskäller. Jag tror inte det är några ute och åker skridskor vid den här tiden en fredagskväll!
Nu har Märta kommt igång i min säng. Det brummas och brummas och fnyses, med andra ord mår hon som en drottning och kommer säkert inte vilja gå något mer i kväll! Det är oväntat lugnt här med tanke på att det är 6 hundar och 4 katter inne samtidigt - alla sover. Just nu hörde jag hur Märta ramlade ur min säng - hon njöt för mycket och hamnade litet på sne´och utanför, tihi. Nu står hon här, litet generad, och försöker säga att hon hade ändå tänkt gå ner och dricka vatten!
För övrigt tycker jag att rätt par blev kvar i Let´s dance!
|
Kan vara bara 7 dagar kvar tills Ellens valpar kommer!!!! Nu börjar det bli litet lurigt att lämna henne ensam någon lägre stund, man vet ju aldrig vad som kan hända! Det är till att bli "hemmamatte" och bara åka och handla det nödvändigaste och det snabbt!
Idag hade jag besök av en valpköpare som tydligen bestämt sig för att hon vill ha en valp från min kennel! Det känns bara så bra! Jag tyckte det kändes som om vi känt varandra hur länge som helst och idag var hennes dotter med, en underbar tjej. Givetvis föll Olle för henne också precis som han gjorde med hennes bror för några veckor sedan. Alla hundarna blev jätteglada när det kom några och hälsade på - Allan speciellt. Han uppförde sig som vanligt som härmfågeln i Kalle Ankas julfilm - studsade upp och ner och var överallt samtidigt + att han lät hela tiden! Vera försvann ut i hallen och la sig tillrätta i sin fåtölj - hon ville nog inte missa när de skulle åka. Märta brummade och tyckte det var allmänt mysigt och Nova var som vanligt litet blyg och la sig bredvid Märta på golvet.
Jag tycker det är viktigt att man har ungefär samma värderingar som de jag säljer en valp till. Låter kanske litet överdrivet, men vi skall ju ändå ha kontakt en massa roliga år framöver! Har nog sagt det ett otal gånger och med risk för att bli tjatig så har mina valpar haft en nästan ofattbar tur! Skulle jag känna minsta tvekan över att sälja så får valpen stanna kvar hos mig tills rätt köpare dyker upp.
Idag tröttnade jag på alla hundar som såg ut som stora snölyktor så jag åkte ner till zooaffären och inhandlade två overaller av märket Theo. Helt fantastiska overaller. Så glada hundarna blev, de bokstavligen flög fram i snön utan att hindras av att pälsarna blev som snöbollar. Får nog ta hem några stycken så valpköparna kan få köpa till sina hundar. Mina hundar brukar ha dem i skogen året om för det sparar många timmars tovutredning och utplockande av diverse saker som ljung, grankvistar, pinnar och gu´vet vad som kilar sig fast i pälsen!
Undrar var min snöskyffel finns - kommer väl fram till våren som allt annat jag glömt ute i trädgården. Försökte köpa en skyffel i morse men de var slut i hela Mölnlycke och det över en oöverskådlig tid! Vad är det man säger: Bättre brödlös än rådlös (eller är det tvärtom?) Jag tog lövräfsan och räfsade bort snön, fungerade utmärkt! Den stod ju planterad i en snödriva alldeles vid trappan. Jag tror det är överdrivet det där med snöskyfflar! Men det var nära jag köpte en bensindriven snöskottare, men bara nära.... Jag är ju en obotlig optimist och tror att våren snart är på väg. Jag har hört att det är sommar i bl.a. Thailand och värmen borde ju börja flytta sig norröver snart!
|
Först: ett jättestort tack till alla som skriver så gulliga kommentarer på min hemsida!!!!
Som man ser på fotot på Ellens mage så håller den nästan på att spricka verkar det som. Hon sover så oroligt på nätterna och det smittar ju givetvis av sig på mig. Ena stunden sover hon i valplådan och andra stunden vill hon upp i min säng och sova på min kudde och få litet massage på sin stora, obekväma mage. Det här låter väl inte direkt som en seriös uppfödare utan mer som en orolig mor eller....? Det är nog ganska nära förlossning nu för hon sticker och gömmer sig i trädgården och vill inte komma in. I morse fick jag nästan litet panik när jag inte hittade henne: en nästan helt vit hund i snön - hur lätt är det. Nu ikväll fick hon på sig både det varma täcket och reflexvästen OCH halsbandet med namnbrickan som låter, nu när jag släppte ut hundarna! Ellen stod som en liten Buddha-staty mitt ute på gräsmattan och blev jätteglad när jag kallade in henne! Märta däremot stack till den "förbjudna delen" av trädgården. Tack för snön där man se vart hundarna gått!!!! Märta har slutat att rymma hon vill bara ha en egenstund utan småtjattarna!
Får man lova att svära så gör jag det nu f-n, f-n tror jag har åkt på världens förkylníng med rinnande ögon och näsa och en temp som bara stiger och stiger och sti......! Jag VILL INTE bli sjuk nu. Får ta till positivt tänkande och meditation för att bota detta elände. Har inte tid att bli sjuk nu när Ellen kan valpa när som helst och jag har valpköpare som kommer på onsdag. Jag har bestämt mig för att vara helt frisk på onsdag så i morgon skall jag ägna dagen åt att kurera mig. Skall bli spännande att se om jag lyckas men det tror jag. Tron kan ju som bekant försätta berg!
Den här förkylningen kan jag nog tacka mitt näst yngsta barnbarn Frans för. De här små liven har ju en förunderlig förmåga att däcka vem som helst med sina samlingar av bakterier och "virusar". Kan bara säga att jag har en del fina foton som lämpar síg som studentfoton så småningom - bara som ett litet tack för allt de har smittat mig med. Linus ( snart 17 år) och Filip (snart 13) går inte säkra de heller, hahahaha, hämden är grym!!!!!!
Jag har varit barnvakt från kl 06.30 - 17.00 för Frans för hans mamma jobbade och hans pappa var jättesjuk (den förkylning som antagligen gått vidare till mig). Han måste vara världen mest behagliga barn att passa, välling, lek, sömn, mat, lek och kel, sömn. Inte ett enda kinkande på hela dagen!!!!! Inte förrän hans mamma (Jenny) kom, då tog han igen hela dagen verkade det som! Han bara älskar hundarna och han var överlycklig att se mina katter och snackade länge och väl med dem! Hoppas katterna förstod vad han sa för jag fattade inte ett ord! Lyckan var fullkomlig när han hittade alla mina kastruller och lyckades välta ut dem på golvet. Jag hittade honom storskrattande stående i en stor 3-liters kastrull! Barn och då speciellt barnbarn måste ju bara vara liksom livets efterrätt, ja förutom hundarna också förståss!
Kom just på att jag måste börja tänka mig frisk redan ikväll för Frans kommer ju i morgon också. Lyckost mig!!!!
|
|
Nu är det bara allt ifrån 10 till max 13 dagar kvar innan Ellen skall nedkomma med ett antal småsorkar! Är jag spänd och nyfiken tro??? Tänk om (hemska tanke) det döljer sig 10-11 st stackars Ellen och mig för då blir det delad vårdnad när det gäller matning och allt annat. Kanske pappan till valparna kan tänka sig att sträcka fram en hjälpande tass? Nähä, trodde väl det!
Nu är den lilla gravidaså stor att hon vuxit ur sitt varmfordrade täcke så jag har fått förlänga det med 1 dm resårband under magen. Något värmande måste hon ju ha på sig, nerrakad som hon nu är under magen,allt för att valparna skall hitta fram till maten.
För en stund sedan råkade jag halka i en vattenpöl som alltid uppstår när Märta har druckit vatten. Det rinner alltid ut ca 1 l vatten som hon "glömmer" att svälja. Ja, det blev en riktig snygg spagat samtidigt som jag slog i "protesarmen" och eftersom jag gick och talade i telefonen så flög den all världens väg i två delar! Enligt Lagen om alltings dj-het så är det ju alltid den kroppsdel man har mest ont i, som man ideligen skadar!
Igår bakade jag ca 70 tekakor gjorda på Hönökakedeg, 2 sockerkakor, 2 kladdkakor och idag ca 50 wienerbröd. Det är konstig att graviditeter smittar så. Jag var likadan när jag själv väntade barn. Man skulle liksom "boa in sig", möblera om, renovera, baka, putsa fönster etc etc. Möblerat om och bakat har jag gjort som tur är är det för kallt at putsa fönster och renovera får jag göra till sommaren när dörrar och fönster kan stå öppna.
Talade lääääänge med en "gammal" vänninna idag och konstigt nog (tihi) rörde sig samtalet om cockrar. Hon har en liten Ebba, black/tan som är 3 dagar äldre än Nova och hon har just börjat löpa för första gången. Så då bör ju Nova snart börja också, fast det är ju klart, hon är längst ner i rangordningen bland tikarna så först är det ju Märta och Vera innan hon ens vågar tänka tanken!
Nu snöar det igen, i morgon skall jag försöka ta mig ner till Yxsjön igen med valda medlemmar i flocken. Vera måste gå ner en massa kilon. Vägde henne hos Yvette i zoaffären och vågen stannade på 17,2 kg!!!!!!!!! Då hoppade jag/vi raskt in i bilen och for till veterinären för jag var helt säker på att den vågen visade fel. Hos veterinären stannade vågen på 16,2 kg!!!! En cockertik skall väga 12-13 kg!!!! Jag köpte raskt marknadens bästa bantningsfoder och så for vi hem till motionsbandet. Där har hon sprungit en gång/dag och fr.o.m i morgon skall jag öka till 2 ggr/dag. Kan bara inte para henne när hon väger som hon skall väga i 9:e veckan!!!
Nu ringde Jenny och bad mig ha Frans (1 år) från kl 06.30-16.30 i morgon så där kommer Vera att slippa undan med bara en runda på löpbandet! Men sedan så.......... för nu är det allvar och det vete fåglarna om inte Olle får hänga med sin mor för han behöver nog fått bort något kilo han också!
|
|
Now we are talking! Jag klagade ju så mycket på TV-programmen igår men idag: 2 romantiska filmer som slutade lyckligt, Robinsson, Mr Bean och så Medium löser mord. Men hallå, varför kör man ihop alla dessa samma kväll???? Det blir ju ett evigt zappande för att hänga med. Det blir ju knappt tid att släppa ut hundarna för kvällskissningen!
Jag vaknade kl 03.30 i morse av att en stark lampa lyste mig rakt i ögonen (trodde jag). Lampan passade så bra in i drömmen jag hade: jag befann mig på sjukhuset och låg på en bår på "uppvaket" och blev irriterad över att de inte hade släckt operationslampan och dessutom var båren både smal och obekväm!!! När jag äntligen vaknade till ordentligt upptäckte jag ju att det var en dröm och att lampan var månen som lyste så fruktansvärt starkt. Och jag hade 3 cockrar och en leonberger i sängen - inte att undra på att det var trångt och obekvämt! Jag var tvungen att gå upp och kolla ut i trädgården, det var lika ljust som på dagen och det var långa skuggor efter alla fruktträden - nästan litet kusligt, iskallt ljus!
Ikväll är det fullmåne och det brukar bli full rulle både på katterna och hundarna! Dessutom brukar jag drömma så konstiga drömmar om jag somnar överhuvud taget. Nu skall jag tända en massa levande ljus, sätta på en cd med avslappningsmusik och så meditera en stund. Det är inte klokt så mycket energi man får genom att meditera. Egentligen borde man kanske göra det på morgonen men då är det svårt med alla som skall ut och sedan vill ha frukost.
I kväll kände jag valparna i Ellens mage!!! Åh vad jag längtar efter att de skall komma ut så jag får se vad som har gömt sig där inne. Ellen tycker det är jobbigt nu, hon kan knappt inte gå utomhus för hon sjunker ju ner i snön och så blir hon kall om magen. Hennes varma täcke räcker inte runt magen längre! I morgon skall jag fotografera henne igen för det är kul att jämföra magen veckan från vecka!
|
|
Nu är jag bara så j-a trött på TV - 32 kanaler och ändock inget av intresse, bara thrillers, mord och elände blandat med litet sport! Jag tror jag säger upp abonnemanget! Men det lär vara svårt säger de som försökt. Jag tror jag hellre tittar på hundarna och brasan! Fredagkväll och absolut ingen underhållning. Nu känner jag att jag låter som min gamla mor! Hon brukade säga samma sak men jag fattade inte för jag hade aldrig tid att titta på TV då. Jag får väl roa mig med att baka. Har redan 2 sockerkakor och 2 "geggakakor" i kväll. Dessutom har jag börjat arkivera förra årets räkningar (arkivering är en kvardröjande arbersskada!)
Nej, fy och usch så negativ jag låter, det känns redan bättre när jag "öst ur" mig litet! Nästa onsdag kommer en familj som bestämt sig för att köpa en valp just från min kennel och det känns ju väldigt smickrande! Hoppas nu att jag hittar bra valpköpare till alla valparna! Men det tror jag faktiskt!!!
Var ute och tittade på Blocket i förmiddags och det gör mig bestört att det finns så många valpköpare som redan efter 2 veckor upptäcker att de kanske behöver dagmatte eller vill omplacera sin valp. Då börjar man ju verkligen att fundera över hur genomtänkt det valpköpet var. Sedan har man ju aldrig några som helst garantier för att klara av en valp för livet förändras ju ständigt! Som uppfödare hoppas jag verkligen att mina valpköpare hör av sig till mig i första hand om de inte kan ta hand om valpen de köpt av mig!
Nu har det åter blivit en sådan där mysig fredagkväll med en sprakande brasa, ett litet glas rödvin, några skivor dansk grönmögelöst (den fetaste), Märta som ligger jämte mig, en katt bakom ryggen i stolen, Allan-Brallan i soffan, Ellen "sover in" valplådan och de andra sovande litet varstans! Så nu har jag hittat balansen igen och morgon är det fullmåne och då rubbas balansen, åtmnstone hos hundarna och katterna, men det tar vi i morgon!
God Natt och sov gott för det tänker jag göra nu!
|
|
Vad hände med tiden???? Har ju inte varit här sedan förra torsdagen - vad har jag gjort. För att säga sanningen: Ingen som helst aning, tror jag! Fredagen ägnades bl.a. åt att bada de hundar som skulle med på trimkursen hos Britta i Harplinge på lördagen. Hela lördagen trimmade, plockade, klippte, pratade och fikade vi, var inte hemma förrän efter 20.00 på kvällen. En jättebra kurs och väldigt behövlig. Tyvärr höll inte mina händer hela dagen men jag får fortsätta med kortare pass här hemma. Allan-Brallan, Vera och Alice blev jättefina OCH halva Olle. Britta visade på halva Olle så att jag skulle kunna se och göra resten själv hemma - jättebra.
Söndagen var jag bara allmänt trött! Det blev några omgångar promenader med hundarna varvat med träff med John Blund efter middagen! Måndagen tog jag en lååångpromenad med Vera, Olle och Nova, först på tjärnet här hemma och sedan fortsatte vi till Yxsjön där hundarna fick springa lösa. Och som de sprang, vilken livsglädje, snön sprutade om tassarna. Olle upptäckte ekot för första gången i sitt liv och blev minst sagt rädd och sökte skydd bakom mina ben! Nova tittade litet medlidsamt på brorsan som säkert väger 3 kg mer än vad hon gör - rädd för sin egen röst tänkte hon, oj oj oj!
Idag har varit en mycket dämpad dag, skall inte längre bli mormor för 6:e gången! Inte just nu i alla fall, Jenny fick åka in akut till Sahlgrenska i går kväll! Fruktansvärt tråkigt. Jag var barnvakt i natt och var inte hemma förrän vid 02.30 och då visade termometern på hela 19 minusgrader! Vaknade vid 8.30-tiden med migrän, annat var ju inte att vänta efter den gångna kvällen och natten. Dessa moderna babysar, Frans sov jättegott framför TV, nakenhundarna skuttade fram och tillbaka i soffan jämte honom. Så fort jag la honom i sin egen säng - tyst och mörkt - så vaknade han!!! Så vi tillbringade kvällen och natten i soffan framför TV han sovande och jag försökte fast det enda jag fick ut av det hela var nackspärr!
Stackars, stackars Ellen hon är så gravid att baktassen inte räcker fram till örat när hon vill klia sig!!!! Hon mår illa, äter i omgångar och sover mycket men så fort hon kommer ut i trädgården och ser sin gula boll glömmer hon allt och blir som en liten valp, nåja, hon springer ju förstås inte lika lätt efter bollen men hon tar sig fram! Nu är det ca två veckor kvar. Jag börjar tro att hon kommer att valpa redan runt den 11-12 febr. men vi får se!
I kväll har jag talat med en "gammal" uppfödare, inte gammal till åren utan att hon har hållt på i många, många år och kunde otroligt mycket om de flestas stamtavlor och jag som knappt kan komma ihåg mina egna hundars några generationer tillbaka. Det var verkligen fascinerade att lyssna till all denna kunskap! Hoppas verkligen att jag får möjlighet att lyssna mer till all denna information om cocker i framtiden!!!
|
|
Tänka sig att min lille "Allan-Brallan" skall bli pappa! Ja, han verkar inte bekymra sig något vidare över det utan undrar ivrigt "När kommer hon igen, var är hon, matte ta hit henne etc etc"!!!! Jag tror det kommer att bli jättefina valpar och det kan bli en massa spännande färgkombinationer. Tjejen kallas för Bella men heter Bernerbitens Måne i stamtavlan och är blue roan.
Nu ligger Ellen i fåtöljen och snarkar - verkar som det är litet tungt att andas för magen bara växer och växer. Nu är det tre låååååååååånga veckor kvar tills jag får se vad som döljer sig, vilka färger och kön! Det verkar som allt "gått i stå" för tillfället. Jag gör inget annat än förbereder de stora händelserna känns det som. I morgon skall jag åka iväg och köpa en dörr som jag skall sätta in mellan sovrummet och vardagsrummet. Kan vara bra att kunna stänga inne resp. ute "familjemedlemmar".
Idag har jag varit barnvakt för Frans snart 1 år. Han kom vid två-tiden och åkte hem vid 18.30-tiden. Han kilade runt i sin gåstol så hundarna fick verkligen se upp när han kom farande!. Frans älskar hundar och han blir jättelycklig när de pussar honom, Än så länge är han lättroad: en rostfri bunke och spagettibesticken att trumma med och han kom riktigt loss! Han har säkert studerat sin far som bl.a. brukar hjälpa till i musikaffären.
Nu skall jag bada Vera och snygga till henne inför lördagens trimkurs och i morgon kväll är det Allans tur att bli gnistrande vit och lukta gott!
Idag har jag varit i kontakt med mitt försäkringsbolag ang. skadan som Allan förorsakade på min högerarm. De vägrade ersätta skadan för som de sa "skall skadan förorsakats av yttre våld" och de klassade detta som en förslitningsskada! Kan väl inte bli mer yttre våld än när en hund springer på min arm så den vrids och ett otäckt knastrande ljud hörs. Jag sa till försäkrngsbolagt att de fick stryka ordet "för" i förslitningsskada för en sena slets faktiskt av så det får bli slitningsskada. De lovad att undersöka skadan igen och återkomma. Spännande! Men det är faktiskt ganska handikappande att inte ha 2 friska händer och armar utan 2 halvtaskiga.
|
|
Idag har Allan varit och hälsat på hos sin tjej och på fredag kommer hon hit. Förhoppningsvis blir han pappa om ca 9 veckor! Det är "änna" mycket smått på gång nu i vår och sommar! Dels skall jag ju få ett 6:e barnbarn till sommaren, dels är Ellen så fruktansvärt gravid, verkar vara många valpar att döma av magens storlek. Sedan kanske Vera också skall bli mamma. Storken får jobba för högtryck!
Foto på Allan och hans tjej kommer i slutet av veckan. Hon är blue roan och jättesöt.
|
|
Återigen en härlig dag som bara har försvunnit medan jag har roat mig! Roat och roat - ut och in med hundarna, promenad med Märta och så lagt sista handen vid valplådan. Måste erkänna: den blev verkligen söt! Det verkar vara en del som tycker detsamma om man får tro alla som kommenterat den på Facebook. Undrar om jag kan söka patent på utformningen?
Idag har jag fått reda på att Ellens mamma tillhör de tikar som ger många valpar så nu vet jag vad jag har att vänta mig. Tur att jag gjorde valplådan så stor, skulle rent av kanske rymma en leonberger med valpar! Eller i alla fall en leonberger som sträcker ut sig! Får se till att boka upp Jenny så att hon är med när Ellen skall valpa. När Vera valpade var jag ensam men allt gick ju så bra då! Nu efteråt har jag hört hur mycket som kunde ha gått snett. Tur att varken Vera eller jag visste något utan tyckte att det var den naturligaste sak i världen att föda. Men om det blir fler valpar än vad Vera fick, kan det vara svårt att hinna med att kolla alla.
Nu skall snart alla bada igen!!!! Speciellt de som skall med på trimkursen hos Britta på lördag. Ellen har fått en helt fantastisk på nu när hon är gravid och hon skulle verkligen behöva ett väldoftane bad innan det är dags att ta valplådan i besittning. Det värsta är att baxa in Märta i duschen, hela badrummet är nerskvätt och det är mängder av päls överallt! Det är sådant man får stå ut med och jag är tacksam så länge snön och kylan är kvar!!!
|
Just nu håller Allan-Brallan på att driva mig till vansinnets brant! Han springer runt, runt, runt med svansen rakt upp. Hur nu en cocker kan ha svansen rakt upp som en terrier!!!! Jo, om det finns en katt som låter sig jagas! Jag tror att "Kungen av Benarby" gör detta med berått mod för att få mig att bli förb-d på hundarna! "Se så elaka hundarna är mot oss katter"!
Facebook är faktskt väldigt roligt, har jag upptäckt, man slänger ur sig en tanke och vips så har du en massa synpunkter. Igår berättade jag om byggandet av valplådan och fick minst 12!!!! kommentarer - jättekul! Men det är väl känt att hundmänniskor och då speciellt cockermänniskor är mycket trevliga och sociala!
På tal om valplådan så blev den på gränsen till allt för gullig men det är smällar man får ta! Roligt i alla fall att min idé med en hopfällbar valplåda fungerar! Minst 8 månader om året används den ju inte. Inte hos mig i alla fall! Ellen har redan provat att sova i den, hur hon nu bar sig åt för jag hade satt den i min säng för jag tror inte den har torkat tillräckligt för att fällas ihop och förpassas under min säng. Men där låg hon och njöt och och tittade på mig med ett öga (det andra sov hon med).
Nu har det gått så långt att jag får kolla på datorn vilken dag och datum det är!!!! Och jag som var så irriterad på min mor när hon ´blev "veckovill"! Det spelar ju ingen roll, bara jag har koll på när det närmar sig Ellens valpning och DET har jag. Det är ju så fruktansvärt spännande + litet nervöst!
Är det någon som vill ha en orange roan-hane vid namn Allan???? Nu är han igång igen för han hörde en katt jama och vilja komma in och det medförde 2 varv runt köket, rummet och däremellan låg Märta och sov. Behöver jag säga mer?????????????????????? Nä, tänkte väl det!
|
|
Va´, tittar ni inte på Let´s Dance? Såg att jag haft 6 nya besökare till min dagbok sedan tv-programmet började!
Idag har jag köpt färg till valplådan: Metallic pärlemor med silver! Det kommer att bli jättesnyggt! Sedan skall jag klistra upp rosa hjärtan för tikvalparna och blåa för hanvalparna under resp. tiks namn. Är jag barnslig eller...??? Men som jag sagt tidigare: Man har inte roligare än man gör sig!
Idag har jag åter igen varit barnvakt för lilla Ellen som redan hunnit bli 7 veckor!!!! Alltså inte hunden Ellen. Litet svårt när både barnbarnet och min hund heter samma! Hon har börjat le!!!!! Gissa om mormor smälter och dessutom har Laban, 3 år i maj, börjat tina upp. Vi har ju inte haft lika mycket kontakt som jag har haft med de andra barnbarnen. Men nu så....! Jag väntar ett nytt barnbarn i juli (tror jag). Jenny befinner sig 2 veckor före Ellen (hunden) i sin graviditet! Hoppas ingen tar illa upp för jämförelsen!
Nästa lördag skall Malin/Alice, Yvette och jag med Olle och Nova och ev. Allan på trimkurs hos Britta, Occis kennel, Veras "svärmor". Det skall bli jättekul att få lära sig att trimma och få tips på hur man framhäver resp. döljer hundens bra och dåliga sidor!
Bör kanske se över vad det finns för officiella utställningar under våren?! Eller skall jag vänta till valparna blir litet äldre?? Jag får sova på saken.
|
Idag har jag byggt valplåda och efter en del "feltänk" så är den äntligen klar. D.v.s. den skall bara spacklas och målas! På huvudgaveln kommer kennelnamnet att stå överst och sedan kommer "mammornas" namn. Först då Vera med sin Elviskull född den 31 maj -09 och sedan Ellen men sin filmstjärnekull den ?-10 och därefter Vera med sin chokladkull den? -10! Allt med guldtext (tror jag). Har precis grundmålat överdelen på gaveln, I morgon skall jag åka till Överskottsbolaget eller Rusta och köpa lackfärg och sedan skall jag vara barnvakt för Ellen! Det ser ut att bli en riktigt bra dag i morgon också!
Nu har jag kommit på varför det inte känns något speciellt när jag har fått avtalspension: Jag har inte vant mig vid tanken att ALDRIG återgå till jobben. Det blev en riktig AHA-upplevelse när jag kom på detta. Att aldrig mer vara en del av det yrkesverksamma lívet känns väldigt speciellt! Liksom "Var detta allt"? Jag tror många kan uppleva detta vid något tillfälle i livet. Ja, detta var allt eller... njae det finns ju riktigt mycket kvar fast andra saker har blivit viktigare än att "vända papper". Mycket viktigare som t.ex finnas till för barn, barnbarn och vänner + alla alla hundar och utveckligen av rasen som jag valt att föda upp. Det finns mängder man kan göra!!! Man kan ju sätta "guldkant" för någon annan genom att anmäla sig som volontär! Oj, vilken konstig dagbok det blev ikväll!
Idag har jag
varit ute på tjärnet med valparna och Vera. Jag började med att släppa valparna och som de sprang!!!! De såg så vansinnigt lyckliga ut att jag släppte mamma Vera också. OCH som hon drog!!!! jag såg bara ett chokladfärgat streck efter isen och så var hon borta i skogen! Jag kan inte påstå att jag hade den snälla rösten när jag försökte kalla in henne! Men hon stannade inte ens upp en sekund utan bara sniffade runt, till slut var hon uppe på vägen och jag hörde en bil komma och då fullkomligt vrålade jag VERA och då äntligen insåg hon att det var nog ingen bra idé att fortsätta efter vägen utan kom ålande fram till mig, precis som hon ville säga: förlåt, förlåt, förlåt men tassarna bara sprang iväg! Jag får släppa dem i skogen nästa gång och hoppas på mycket snö så det inte är lika lätt att rymma!
|
Vilken himla tur att dagen inte fortsatte som den började!!! Valparna vaknade som vanligt vid 7-tiden och började yla och skaka galler så det var ju bara UT med ALLA och det snabbt innan det blev pölar inne. Sedan upptäckte jag att någon mått illa 3 ggr och blivit kissenödig 1 gång under natten och denna någon är ju givetvis den supergravida Ellen. Så jag kunde ju inte bli arg på henne utan det vara att torka och skura. och sedan sätta på en kopp kaffe till mig och släppa in hundarna - ja, Märta hade sin vana trogen (numera) hoppat över staketet in i andra delen av trädgården, men jag förstår henne, litet privatliv vill man vill ha fast man är hund. Cockrarna och då speciellt Allan är mycket upprörda över denna frihet som hon tar sig!
Sedan satte jag mig vid köksbordet för att i lugn och ro avnjuta kaffe och en frukostfralla - DÅ - då far den lede i Allan-Brallan och han studsar rakt upp i kökssoffan för att jaga "kungen av Benareby" med påföljd att han, jag, soffa och golvet duschades av varmt kaffe - hoppas han brände sig på nosen (litet grand i alla fall), det var bara att sätta på nytt kaffe, fylla tvättmaskinen med pyjamas, morgonrock, sofföverdrag och Allan höll jag på att säga. Lagom till att detta var gjort så var det nya kaffet klart och Allan hade faktskt vett på att ligga i hallen och skämmas en stund, åtminstone tills jag fikat färdígt!
Vid 11-tiden stormade jag in hos veterinären med Allan och Märta eller rättare sagt Märta fick syn på en hund inne i väntrummet och det var något med denna hund som störde henne så att hon röt som ett lejon samtidigt som Allan befann sig under hennes bakben med baken mot ingången och som vanligt förstod han inget utan lyckades snurra in både mig och Märta i kopplena. Jag fick backa filmen och ta det hela från början, alltså från trottoaren och med två hundar som gick åt samma håll och höll kä....! Underligt för så brukar de inte uppföra sig utan Märta ääälskar sin veterinär så felet måste väl som vanligt vara ägarens! Märta blev kloklippt för mina händer är alldeles för dåliga för dessa jätteklor och sedan blev båda vaccinerade. Märta brydde sig varken om sprutan eller klotången, trots att sköterskan klippte för mycket så det uppstod rena blodbadet.
OCH sedan var det Ellens tur. Hon skulle ultraljudas för jag visste ju (hoppades i alla fall) att hon är dräktig. Det visade sig att hon verkligen har "småsorkar" i magen. Jag kunde räkna till 6 st men veterinären påstod att det var 5 men jag tippar på att det nog är fler än 6 för det kan vara jättesvårt att se. Valparna kan befinna sig i "radioskugga" som jag brukar säga, eller de vill inte va´med på bild! Så nu är det väntans tider som gäller och så långsamt tiden går! Nu får jag sätta igång med valplådan, har väl varit litet skrockfull och inte velat/vågat börja bygga den. Har kommit på en jättesmart valplåda med pianogångjärn så den blir ett platt paket och får plats under sängen när den inte används! Compact living kallas det också!
Som sagt va´ vilka himla tur att dagen inte fortsatte som morgonen! Jag sitter bara här och är jättelycklig över de väntande valparna och Allan har bäddat ner sig i min säng - hörde honom för en stund sedan hur han bökade runt och "snackade med sig själv" innan John Blund tog över! Givetvis så ligger Märta bredvid - snacka om kärlek!
|
|
Nu har det hänt igen!!!! Jag fattar inte varför alla dessa underbara valpköpare väljer just mina hundar. Igår hade hade jag besök av en presumtiv valpköpare och hennes son. Olle och han fann varandra direkt och det är mycket ovanligt när det gäller Olle. Han är inte den som direkt hoppar upp och kelar och tittar en djupt in i ögonen som mamma Vera gör. Men nu gjorde han det och dessutom satt han vid grinden och gnydde när de åkte härifrån. Mycket underligt och mycket speciellt, det var så att jag fick gåshud på hela kroppen. De bestämde sig för att köpa antingen en av Ellens eller Veras valpar, beroende på hur det passar i tiden. Hoppas nu bara att Ellen får mer än fem valpar och flest tikar. Hallå, någon däruppe, kan jag få beställa 4 tikvalpar och resten hanar? Snäääälla! (Tihi) Och när jag ändock är på gång och beställer: 4 st liver/tan-tikar också, please!
Nu börjar jag känna av livet som pensionär, i morse väckte mig valparna kl 07.30 och jag släppte ut alla hundarna och fikade under tiden. När hundarna kom in fick de var sin knäckebrödsmacka och så kröp vi ner och sov vidare till 09.30. Det är så livet är menat att vara!!!! En ny kopp kaffe och frukost till hundarna och så ut i solen igen - kan inte bli bättre. Jo, förresten det blev bättre: Min yngsta dotter Sofia ringde och frågade om jag kunde vara barnvakt för Ellen (mitt minsta barnbarn, 4 veckor gammal) medan hon hämtade storebror Laban på dagis. Jag behövde noll minuters betänketid!!!!!!!!!!!!!! OCH jag skall göra samma sak på fredag!!!!! Finns nog inget goáre än en liten baby som ligger och snusar och sover.
I morgon är en spännande dag dag, då skall jag "ultraljuda" Ellen + att jag skall ha både Allan, Märta och Vera med till veterinären för vaccinering. Det är bara valparna som får stanna hemma. Kom just på att jag måste nog ögonlysa Vera igen om jag skall para henne, Ja, ja de enda som tjänar pengar på hunduppfödning är veterinärerna!!!
|
|
Idag känner jag inte för att skriva dagbok men lika förb-t sitter jag här! Underligt! Nu har jag tre chokladkakor i ugnen och tänkte att jag hinner väl alltid skriva något. I morgon skall jag bjuda mina numera f.d. arbetskamrater på fika som tack för all uppvaktning.
Idag överträffade Allan sig själv - undrar varifrån han får allt: Märta låg och sov i soffan och Allan satt bakom henne stirrade envist på hennes svans. Då- helt plötsligt sätter han sig upp på bakbenen och börjar bolla med hennes svans med sina framtassar. Upp och ner, hit och dit. Jag önskar att jag hade en videokamera för det här tror nog ingen på! OCH Märta sov lugnt vidare, det är inte mycket som triggar igång en leonberger inte!!!!
Nu går Ellen in i femte veckan av 9, litet drygt hälften av dräktigheten är avklarad och hon blir lugnare och lugnare utom när hon får syn på sin gula boll ute i snön! I morgon skall jag ringa veterinären och boka tid för ultraljud för att verkligen vara helt säker på att det döljer sig småsorkar i magen!
|
|
Nu är glada julen slut, slut, slut! Alla tomtar, änglar och allt annat som påminner om julen är nu nerpackat!!! Det är konstigt men julen blir kortare och kortare för varje år som går. Snart hínner jag nog inte packat upp innan det är dags att packa ner igen! Nästa jul blir det nog inte så mycket uppackat, bara ljusstakarna och stjärnorna tror jag för då firar jag jul med bara hundarna och ev. min fd. Våra barn och barnbarn skall fira jul med sina farfädrar och farmödrar. Det blir en spännande jul !!!! Jag har med ålderns rätt börjat tycka att julen inte är så vansinnigt viktigt och äntligen förstår jag hur mina föräldrar kände inför denna högtid. Äta gott och umgås kan man ju göra hela året och inte bara under den överreklamerade julen!.
Igår ställdes Nova, Olle och "Lill-Allan" ut på My Dog. Som vanligt var det otroligt mycket folk, både utställare och besökare. Nova fick en "slät etta" som det så vackert heter när de inte går vidare till konkurrentklass. Men det finns ingen sådan klass för valpar utan det kommer efter 9 mån. ålder. Olle fick en 2:a-placering och Allan en 3:e-placering. Se kritiken under resp. hund. Jag tycker My Dog är en alldeles för stor utställning, jag ställer hellre på på mindre som t.ex. SSRK eller andra nationella. Men jag inser ju också att man är tvungen att att ställa ut på de här stora internationella om man vill ha cacib etc etc. Kanske är de hundar som inte får alla dessa utmärkelser väl så bra som dessa??? Jag menar att alla kan ju inte vara bäst men kan visa sig vara jättebra hundar, både mentalt och fysiskt!
I förmiddags hade jag 20 grader kallt! Nu får jag leta fram hundarnas täcken för de fryser och då speciellt Ellen (har jag väl nämnt förut?). Försökte ta kort när hundarna lekte i snön men det var för kallt både fingrarna och kameran frös.
Nu inser jag att jag måste koppla till ett vanligt tangentbord till laptopen mitt blodtryck stiger oroväckande när tangenten "I" saknas och fingerställningen inte stämmer med ett "stort" tangentbord. Jag tillhör den gamla stammen av skrivmaskinskunniga som övade och övade på en icke-elektrisk skrivmaskin med en huv över som täckte tangenterna! Meningen var att man skulle lära sig var de olika tangenterna fanns och inte sitta och skriva "pekfingervalsen" som poliser och många andra gör nu för tiden. Jag kan lova at man skriver nästan dubbelt så fort på det gamla sättet (och rätt)!
Nu är det dags att krypa ner - idag har jag möblerat om sovrummet med tanke på Ellens kommande valpar. Valplådan måste stå på ett dragfritt ställe nära min säng - så det blev en rockad på säng, hundburar, bokhylla och byrå! I morgon skall jag skruva ihop valplådan - köpte färdiga hyllplan i perfekt storlek och som bara är att skruvas ihop och lackas. Är det någon som vill ta över "Kungen av Benareby"? Han driver mig till vansinne, har redan ropat 3 ggr på mig sedan jag satte mig framför datorn. Ut - In - Ut igen!!!!!
|
|
Inte klokt: 14 personer har läst min dagbok sedan igår kväll (eller rättare sagt natt för tiden tenderar att bara rinna iväg när jag sitter och skriver). Roligt i alla fall att såå många läser den!
Jag har varit litet (eller faktiskt ganska mycket) irriterad på Allan som ständig haft sin nos i baken på Märta. Höjden av lycka för hans del har varit att få ligga med sitt huvud på hennes långa, ludna svans! Nu FATTAR jag; hon skall till att löpa. Det slog mig helt plötsligt nu ikväll när jag skulle räkna efter när Vera skall löpa nästa gång. Enligt rangordningslistan så löper först Märta, sedan Vera och sist då Ellen. Den här gången kommer väl lilla Nova att löpa för första gången, direkt efter Vera eftersom Ellen är såååååå gravid, enl. henne själv. Nästa vecka blir det antingen ultraljud eller röntgen för hennes del.
Åh, så skönt det skall bli när den här veckan är över! Har planer på att bjuda barn och barnbarn på en härlig saffransdoftande fiskgrytan/soppa med hembakat korgbröd med soltorkade tomater och oliver. Så får jag hoppas att jag inte ätit upp alla polkagrisglassarna som jag gjorde före nyår.
Nu fungerar inte luftvärmepumpen utan jag får använda alla elelementen. Utomhusaggregatet har frusit och är helt igensatt med is. Får väl försöka tina all isen på något sätt, men hur??? Duktig kvinna reder sig själv har jag ju skrivit förut en gång i dagboken så det får väl bli någon lösning nu också. Hantverkare är dyra! Det är litet kylskaget härinne, ca 16 grader, men det är bara bra för hundarnas och katternas pälsar! Det är faktiskt bara Ellen som fryser och hon får ligga på värmemadrassen under mitt täcke. Undrar hur många hundar man står ut med att ha inne, innan man bygger ett hundhus? Jag skulle kunna tänka mig ett speciellt hundrum för löptikar eller hanarna när tikarna löper - det skulle förenkla vardagen betydligt! Men annars så vill jag ha alla mina hundar inne så jag kan njuta av dem, knö med dem i soffan, kela med dem, snubbla över dem, men min säng får de gärna låta bli!
Idag har jag köpt material till en valplåda för förra gången fick jag ju låna en av Eva. Nu tyckte jag det var bäst att satsa på en egen för både Ellen och Vera skall ju ha valpar till våren. Och nästa år kanske det är lilla Novas tur, vem vet?
|
|
Och så var äntligen dagen D inne! I kväll skall jag sätta alla väckarklockorna på som vanligt 05.20, 05.30 och 05.45!!! Bara för att få det enorma nöjet att stänga av dem en efter en och så somna om i morgon!
Så skrev jag jag häromdagen och hur blev det då: jo jag vaknade kl 03.00 av att jag själv inte mådde helt prima men det som var värre var att en av valparna, Olle, hade drabbats av magsjuka. Det var bara att släppa ut cockrarna i trädgården. (Märta smög sig upp i min säng). Efter all frisk luft blev jag kaffesugen så 03.30 åt jag en första frukost. Då hörde jag att den andra valpen, Nova drabbats av samma sak! Så var det med min första arbetsfria morgon!!!!
Här är det riktig snöstorm, hundarna blir som valpar och valparna blir som tokiga i all snön. Till och med gamla damen Märta låter värdigheten flyga all världens väg och busar runt med Allan.
Jag saknar en rosa toffel!!! Jag vet att den är ute i trädgården men kan inte hitta den i all snön! Ellen som är familjens toffelspecialist bär alltid runt på en toffel och råkar ytterdörren stå öppen så smiter hon snabbt och ljudlöst ut med sitt byte. Det är förresten inte bara tofflor och skor utan även sockar som försvinner ut. Det är därför man hitta halva mitt sockförråd på gräsmattan, under buskarna samt delvis nergrävda! Det kommer inte bara vara blommor som kommer upp till våren....! Vill bara säga att jag älskade de här rosa tofflorna, ett arv från min f.d. svärmor som gick bort för något år sedan. Hoppas toffeln klarar av vintern utomhus!
Det känns fortfarande som vanlig semester och jag är litet stressad över att hinna trimma 3 och bada 2 valpar inför fredagen. I morgon får jag verkligen ta tag i Olle och få bort minst hälften av allt rufs han har. Nova behöver bara litet "finputs"- åh vad jag älskar den pälstypen!!!!! Så fr.o.m lördag kan jag kanske börja känna mig avslappnad?!!? Tro dä???
Igår hade Ellen besök av ett jättetrevligt par som skall skaffa en valp till våren. De hade inte bestämt exakt vilken ras ännu men jag tror att både Ellen och Allan övertygade paret om att cocker är just vad de behöver!. Ellen kröp ihop jämte henne och somnade medan Allan först uppförde sig som den där härmfågeln i Kalle Ankafilmen på julafton. Han studsade runt och hans huvud dök upp överallt samtidigt som han lät. Till slut fick han sitta i knäet och då slappnade han av fullständigt! Mycket bra representanter för att "sälja in" cockern som en trevlig och social familjehund! På måndag får jag eller rättare sagt Ellen besök av ytterligare en familj som ev. är intresserad av hennes valpar. Har t.o.m. fått en förfrågan på Veras eventuella valpar!!!
|
Och så var äntligen dagen D inne! I kväll skall jag sätta alla väckarklockorna på som vanligt 05.20, 05.30 och 05.45!!! Bara för att få det enorma nöjet att stänga av dem en efter en och så somna om i morgon!
Jag har börjat träna hundarna på att det blir ingen "trädgårdsrunda" förrän tidigast 07.30!! Lite borde jag ju få njuta på morgonen och jag tror faktiskt att hundarna klarar av att hålla sig från 23.30 till 07.30!!!!
Känner mig rikigt duktig ikväll efter att först gått med Märta i skogen i nästan 1 tim. Vi gick "litet" vilse för jag har inte gått där på länge och snön dolde alla stigarna.Vi njöt och jag tror Märta njöt mest! Ensam med mig ute i skogen - kunde knappast bli bättre! Sedan promenerade vi över tjärnet och pratade med folk som åkte skridskor. Märta lyfte på tassarna och tycktes lyssna under dem?! Säkert hörde hon något under isen men beslöt sig för att strunta i det för det var ju så många barn och och vuxna som ville prata med henne!
Därefter blev det en snabbfika så blev det Olles och Novas tur att röra på sig! Dumt att man måste gå en bit på Benarebyvägen som är saltad, inte bra för små valptassar! Men sedan vek vi av in i skogen och valparna fick verkligen jobba för att ta sig fram i snön. Tänkte jag skulle få ner Olle i vikt inför My Dog. Folk såg litet förvånade ut för jag gick in i skogen på ett ställe med Märta och kom ut på samma ställe med 2 cockrar!!! Inte utan att jag blev litet full i skratt, det finns en film som jag älskar "Mannen som gick upp för en kulle och kom ned från ett berg" litet så kände jag mig "kvinnan som gick in i skogen med en jättehund och kom ut med två små"!
Jag gick ut på Abborrtjärnet med cockrarna också, Olle blev jätteglad, "kul så många barn" tänkte han nog men Nova var väldigt fundersam över det folk hade på fötterna (skridskor)! I morgon väntar Allan, Ellen och Vera på sin tur att komma ut.
Det hörs väl att jag blivit avtalspensionär?! Det är viktigt att framhäva att det är avtalspension och inte ålderspension . Jag kommer att ha världens kondition om ett halvår! D.v.s. om jag fortsätter som jag börjat det nya året!
|
Idag har jag fått en helt underbar bukett med rosor, gerbera och andra blommor från "Lill-Allan" och Alice.Inte nog med att valparna har fått så bra hem, deras mattar och hussar kommer med blommor också. Jaa, det är till att sätta ribban högt för de nya valpköparna (tihi)! Lill-Allan har verkligen vuxit till sig och blivit en snygg tonåring. Olle tycks bara växa till sig på bredden Näe nu skall jag inte vara elak han kommer säker att bli en jättsnygg kille han också fast jag fattar inte varför han blivit så "välväxt". Han äter ju inte mer än Nova men väger flera kilo mer.
Tänk om Allan-Brallan växte lika mycket på bredden som den här lilla grabben gör!
Nu är det rejält kallt på dagarna! Ellen får ha sitt varmfordrade täcke på sig och ändock så fryser hon. Nu är tjärnet plogat och massor av ungar och även vuxna åker här hela dagarna och faktiskt fortfarande fast det är beckmörkt ute! Valparna gillar INTE att det åker en massa människor alldeles utanför vardagsrumsfönstret så jag har fått hänga för de två fönster som går från golv till tak för att överhuvud taget få litet lugn och ro härinne!
Idag blir det inte mycket mer skrivet i dagboken, tänker mysa framför brasan och njuta tillsammans med hundarna och katterna. Jag är litet bekymrad över att Moa inte varit hemma på några dagar (nätter) nu när det är så kallt men antagligen har hon hittat en varm plats någonstans och kommer väl så småningom när hungern sätter in!
|
|
Oj, upptäckte att det kanske är dags att spara ner 2009 års dagbok någonstans, fick reda på att jag måste använda den gamla hederliga klippa-klistra metoden. Jag tror att jag fixar detta alldeles innan Ellens valpar ser dagens ljus.
Jag blir så heligt förbannad när jag ser hur mycket pengar folk lägger på smällare och raketer varje nyår! Undrar hur många miljoner som sammanlagt går upp i rök varje år. Pengar som kunde användas på ett mycket vettigare sätt!
Tack och lov bryr sig inte mina hundar om raketer men Märta kan, precis som jag, bli f-d när hon inte får sova utan det smälls högt och lågt - jag tror nästan det är värre på landet. Här börjades det redan vid 16-tiden och sedan var det en ny omgång ca 20.30 och så kom the big final kl 00.00!
Jag blev riktigt full i skratt när jag läste vad jag har skrivit! Har varit pensionär ca 1 dygn och redan börjat klaga, nästa steg är väl insändare i några tidningar!!!! Fast det är ju inte bara den här nyårsafton jag har reagerat på detta enorma slöseri.
På nyårsafton satt jag som många andra nyårsaftnar, närmare bestämt 12 st, och summerade plus och minus under året som gått. Det var inte många minus jag kunde komma på! Ett minus var väl kanske att de senaste handledsoperationen inte lyckades men det uppvägdes av "halsoperationen" som gjort mig piggare! Annars tycker jag att det fiinns så många plus att jag borde vara ganska så nöjd och lycklig. OCH jag tror faktiskt att det här året kommer att bli ännu bättre!!!! Om inte annat så har jag redan tre! presumtiva intressenter på Ellens valpar. Hoppas nu bara att det inte bara är godis som gjort henne rundare!
Nu börjar utställningsnerverna börjat ge sig till känna - bara 6 dagar kvar! Och i morgon kommer "Lill-Allan" och skall bli fin inför utställningen. Alltid lika roligt att få träffa Veras "barn".
|
|
Nu har jag varit avtalspensionär i ca 9 timmar och det känns overkligt men underbart. Verkligheten kommer väl ikapp mig någon gång i mitten av januari när alla helger är över?! Men just nu känns det ganska så skönt, skall fira nyårsafton med färska räkor, kräftor, gravlav och litet annat smått och gott. Har även inhandlat grisöron till hundarna för det är väl inte bara jag som skall fira nyår eller....? Det börjar det bli dags för Ellen att äta Royals foder för dräktiga tikar och nåde henne om hon inte är med valpar, då blir det svårt att få ner henne i rätt matchvikt. Idag köpte jag sammanlagt 40 kg hundmat!!!!! Så nu har hundarna mat någon/några månader framöver. Det tar verkligen plats med så mycket foder, 1 tunna junior till valparna och Allan, 1 tunna cockerfoder, 1 tunna leonbergerfoder och 1 tunna kattfoder!
Jag känner mig litet tjatig med det är en stor händelse att avsluta sitt yrkesverksamma liv och jag kan inte bestämma mig för hur jag skall känna. Det bästa hade kanske varit att kombinera mina "båda liv" men det hade nog blivt "varken hackat eller malet" som man säger. Nu kan jag njuta av hundarna, d.v.s. så länge de inte hittar på en massa bus! OCH så jag längtar till våren och sommaren! Tänk att äntligen få sköta om trädgården och inte bara vara hänvisad till helger (som det kanske regnar).
Mina arbetskamrater tyckte att det skulle bli skönt för mig att få ständiga sovmorgnar - pytt!!!! de har aldrig haft hundar och då speciellt valpar förstår jag.. Mina valpar vaknar 06.30 prick och skall UT med en gång! De lyckas alltid dra med sig hela flocken som skällande rusar utför trappan och sprider sig runt om i trädgården. Om de åtmnstone kunde hålla tyst när de väl kommer ut men i den allmänna glädjeyran så låter de som ja, jag vet inte vad. Tur att jag inte har grannar på allt för nära avstånd!
I morgon har jag lovat Märta en härlig skogspromenad men vi får se vad termometern visar på och hur halt det är i skogen. Men det lockar verkligen att komma ut och så bara en hund - vilken lyx både för henne och mig. Olle och Nova får nog en "miljöpromenad" bara för att trötta ut dem mentalt och Vera och Allan får ta löpbandet i besittning. Ellen får ta det lugnt och tänka på sina valpar! Detta borde borga för en lugn nyårsafton med lagom trötta hundar och en matte som fått mänger av frisk luft! Nu sitter "Kungen av Benareby" (katten Spinto för ev nytillkomna läsare) och ropar att han vill UUUUT. När jag öppnar balkongdörren börjar han trampa och titta anklagande på mig och säger: vilken kyla du har ställt till med matte! Om 5 min kommer han att knacka på rutan och vilja komma. Är jag slav eller.....?
|
Tänka sig så hemmablind man kan bli!!! Nu tror jag mig ha hittat en fästman till Vera på bara några mils avstånd!!!! Och det bästa är, förutom att det givetvis är en superhane, han kan lämna små chokladpraliner! Precis det som jag önskar och vill ha!
Ellen är såååå gravid och idag ringde jag veterinären för att kolla när det är dags att ta ultraljud på hennes mage. Om 2 veckor syns valparna på ultraljud och väntar jag ca 1 vecka till så syns de på röntgen och man kan räkna dem! Tänk om det funnes färgfoto på röntgen!!! Men det är klart litet spänning skall ju finnas kvar när det är dags att valpa.
Tänk vad kylan och snön har gjort gott, idag är första dagen sedan före jul som jag skurat golven och de var inte de minsta leriga! "Bara" litet dammråttor bestående av hundhår. Märta fäller inte måttligt vill jag lova.
Igår var jag på ringträning med Olle och Nova. Olle tyckte livet var stenkul och allt var så spännande så det här med att visa upp sig och gå snyggt var inte det han prioriterade, medan Nova älskade att visa upp sig - allas blickar på mig - tycktes hon tänka. Så olika de kan vara. Eller är det så, precis som med människor - att tjejer mognar snabbare! Ännu en fördom som kanske skall avlivas eller....?
Idag hade jag en liten shitsu som behövde banta inför My Dog på besök på motionsbandet. Hennes matte trodde att det var en lysande idé att låta henne springa av sig på bandet - men se det tyckte inte Lolita, hon låg som en dammvippa på bandet och hade absolut inga ben och hade inte hennes matte lyft upp henne så hade hon försvunnit in under löpbandet! Inte ens prinskorv kunde locka henne att springa! Kanske skall jag ta med Vera eller Allan nästa gång så hon ser hur det skall gå till.
Har gjort en härlig brasa och sitter här och svettas, nästan högsommarvärme inne! Borde kanske stänga av elementen för att spara på elen.
I morgon: SISTA ARBETSDAGEN! (På jobbet vill säga för jag kommer att få fullt upp med valpar och allt annat som jag planerat att göra).
Funderar på vad jag skall göra med 2009 års dagbok, undrar om det går att spara ner den på hårddisken? Det kan väl inte vara så illa att jag måste kopiera varje dagboksanteckning för sig och klistra in i Word? Det är ju ett hästjobb!
|
|
Yeeeepy, nu har jag lagat mitt bubbelbadkar! Duktig kvinna reder sig själv! Jag har gått och tittat på badkaret sedan tidigt i höstas och längtat efter ett skönt massagebad med bubbel och doftagottoljor men anslutningen till avloppet hade släppt så allt vatten rann ut på golvet, inte kul men golvet blev rent! I eftermiddags tog jag äntligen ett sista ordentligt tag för att laga det och med mycket adrenalin och silikon så tror jag att det skall hålla tätt! Silikonet får väl torka några dagar men på nyårsafton skall jag återinviga det, levande ljus runt och litet bubbelvatten i ett kristallglas så är jag mogen att möta det nya året!
Nu när det gick så bra med badkaret kanske jag skall försöka byta packning i toaletten också?! Men det är ju värre om jag misslyckas så jag får väl vänta till helgerna är över så jag snabbt kan få tag i en "VVS:are" om jag misslyckas.
Idag har 5 cockrar vaktat spisen när jag lagade revbensspjäll och rullsylta. De satt där troget, förresten satt och satt, mera klättrade på spisen för det doftade ju så vansinnigt gott.
Idag blev det ingen promenad vis av erfarenheterna från igår. Är ju rädd om lårbenen och höfterna. Det var snömodd med isfäckar under på vägen och jag gick med Märta, Ellen och Vera. Märta är som tjuren Ferdinand - stannar gärna upp och funderar och luktar litet medan cockrarna som vanligt hade bråttom för där framme måste det ju finnas massa spännande saker. Där stod jag på vägen med ett lejon som inte rubbade sig ur fläcken och två cockrar som höll på att strypa sig. Till slut smittades Märta av cockrarnas iver och började lunka på. Jag hade inget att sätta emot i snömodden iklädd gummistövlar som jag var så det var bara att hänga med. Jag kände riktigt fartvinden i ansiktet där vi snabbt susade förbi tjärnet. Tack och lov förvandlades Märta till tjuren Ferdinand och jag kunde pusta ut. Det var då jag insåg att det inte var promenadväder med så många hundar samtidigt utan vände hemåt igen men då gick det inte riktigt lika fort minsann!
|
Någonting gick helt snett. Tidigare i kväll skrev jag en lång historia om hur min dag har varit och när jag skulle kontrollera den på Facebook var den putz Weg som tyskarna säger! Vet inte om jag har lust att försöka komma ihåg allt jag skrev. Men jag kommer ihåg att jag skrev om att det idag är 14 dagar sedan Ellen träffade sin fästman Vincent. Och hon är bara sååååå "gravid", äter allt och litet till, gottar ner sig i min morgonrock och morrar åt alla hundar som bara tittar på henne, vill ligga i knäet framför datorn, ja det är mycket den lilla damen vill. Sin röda toffel (hundleksak från Ikea) bär hon ständgt i munnen och släpper den med största tveksamhet när hon behöver gå ut.
Idag har jag börjat trimma Olle inför My Dog och jösses vad päls den killen har. Jag trimmar och trimmar och pälshögen på trimbordet växer men han tycks inte ändra utseende! Sedan kommer "Lill-Allan" och skall också få sig en genomgång inför utställningen och han verkar ha lika mycket päls som Olle! Tacka vet jag Nova som har en underbar päls, lagom mycket - bara att forma tassarna och klippa öronen, halsen och rumpan.
I morse kunde morgonpigga grannar få se mig iklädd röda gummistövlar och lila morgonrock ropande på Märta som hemskt gärna vill in i hagen till alpackorna! Ja, det var en syn som kunde ge vem som helst skrämselhicka. Märta behövde ingen övertalning utan kom ganska snabbt på att det inte var lämpligt det hon höll på med! Eller så ville hon väl inte att grannarna skulle få syn på mig!
|
Det blev ju julafton i alla fall trots alla "måste göra som jag inte gjort"! Alltså blir slutsatsen: sluta stressa och känna pressen av alla måsten! Det blev en jättemysig jul hemma hos Jenny och Jimmy. Det var en mäktig känsla att se alla fem barnbarnen tillsammans. Inte utan att en förvånad känsla infann sig: Är verkligen vi upphovet till att dessa barn? Eller är det tomten som är far till alla barnen? Nu sitter jag här på juldagens förmiddag och blir lätt nostalgisk när jag tänker tillbaka på alla jular jag har firat. Första julaftonsminnet jag har är när min pappa satte ut julgröt till tomten vid husknuten. Och jag blev både rädd och förvånad över att skålen var tom litet senare på kvällen. Jag förstod ju inte att det antingen var räven eller kanske katterna som ätit upp den. Vi bodde med skogen runt huset så det hade ju egentligen varit underligare om gröten varit kvar!
Idag skall jag städa undan mn framfart igår med inslagningen av julklapparna, matlagningen etc. etc sedan skall jag lägga mig på soffan framför TV och bara njuta. Tanken att det nu bara är 3 arbetsdagar kvar förhöjer njutningen ytterligare!
|
|
Jag blir så stressad av min förstasida med adventsljuset som sakta brinner ner mot den 24 december! Hade ju tänkt bada Allan och Nova kväll men de slapp undan. Började städa istället och sedan tog orken slut! I morgon MÅSTE jag handla julklappar till alla barnbarnen och fixa julmaten! Det är nästan så jag önskar att julen var över och bara nyårsafton var kvar. Den skall jag fira med mousserande vitt vin, gratinerad hummer (alternativt färska räkor) och vitlöksbröd och så hemlagad glass med varm hallonsås. Sedan skall jag sätta mig och summera året som gått, allt som varit bra och det som varit mindre bra. Det senare finns det nog inte så mycket av!!! Det jag minns bäst och blir mest lycklig över är valparna som Vera fick! Och att jag fick träffa så många trevliga människor!
Idag har jag ögonlyst Allan. Hans vackra ögon (enl. veterinären) var helt OK!
Ju mer jag tittar på Olle desto mer säker blir jag att han kommer att bli riktigt snygg, bara han växer ur valpkroppen! Just nu ligger han här i mitt knä och njuter. Han riktigt stönar av välbehag över att få ha matte för sig själv. Nova är den tik jag hoppas mest på, helt underbar, feminin, bra storlek och underbar päls. Det är en konst att räcka till för 6 hundar!!!! Det kommer att bli mycket bättre nästa år när jag kan ägna mig åt dem på heltid! Jag har lovat Märta att min första arbetsfria dag skall vi ta en låååång skogspromenad! Det verkar som om hon förstår. Vera har jag lovat en spårkurs för hon älskar att spåra. Sedan borde ju valparna bibringas litet hundvett. Jag får vansinnigt dåligt samvete när jag hör allt Veras valpar får vara med om, så en kurs i allmänlydnad skulle sitta fint!
Men det måste ju finnas annat än hundar att göra - får nog "dra igång" keramikugnen igen. Frågan är bara vad gör jag av alla sakerna!? Har planer på en utställning tillsammans med min dotter Jenny som är jätteduktig fotograf och en gammal väninna som målar underbara tavlor. Vi funderar över olika teman för utställningen, ett är "Livet och döden". Kan nog bli intressant. Sedan har jag material till ett par böcker men det är så dyrt att trycka och ge ut. Med andra ord så kommer jag att ha fullt upp att göra de närmaste åren!
I morgon är det 5 arbetsdagar kvar!
|
|
Undrar om inte Ellen är "gravid". Hon har legat i sovrummet hela dagen och morrat så fort Allan och Olle visat sig i dörren! Helst vill hon ligga under täcket och värmemadrassen skall vara på 3:an! Det blir så varmt att jag nästan står på nacken och hälarna för den bränns men Ellen hon njuter.
Nu har jag TV:n på och lyssnar till Anna Ankas jul. Hoppas verkligen att hon är ironisk och driver med oss!!!! Orkar inte ens bli upprörd men att man har blandat in grannfejden i det hela, det är bara too much! Näe, tacka vet jag hundar, de har inga besynnerliga åsikter (för det mesta i alla fall) utan njuter bara av att vara.
4 dagar kvar till julafton och jag har i alla fall strukit alla juldukar och fått fram tomtarna. Men julklapparna har jag förträngt, likaså julmaten. Undrar varför? Blir det ingen julafton eller....? Har aldrig varit så här seg. Måste göra julkort och skicka iväg (e-post är räddningen!) + ett i pappersformat. Varför kan inte alla skicka julkort via e-post? Tänk vad skog vi skulle spara OCH porto.
I morgon har jag 6 arbetsdagar kvar och mycket att packa och rensa. Snacka bara inte om datorn som måste rensas!!!! Alla "bra-att-ha"-anteckníngar, nu vågar jag nog radera allt!
Jag hör Anna Ankas resonemang i bakgrunden och blir bara såååå störd av hennes åsikter att jag knappt inte kan koncentrera mig på dagboken. Nu zappade jag över till Leilas jul, ett helt oförargligt program, som visserligen ger mig litet dåligt samvete men det kan jag stå ut med bara slipper höra Anna Ankas röst! I morgon tror jag att Märta och jag skall ge oss ut i skogen och plocka granris och lummer (inte hummer) så att de luktar litet jul här hemma i alla fall nu när jag inte vågar chansa att ha julgran.
Igår badade jag Vera med ett väldoftande schampo och med ett underbart balsam från Espree, hon luktar så gott att jag bara vill sitta och sniffa på henne. Därefter började jag trimma och som hon njöt.Äntligen fick hon vara i centrum. Hon fck fina, små "katt- tassar", öronen, halsen och baken rakade. Voil´a det kom fram en helt ny hund. Idag har Allan och Nova rönt samma öde fast utan bad. Badet kommer i morgon! Jag har upptäckt hur roligt det egentligen är att försöka forma fram en cocker ur all vildvuxen päls. Förmodligen skulle proffsen hitta massor av fel, men någonstans måste man ju börja. Det blir alldeles för dyrt att lämna bort dem för trimning så det är bara att sätta igång! Learn by trying, eller vad det nu heter på utrikiska.
|
|
Det här bara inte sant!!!!! För några månader sedan skrev jag litet om olika TV-program bl.a. Bonde söker fru etc etc och tyckte att TV skulle komma igen om de hade "kennelägare söker husse/matte. När jag satte på TV efter att ha skrivet dagboken i kväll så visar de "matte söker husse". Då inställer sig givetvis frågan : läser någon på TV min dagbok????
Hjääälp bara 6 dagar kvar till julafton och jag har inte köpt julklappar, inte gjort julskinka inte gjort.... ja det blir många har inte gjort! Strunt samma förresten, det blir jul i alla fall! Får ge mig ut i morgon och försöka hitta klappar till alla 5 barnbarnen + 10 grisöron till mina 6 hundar och Jennys 4. Men vad köper man till en 16-årig och en 12-årig kille? De tre små räcker ju nästan med bara litet papper och rosetter! Fattar inte hur jag orkade förr med heltidsjobb och barn och hus och ALLT skulle vara hemlagat och hembakat till jul! Ett år toppade jag stressen med att köpa en halv! gris som skulle tillagas! Jag måste ha varit helt "tiltat! för att ge mig på sådana projekt. Tänk bara att stå och mala köttfärs när både Findus och Mamma Scan har helt utmärkta köttbullar. Varje julafton slutade med att jag var helt slut och nästan somnade innan gästerna hade åkt. Kalle Ankas jul på TV var det inte tal om att se, det är faktiskt fortfarande så för alla droppar ju in just vid den tiden och förväntar sig ett stort härligt julbord. Någon jul, inte denna och kanske inte nästa men nästa skall jag fira alldeles själv och då blir det bara det "gottaste" på det minimala julbordet/jultallriken: honungsglaserade revben, färska räkor, ägghalvor och ev. skinka det är alles! Och så ett gott rödvin till. Kalle Anka på TV och ett litet glas likör till kaffet. En drömjul med andra ord. Mina döttrar kommer att fira julen tillsammans med sina respektives familjer. Det låter väl kanske litet hemskt för julen är ju den stora FAMILJEHÖGTIDEN och då skall man umgås och jag älskar när det är många runt bordet! Men många runt bordet kan man ju vara andra dagar också....
Idag hade vi årets, och min absolut, sista arbetsplatsträff och den förestående julen till ära så avhölls den på Mölndals museum och vi bjöds dessutom på lunch - gratis mat i två dagar för min del! Det kändes väl litet "så där" och höra allas planer för nästa år. Men som jag nog sagt tidigare så har jag helt andra planer för de kommande åren. Verkligen skönt att få avtalspension och få förmånen att vara hemma och sköta om hundar och hus, för att inte tala om trädgården till våren! OCH Ellens valpar (om det nu gömmer sig några i magen på henne) och ev. också Veras valpar men det blir en senare fråga.
Med andra ord så känns livet ganska behagligt just nu bara jag har fått julstädat och julhandlat!
|
Nu sitter jag här med en helt vansinnig halsbränna! Började dagen med grötfrukost på Gunnebo slott tillsammans med alla (nåja de flesta) arbetskamraterna. Det är tradition sedan många år tillbaka att vi samlas någon av de sista dagarna före jul och äter julgröt kl 08.00. Sedan åkte jag hem till hundarna och släppte ut killarna för sig och tjejerna för sig men det var så kallt att valparna ville snabbt in igen. Det har varit fruktansvärt kallt, visserligen bara runt -10 grader men det har näst intill stormat. Sedan blev det en smörgås på stående fot för jag hade lova att hämta min f.d. vid tåget för han ville så gärna kolla in arbetsbodarna som jag har på gång. Hann precis hem innan det var dags för nästa "festlighet" - avtackning vid nämndens sista sammanträde för året. Jag måste säga att jag kommer att sakna att lyssna på politikernas diskussioner och revirmarkeringar, speciellt nu när det är val om ett år (arbetade som nämndsekreterare innan jag blev sjuk). Jag fick åter igen, precis som jag önskat mig, presentkort på Mölnlycke Gardencenter - jösses vilken trädgård jag kommer att få nästa år!!!! Det hela avslutades med en "förstärkt julsmörgås", kaffe och mjuk pepparkaka. Alltså ingen lagad mat på hela denna dag, därav halsbrännan! Det känns faktiskt litet vemodigt att inte få träffa dessa trevliga männskor mer, såvida jag inte kan övertala dem att köpa valpar av mig!?
Nu är jag såååå trött att jag nästan skelar och det är svårt att hitta rätt tangent! Men alla hundarna måste ut en sista gång, sedan fnns det säkert någon kissepöl att torka för valparna är fortfarande så mörkrädda att de rusar ut, tvärvänder och vill in igen, speciellt nu när det stormar och SNÖAR. Kan det bli en vit jul tro? Hoppas, hoppas!
Tittade just till Allan och Olle som får vara i andra halvan av huset, något tröttare än Allan har jag nog inte sett - ögonen var bara två kryss men han vägrar gå och lägga sig för tjejen (Ellen) är ju inne i vardagsrummet och han kan ju inte slappna av för tänk om.......!
Nu har jag bara en önskan: Ellen slutar löpa så vi kan börja umgås som vanligt, hela familjen. Det skall bli skönt att kunna sitta i soffan framför TV och njuta av hundarna som sover jämte mig och slippa höra detta ständiga gnäll och gnissel!
God Natt!
|
|
Nu är den STORA frågan: Dräktig eller inte dräktig???? På Vera märkte jag det direkt för hon uppförde sig nästan kusligt mänskligt, illamående, ingen mat som passade, började sucka och stöna redan första veckan efter parningen. Men jag tror inte Ellen är den typen, visserligen har hon tappat matlusten och vill gärna kramas och ligga i knäet, hon ligger och småhuttrar ibland och vill ha en filt över sig. Hon utnyttjar mig nog bara, det gick ju så bra i Västerås med frukost på sängen etc. etc.
Så kul att många har läst och kommenterat den blivande pappan till Ellens valpar på Facebook. Värsta nyheten tydligen! Tänkte att Facebook var något för tonåringar och inte för någon i min aktningsvärda ålder. Jag gjorde det enbart för att Jenny tjatade och tyckte att hennes mor också skulle vara med. Så fel jag hade! Det är ju jätteroligt och jag har hittat en del gamla vänner som varit "försvunna" och fått många nya. Tänk när jag blir pensionär så är väl risken att jag kommer att tillbringa dagarna framför datorn! Måste nog schemalägga mina dagar nästa år, fast första veckan skall jag bara ta det lugnt och sitta i gungstolen. Sista dagarna den veckan skall jag börja gunga litet försiktigt! Sedan skall jag snickra ihop en egen valplåda för jag fick låna en till Vera och så skall jag böja leta efter en bra hane till Vera, och så skall jag reparera det Allan och Ellen förstört under hennes höglöp (kommer att gå åt en del spackel!), möblera om sovrummet så att de ev. valparna kan bo hos mig de första veckorna och efter det så är det nog dags för valpning. Efter valpningen blir det inte mycket gjort, det kommer jag ihåg från Veras tid OCH så kommer ju Teddy/Ove och skall bo här. Åh, så roligt det kommer att bli. Det finns konstigt nog människor som tror att jag kommer att få det långtråkigt när jag skall vara hemma hela dagarna. Långtråkigt är väl det sista man har när man har hundar, eller hur?
Jag tycker riktigt synd om Allan han vill ju så gärna umgås med Ellen och så håller jag dem skilda åt. Så fruktansvärt elakt tycker han och Olle instämmer för Allan är hans idol - allt Allan gör - gör Olle också! Jättegulligt i vanliga fall men INTE NU!!! Det gäller verkligen att ha ögon i nacken, minsta tystnad kan tyda på att någon håller på att bryta sig eller ut. Jag har byggt riktiga hinder mellan vardagsrummet - köket - hallen för jag har inga dörrar att stänga. Hinder som låter om de försöker ta sig igenom! Hoppas ingen kommer och hälsar på för det ser litet skumt ut! Dessutom alla sönderskrapade dörrposter och dörrar ser ju inte vidare snyggt ut heller.
Jag tror att jag blir tokig - nu försöker tikarna para sig med varandra! Det blir i alla fall inga valpar av de försöken! Märta är sååååå trött på allt ståhej så hon brukar ryta som ett riktigt lejon när det blir för stimmigt här. Tack Märta!
Nu är Nova och Olle anmälda till My Dog den 8 januari. Hoppas Olle kan gå ner i vikt innan dess, han är en riktig "tjocksmock" men han är ju för liten för att träna bort övervikten. Ändock får han cockerfoder för vuxna hundar men det hjälper inte.
9 arbetdagar kvar! Nu är dags att sluta för nu knackar "Kungen av Benareby" på balkongrutan och vill IN NU!
|
Hjäääälp, jag blir tokig!!! Nu har Allan och Olle gnällt i 3 tim. för de vill träffa Ellen. Ellen är jättetrött för hon har varit tillsammans med sin fästman i helgen! Först en 40-milatur till Västerås, checka in på hotellet, träffa Vincent och (nej jag skall inte vara ofin och gå in på detaljer) och sedan tillbaka till hotellet, äta hämtpizza (restaurangen var stängd), ut och rastas vid motorvägen och sedan försöka sova, granne med ett gäng glada danskar! Man kan faktiskt bli trött för mindre om man är en liten cockertjej! Ja, man behöver inte vara cockertjej för att känna sig helt slut!
GPS:en, denna underbara uppfinning, har inte hängt med hela vägen, är inte den skarpaste pennan i pennfacket, har inte alla äggen i korgen etc om man säger så. Vid Mariestad, på den 4-filiga motorvägen påstod den att jag hamnat på en återvändsgata och uppmanade mig att göra en U-sväng - hallå, mig veterligt får man inte göra U-svängar på motorvägen! Sedan fanns pilen ute på en åker och GPS:en blev knäpp tyst. Det roliga med alla de här felen är att jag högljutt börjar protestera och kommentera GPS-rösten. Alla hastighetsförändringar skall vi bara inte tala om. Detta ständiga "Observera" när den tror jag kör för fort! Den visade helt korrekt väg när jag på lördagkvällen körde till Marie Loré, kennel Ever-More men när jag skulle tillbaka till hotellet i mörker och lätt snöyra fick jag se valda delar av Västerås, bl.a. sjukhuset och hamnade slutligen på en återvändsgata i ett industriområde. Visserligen i närheten av hotellet men det visste jag inte då. Spännande!
Jag sa ju att Ellen och jag skulle hänga i baren på kvällen men den var upptagen av danskar så det blev hämtpizza som vi intog på rummet framför TV:n. Vi somnade båda två framför TV:n och sov tills det var dags för kvällsrastningen. Det var vansinnigt kallt och snöade litet lätt så vi piggnade till och tog en rask promenad runt i området. Det var många firmafester på gång i där! Efter den promenaden var jag i alla fall jag klarvaken, kanske också beroende på att del gäster slog så förb-t i dörrarna att väggarna skakade och Ellen morrade. Vi är ju vana vid absolut tystnad efter mörkrets inbrott!
Söndag morgon vid 4-tiden vaknade jag av världens migränattack. Det hade jag ju kunnat räkna ut efter så lång bilresa och allt annat spännande som hänt. Jag tog en migräntablett och tänkte att Marie får komma med Vincent till hotellt för en andra parning och så kan jag ju i värsta fall boka en natt till om jag inte klarar av att köra hem. Men någon däruppe tyckte väl synd om mig så kl 08.30 hade jag duschat och rastat Ellen och kände t.o.m. för att äta frukost! Ellen fick frukost på sängen: varma minibaquetter med ost, leverpastej och skinka. Hoppas hon fattar att det var HOTELLFRUKOST och inget som man äter hemma! När jag skulle köra från Marie påstod GPS:en att jag befann mig på "förbjudet område". Är det någon som någon gång fått det meddelandet? Hör av er i så fall!
Hemresan gick som en dans efter att ha hälsat på Burnie i Örebro. Åh, vilken charmig liten son Vera har! Han lär få den där djupröda färgen som jag tycker är så vacker! Tack för fikat Lotta! Jättekul att jag fick komma och hälsa på!
Jag tror jag har kommit på hur man håller sig pigg i 40 mil: mycket kaffe och så saffransbullar och saffranskaka! Undrar om det är saffran som är så stimulerande. Jag var jättepigg hela hemresan och stannade inte förrän jag var på Burger King i Kallebäck, Göteborg!
Jaaa, det har varit en händelsrik helg så nu går vi här i väntans tider. Jag hoppas verkligen att Ellen är "gravid". I så fall kommer valparna om ca 60-63 dagar. Skulle kunna bli på "Alla hjärtans dag" den 14 febr. Kunde Vera pricka in Mors dag skall väl inte Ellen vara sämre än att pricka in den 14?
|
|
Idag har jag sett jultomten - det var nära jag körde upp på trottoaren! Om man börjar uppifrån så hade han svart! tomteluva, enormt långt grått skägg som han hade delat på mitten och i varje "skägghalva" hade han röda rosetter, svart, halvlång rock, vida svarta byxor som slutade en bit upp på benet, gula stickade strumpor och riktiga träskor. I handen hade han en ren förklädd till airedaleterrier (jo, det måste ha varit en ren för annars stämmer det inte)!
Ikväll har hag haft Frans här för hans föräldrar jobbar kvällen. Ett mer lättskött och lättroat barn har jag inte varit med om. Han skrattar och gurglar förtjust åt allt, t.o.m. när Märta slickar honom. När han tröttnar föser han bara bort dem, vad månde bliva av honom - han är ju bara 10 månader - förmodligen en ny Cesare! Eller så blir det tvärtom - han kommer att vara urless på hundar.
Nu är "Lill-Allan" anmäld till My Dog och jag skall anmäla i alla fall Nova men det känns litet "fattigt" att bara komma med en hund! Kanske Allan-Brallan skulle få visa upp sig. Det beror på hur mycket han kan växa på bredden. Han skulle behöva litet av Olles omfång!
I veckan har jag varit och tittat på 2 arbetsbodar som kommunen skall sälja av. Jag behöver någon att ställa dels motionsbandet och dels trimbordet i etc etc. Den ena var riktigt stor, ca 12 kvm och den andra "bara"ca 8 kvm. Jag skulle vilja få bort alla hundsaker från min verkstad där keramikugnen och massagebänken står. Jag får ont i huvudet bara av att tänka och försöka välja vilken jag behöver, helst vill jag ju ha den stora men den kräver en lastbil för att dra hit medan den andra kan jag dra med min bil bara jag hittar någon med E-körkort. Jag får sova på saken i några nätter så kommer nog lösningen.
Jag har varit med om något underligt: Härom morgonen när jag tog på mig stövlarna så kände jag något knöligt framme i tån, det visade sig vara en blank 5-krona, när jag tog upp nyckeln till mitt rum på jobbet så föll något ur fickan ner på golvet - ett kinesiskt mynt! Mig veterligt har jag varken lagt en 5-krona i stöveln eller varit i Kina! Underligt?!
Nu är Allan och Olle! (är han inte litet för liten?) intresserade av Ellen, innebär alltså om någon/några dagar kommer hon att höglöpa och då.......!
I morgon är det bara 13 arbetsdagar kvar!!!!
Nu är det slut på sjukrapporterna för den här gången - alla verkar vara friska!
|
Jag har fått en julklapp med posten idag. En fotobok med norske Charlie som huvudperson! Jag blev så glad att tårarna kom! TACK Tanja och Charlie! Vilken underbar julklapp. Och så snygg han är. Jaa, jag har verkligen haft tur eller rättare sagt Veras valpar har haft en enorm tur och fått så fina hem (tror jag har sagt det förut).
För övrigt har det varit lugnt här idag. Valparna har sovit bort dagen liksom de vuxna. Antingen är det vädret som dämpar eller också har de kommit på att det är snart är julafton och håller sig lugna för att få julklappar!
Har jag riktig otur så har jag ingen hund- och kattvakt i helgen när Ellen och jag skall iväg på vår "kärleksresa"! I värsta fall får väl alla hundar åka med men det blir nog svårt att hitta någonstans att övernatta med hela gänget. Hur smugglar man en leonberger förbi receptionen? Det löser sig säkert och har jag tur startar Ellen sitt höglöp efter helgen - men då skall jag ha tur!
|
|
Äntligen har jag fått ner alla tulpanlökarna i jorden och där har de faktiskt blivit kvar hela dagen. Jag fick hjälp att gräva och sprida ut dem från ett mycket oväntat håll, nämligen av två katter som var mycket intresserade av vad jag höll på med. Ja, är det inte hundar så är det katter! Just nu ligger Ellen i knäet, fast hon är egentligen aningen för stor, tassarna spretar och kommer gärna upp på tangentbordet. Jag får skylla alla ev. felstavningar på henne!
Jag fick en riktigt energikick av att plantera så jag möblerade om ljussättningen av trädgården. En strålkastare placerade jag i bambun, det ser verkligen läckert ut! Det kan bli ganska så mörkt här kan jag lova. Ingen gatubelysning som lyser upp, bara ev. månen och stjärnorna och så ett och annat flygplan på väg från eller till Landvetter. Sedan gick jag lös på alla gamla blöta, äckliga löv men orkade bara hälften. Men det kommer väl en dag i morgon också (hoppas jag verkligen!).
Nu börjar jag märka av att jag har en löptik i huset - Allan har börjat markera inomhus - schysst grabben! Fast Ellen luktar inte tillräcklgt gott ännu för att han skall börja skippa maten och det är ju bra, mager som han redan är! Men - det är bara en tidsfråga.
|
|
FEL av mig valparna kommer INTE att födas runt påsk nästa år! Så tokigt det kan bli, givetvis är de leveransklara då!!!! Tikarna går ju bara ca 63 dygn med valpisarna i magen och Ellen är nog inte annorlunda! Den stora frågan för mig är just nu NÄR skall vi bege oss ut på 40-milaturen?, fredag, lördag eller rent av söndag nästa vecka??? Inget jag kan påverka (tyvärr). Jag har kollat in hans tidigare "barn" och de verkar vara jättefina och några har just de färger som jag älskar. Så håll nu tummarna att det blir en sobel roan av något slag!
Idag har jag frossat i barnbarn, de små vill säga. Hälsade på hos Sofia, min yngsta dotter som fick en dotter för en vecka sedan och som har Laban 2,5 år och med mig hade jag Frans 10 mån. för hans föräldrar arbetade. Tänk, 3 små mysiga människor, Ellen skall tjejen heta och som jag njöt!!!! Ellen i knäet, Frans som var litet avundsjuk och ville upp i knäet också och så Laban som helt plötsligt hade blivit så stor. Han serverade Frans korv och bröd i små, små bitar för han förstod att Frans inte klarade av lika stora bitar som han själv. Äntligen en tjej och jag åkte till affären för att frossa i rosa tjejkläder, såg framför mig en rosa volanklänning, rosa leggings etc etc. Då var tjejkläderna slut!!!!!!!!!! Hittade bara en mysig röd overall med rosa teddy - snopet är bara förnamnet. Ja, ja men det kommer väl en julafton snart.
Igår blev jag avtackad av mina arbetskamrater, de bjöd på middag på en libanesisk retaurang, maten var jättegod men man fck hela tiden påminna om att de skulle servera förrätt, varmrätt och när det var dags för kaffe och efterrätt fick jag gå halvvägs ut i köket för att hitta någon som serverade! Jag fick, precis som jag önskat mig, presentkort på Mölnlycke Gardencenter!!! Ser verkligen fram emot våren då jag skall komplettera rabatten med några honungsrosor och ev. vita pioner - allt för doftens skull.
Hoppas det inte fryser på i natt för jag har 3 kg tulpanlökar i blandade färger som jag fyndade häromdagen - 40:- för 3 kg inte dyrt precis! Och tänk sedan till våren, när jag som avtalspensionär, sitter på trappan och njuter av färgprakten och fågelsång! Ja, sådana drömmar hjälper mig att inte deppa ihop i leran och regnet! Dessutom hoppas jag ha några små valpar från Ellen att ta hand om. Livet är allt bra skönt trots att jordens undergång verkade nära ett tag när solen vägra visa sig. Jag hörde på radion att Göteborg endast har haft 11 soltimmar under hela november. Kan det verkligen stämma??? Det verkar mycket.
Dagens sjukrapport:
Nu är det bara Märta som inte är helt frisk ännu men hon blir stadigt bättre. Antibiotikan börjar äntligen ta död på baskeluskerna. Det skall bli skönt när all medicinering är över!
|
Ellen har börjat löpa!!! Hade ju önskat att hon hade väntat en månad till, men tyvärr så styr man inte över hundarnas "kärleksliv". Så det blir att sätta sig i bilen på Lucia och köra drygt 40 mil så hon får träffa sin blivande fästman. Det blir övernattning på hotell - bara hon och jag - jättemysigt. Sedan får hon träffa fästmannen en gång till och därefter styr vi hemåt. Sedan början den låååånga väntan, blev det några valpar eller inte???? Jag kommer antagligen vara precis med henne som med Vera - överdrivet försiktig, inga vilda lekar bara koppelpromenader, se till att hon äter ordentligt (lär inte vara något större problem för henne). Allan kommer att vara kopplad vid mig så länge hon löper för att inte riskera att han gör något otillbörligt med henne. En av dem lär få sova i buren under natten och det kommer att bli ett gnyende och krafsande vem som än hamnar där. Ja, det verkar bli en mycket trevlig jul! Går allt vägen kommer valparna att födas omkring påsk nästa år.
Nu börjar jag fundera allt mer på My Dog i Göteborg, kanske Nova skall få chansen att visa upp sig?!?! Skall se om det finns några andra utställningar i närheten - sista chansen innan Ellen blir allt för "gravid", vill inte låta de andra hundarna komma i kontakt med andra hundar för nära hennes valpning för man vet aldrig vad de kan "komma hem med" för sjukdomar. Från den här kullen kommer jag förmodligen att lämna en valp på foder, d.v.s. om den verkar mycket lovande och är testad clear för PRA! Helst vill jag ju behålla en valp från varje kull men inser med förnuftet att situationen kommer att bli helt ohållbar även om hjärtat säger något helt annat! Jag måste ju ha tid med varje hund och ge den vad den behöver,
Dagens sjukrapport:
Idag har jag fått reda på resultatet från 24-timmarsblodtrycket. Läkaren var mycket förvånad, för första gången träffade hon på en patient som hade lägre blodtryck hos läkaren än hemma. Alla brukar få "vitarockenblodtryck" sa hon, vilket innebär att människor får högre blodtryck så fort de lägger sig på britsen hos läkaren. Mitt gick ner rejält - hur skall man tyda detta?????? Dessutom hade jag högt blodtryck när jag sov - kan det bero på att Ellen ligger och knör på kudden, Allan i knävecken och Vera vid fötterna? Ja, jag har ingen bra förklaring, fick i alla fall medicin så kanske huvudvärken jag brukar vakna med försvinner.
Märta är fortfarande ganska dålig men verkar vara litet på bättringsvägen. Idag hon hon i alla fall ätit upp all sin mat och lufsat runt litet i trädgården. Hon älskar när det är riktigt kallt.
Dagens friskrapport:
Alla övriga (inkl. katterna) mår alldeles utmärkt, det märks vill jag lova. Full rulle runt, runt - köket-hallen-vardagsrummet varv på varv. Nu pratar jag alltså om Nova och Olle, mina små busar. Någon, eller båda, har gett sig på tapeten i sovrummet och fram tittar nu delar av en gammal rosentapet. Kan man sätta rostfri plåt en meter upp på alla väggar tro?
I morgon är det 18 arbetsdagar kvar och jag är inte riktigt klar med återblicken på mina 44 år på jobbet, men det kommer en dag i morgon också - då får jag finslipa det jag har skrivit. Jag har gjort en sammanfattning i kåseriform för att det skall bli roligare för arbetskamraterna att lyssna. Vi är två som skall sluta och han som också fått i uppdrag att göra "en återblick och framåtblick" tar det på djupaste allvar och gör en nästan vetenskaplig sammanfattning. Jag vet ju bestämt att när vi slutat fortsätter allt som förut oavsett vad vi säger eller gör.
|
|
Här sitter jag nu och "jäser" och halsbrännan pyr. Har nämligen varit hos min dotter och och firat min svärson som fyller år idag. Hon hade lagat en helt underbar god kycklingfilé med en fantastisk sås gjord på grädde, gräddädelost och purjolök och så färsk tagliatelle till. Det hela avrundades med en ljuvlig, kladdig chokladkaka som var toppade med chokladkräm. Detta är väl inte riktigt vad magen behöver så här sent på kvällen, men gott var det! Det får bli två påsar Samarin.
Veckans sjukrapport:
Ellen har varit hos veterinären och tagit stygnen idag, "knölen" hade läkt jättefint men svanstoppen som fick amputeras hade inte läkt utan det blir tratt och en ny, starkare antibiotika som enl. veterinären även skulle gå ut i kotorna på svansen så det inte blir kallbrand. Inte så roligt så nu får jag vara extra vaksam för jag vill ju inte att hon skall bli svanskuperad som cockrarna var förr.
Märta hostar och hostar och man riktigt hör hur mycket slem hon har långt ner i halsen så hon äter också antibiotika fr.o.m. i lördags. Har inte ätit på några dagar men hon vägde 60 kg förra veckan så hon har litet att ta på.
Jag har fått ont i operationsärret och har svårt för att svälja. Förmodligen beror det på att jag lyft för många hundar!!! Fick ju inte lyfta något de första veckorna.
Veckans friskrapport:
Allan och Vera är fortfarande konvalescenter och får ta det litet lugnt men mår bra, detsamma gäller Nova. Olle däremot, har hållit sig borta från allt vad virus och baskelusker heter. Min dotter tror att det beror på att han har ett pansar av fett runt sig så inget kan ta sig igenom! Inte snällt sagt men sådana är döttrar!
Det är inte utan att jag börjar bli litet sugen att ställa ut på My Dog fast jag har sagt att jag inte skall. Man skall tydligen aldrig säga aldrig.
I morgon har jag bara 20 (tjugo) arbetsdagar kvar av mitt yrkesverksamma liv. Det känns litet dubbelt men tanken på att slippa stressa och bara kunna ägna mig åt det jag tycker är roligt tar överhanden. På fredag har mina arbetskamrater bjudit ut mig till "en sista måltid". Det lät nästan litet makabert, förhoppningsvis kommer jag att hänga med ut om de skall ut på något kul även i fortsättningen. Kan vara bra att få en liten dos ibland och se vad jag går miste om eller inte!
|
Trött är bara förnamnet på det jag är efter den här helgen! I fredags fick jag äntligen tömt friggeboden och hittat advensstakar och stjärnor. Innan jag hängde upp dem kände jag ett tvingande behov av att putsa alla fönster - ganska idiotiskt om man tänker efter. Julgardinerna får vänta till Lucia. Alla golv såg ut som gräsmattan ute, leriga och fulla med grus och jord men det var bara att ta på sig ett par träskor för jag orkade inte mer för kl hade passerat spöktimmen när jag var klar med alla adventsljusen.
Natten mellan fredag och lördag blev jag MORMOR igen! Femte barnbarnet visade sig vara en liten tjej, kopia av sin mor. Roligt att det blev en tjej efter som jag har fyra killar innan! Nästa vecka blir det till att köpa något riktigt "tjejigt" som present till den lilla.
På lördag kom Malin/Alice och Dennis/Allan för hundarna behövde fixas till inför utställningen och sedan var det "tjejmiddag" på kvällen. När jag kom hem kom jag på att jag inte hade trimmat Nova så det var bara att bita i det sura äpplet och sätta igång - åter passerades spöktimmnen innan jag kom i säng!
Idag ringde väckarklockan 04.45!!!! för Nova och Olle skulle ju badas innan utställningen men prick kl 08.00 "checkade" jag in på veterinärkontrollen på Åby travbana. Det var en mycket bra utställning :
Nova blev tredje bästa tik med HP bland alla cockertikarna.Alice blev 4:a, Olle blev 2:a med HP och Allan 3:a i sin klass. Jag tyckte valparna skötte sig utmärkt. Det var 2:a utställningen för Malin och 1:a för Dennis och de var jätteduktiga i att visa upp sina hundar. Jättekul att vara uppfödare när valpköpare vill ställa ut. Säger som jag sagt förut: Hoppas jag får lika bra och engagerade valpköpare till Ellens valpar (om hon behagar löpa någon gång).
I morgon skall jag utöva min favoritsyssla: veterinärbesök, nu med Ellen för att ta stygnen - det verkar ha läkt jättefint. Har faktiskt glömt att kolla om hon har "tagit" stygnen själv för det vore ju pinsamt att jag inte haft bättre koll men jag tycker det är så jobbigt för dem att gå med tratt! De brukar köra den i knävecken på mig och det gör så j-a ont!
|
Idag har jag försetts med en 24-timmars blodtrycksmätare. En otymplig historia som antingen lossnar eller befinner sig på helt fel ställe, stor som en liten radio och väger en del. Var 20:e minut pumpas manchetten upp och då är det meningen att jag bara skall stanna upp och låta armen hänga helt avslappnad. Fel dag idag att göra ett sådant test egentligen för jag var ju tvungen att börja trimma valparna inför utställningen på söndag. Nu är Olle klar - bara litet finjustering efter badet på lördagkvällen. Jösses så mycket påls han har och inte kan jag göra något åt det ännu. Han ser ju ännu tjockare ut än vad han är. I morgon är det Novas tur att bli fin och bli av med bl.a. Stig Helmer-tofsen på huvudet. Det skall bli spännande att se blodtryckskurvan efter allt jag har hållit på med under eftermiddagen och kvällen! Allan är mycket intresserad av den och håller koll på den så fort jag sätter mig i soffan. Typiskt killar att gilla tekniska saker! Dessutom varnar den med en summersignal innan den mäter trycket och det är ju irriterande tycker de flesta av hundarna och rusar på ytterdörren. Så har jag det ikväll.
Igår var jag tvungen att ta Märta till veterinären för jag var så orolig för henne. Hon har också halsfluss men lungorna och hjärtat var bra. Jag fick med mig ett recept på antibiotika ifall hon skulle bli sämre + "antivärkmedicin" för hon har ont och är stel i hela kroppen. Ungefär som vi människor när vi drabbas av influensa. Om 2-3 veckor bör alla vara friska igen och då lär väl jag drabbas av svininfluensan, peppar, peppar. Nästa vecka skall jag försöka vaccinera mig, kunde få gjort det idag men vågade inte med tanke på utställningen på söndag (om jag skulle bli sjuk).
Tänka sig att det snart är julafton och sedan nyårsafton! Måste få fram adventsakerna, helst före söndagen, i värsta fall får det bli när vi kommer hem på eftermiddagen. Jag väntar ivrigt på att det skall börja snöa så det blir ljusare ute på mogrnar och kvällar. Nu är det vitt ute för det kom en fruktansvärd hagelskur alldeles nyss men den följdes av ösregn.
|
|
Så underbar senhösten är! Hoppas alla förstår ironin! Idag körde jag ner till Spenshult utanför Oskarström för att träffa kirurgen som en gång satt in min handledsprotes. Var man än tittade efter vägen så var det bara leriga, vattenfyllda åkrar. Åar och bäckar hade svämmat över och delar av skogarna stod i vatten. I jämförelse med det, så är min trädgård faktiskt ganska så torrlagd. Ibland behöver man se att det kan vara värre för att få perspektiv. Tyvärr finns det inget mer att göra åt protesen som krånglar, inte än på flera år i alla fall, längre fram närbesvären blir värre kan man operera in en ny ledkula. Det låter så mysigt! (Ironi igen).
Alla sjuklingarna, utom Märta, verkar vara på bättringsvägen, framför allt Nova som är sitt gamla vanliga jag igen. M.a.o. så är det full fart runt, runt både inne och ute. Stackars Olle är ju bara hälften så snabb men han har ju en viss tyngd, om man säger så, Nova hamnar alltid underst i de vilda brottningskamperna. I morgon måste jag börja trimma valparna inför utställningen på söndag. På lördag kommer Alice och "Lill-Allan" hit för att trimmas. Förlåt Johanna och Dennis att jag kallar er älskling för "Lill-Allan" men det får bli så eftersom jag har en Allan också. Märta verkar bli sämre så att snart får jag nog försöka få antibiotika till henne. Det är väl som med människor, ju äldre desto sjukare och hon fyller 7 år i mars. Gammalt för en leonberger.
Är i valet och kvalet om jag skall ha någon julgran i år, hade ingen förra julen när Ellen och Allan busade runt här. I år kanske det är att "leka med elden" att sätta in en gran med ljus och pynt med de här två vildingarna. Det får nog räcka med den som växer i trädgården och möjligtvis en på "kommandobryggan" (balkongen).
Fortfarande har inte det senaste barnbarnet behagat titta ut! Snart två veckor försenad så nästa vecka är han tvungen att komma, då har han inget val utan Sofia kommer att läggas in på KK.
|
|
Näe, nu ger jag snart upp!!!!! Detta eviga regnande, snart får hundarna simhud mellan tårna. Idag har jag försökt ta mig fram på gräsmattan men den står under vatten på många ställen. Alla höstlöven som jag skulle krattat ihop ligger och fullkomligt flyter runt. Hundarna är våta och leriga och är de våta och leriga så blir huset vått och lerigt! Min lilla skogsväg står under vatten, trots att jag köpte ett billass väggrus för någon månad sedan. Såg just på väderprognosen på TV: måndag regn, tisdag regn. Jag får nog inte ut alla adventstakar och julstjärnor till på söndag då det är första advent. Jag börjar att få svårt att se något positivt i allt det blöta som kommer ner. Det skulle vara intressant att veta meningen med det hela.
Allan har halsfluss, Vera och Nova och nu senast Märta har också smittats. De enda som klarat sig (hittills i alla fall) verkar vara Olle och Ellen. Hon äter redan antibiotika efter operationen så hon lär nog inte få det. Allan är på bättringsvägen tack och lov!
Idag har jag haft kontakt med Erika och sett foton på Teddy/Ove på Facebook. Har inte varit aktiv mer än några dagar och har redan blivit biten av sättet att umgås! Så smidigt och enkelt, måste bara lära mig mer om hur det fungerar. Det får bli Jenny som får försöka instruera mig. Just nu poppade det upp en liten ruta att jag har ett nytt meddelande på facebokk, ja, jag säger då det - så modern jag har blivit!
I morgon skall jag börja jobba efter operationen. Det kan väl kommenteras med ett: Jaha! Hade kanske gärna varit hemma några dagar till för att passa upp sjuklingarna. I morgon har jag 28 arbetsdagar kvar till pensioneringen. Jag har fortfarande inte börjat skriva på den där "Återblick - framtidsblick" som jag lovade. Men, det är flera dagar kvar, jag jobbar bättre under tidspress. Kom just på att det kan jag ju ägna mig åt på arbetstid, behöver inte sitta här på kvällarna och tänka på jobbet!
Fortfarande inget barnbarn på gång och han kommer tidigast på onsdag eftersom det skall regna måndag-tisdag!
|
|
Tack för att Facebook finns!!!!! Min dotter, Jenny, "lurade" mig i somras att börja använda Facebook men det har inte blivit av att jag varit vidare aktiv. Har tyckt att det räcker att uppdatera min hemsida. Men så nu när jag varit hemma har jag varit inne på sidan och upptäckte till min stora förundran att där fanns ju många som jag känner! Det absolut roligaste idag har varit att jag har återfunnit en "gammal" väninna som bara varit såååå upptagen med alla politiska åtaganden att vi inte ens setts på flera år OCH NU skall vi ses på hundutställningen på Åby den 29. Visst är livet både fantastiskt och litet underligt? Dessutom har hon en cocker som är 3 dagar yngre än Nova! Vi ställer alltså i samma klass, undrar om v kan koncentrera oss på hundarna eller förlorar oss i gamla minnen?!
För övrigt så fortsätter ju regnandet som vi alla kanske har lagt märke till. Det klafsar rejält om hundarna när de springer runt i trädgården. Märta har den lilla egenheten på kvällen att hon kommer absolut INTE på inkallning utan jag måste ut och hämta in henne - undrar hur hon tänker egentligen? Hon sitter där på sin lilla kulle (infiltrationsanläggningen) och tittar bort mot grannarna och alpackorna, döv för alla mina försök att ropa in henne. Fast det är klart - än har jag ju inte mycket till röst - men hon hör tydligt om jag viskar GRISÖRA för då kommer hon med språng! Jag tror att det är min gamle Aksel som lärt henne detta, för det var det enda ord han kom på när jag ropade.
Fortfarande låter barnbarn nr 5 vänta på sig! Det blir nog som jag sagt tidigare: den dagen det slutar regna och solen lyser - då kommer han. Finns ingen anledning att komma ut nu till detta eviga regnande!
|
|
Regn, storm, småskurar, stora skurar, ösregn!!!! Nu befinner sig min brygga ca 3 m ut i tjärnet, så mycket har vattnet stigit de sista dagarna. Idag har vi tillbringat dagen sovande, t.o.m. hundarna har gett upp!
Ellen har jätteont i svansen och Allan-Brallan föredrar att sova bort halsflussen. Märta är sur och ber valparna hålla nosen och sova så hon kan fortsätta att sova. Katterna kommer in, dränkta och sura precis som om det är mitt fel att det regnar. Vem vet kanske det är mitt fel, får nog börja tänka positivt om allt vatten som strömmar ner - kanske blir elen billigare! För att inte tala om grundvattnet som måste ha fyllts på ordentligt.
Nu står Ellen bredvid mig och "moffar" uppfordrande: jag har sååå ont så jag måste få ligga i ditt knä nu när du sitter där och ändå inget gör! Det är litet svårt att skriva på laptopen med en hund i knäet och som dessutom har en stor tratt! Men vad gör man inte för sina älsklingar.
Fortfarande låter mitt nya barnbarn vänta på sig! Nu är det 2 dagar över tiden men han kommer säkert till helgen för då skall vädret bli fint. Min dotter börjar tröttna på sin stooora mage och vill inget hellre än att få köra omkring honom i barnvagnen. Han, säger jag, vi vet inte men det känns som om det blir en liten kille igen.
I ett svagt ögonblick lovade jag att göra en resumé över mitt liv på jobbet, nu när jag skall sluta. Att jag alltid skall vara så j-a positiv och tycka: Åh så roligt! Ända tills den bistra verkligheten kommer ikapp och det är dags att börja göra det jag lovat! En återblick och en framåtblick, en återblick på 44 år - allt jag kan säga att det var betydligt enklare och roligare förr men jag tror inte de som lyssnar komma att nöja sig med det! En framåtblick - allt går i cykler på ca 5-7 år, alltså har jag varit med om samma typ av förändringar ca 8 ggr! Ganska fascinerande egentligen, kanske därför vi "gamlingar" ler när någon tror sig komma med en helt ny och revolutionerande idé?! Jag riktigt hör vilken glädjedödare jag är: Men lilla gubben/gumman det är gjorde vi 1900 kallt och det funkade inte då heller!
Nä, måtte jag aldrig yttra de orden. Det är samma som "vad var det jag sa". De sistnämnda finns inte i mitt vokabulär över huvud taget.
Så, nu är det dags för kvällens sista simtur för hundarna och sedan är det go´natt.
|
Jag har lust att demonstrera, gå runt med ett stort plakat med: "Jordens undergång är nära". Detta tack vare allt regnande, det regnar ju inte måttligt!!!! Nu vill inte ens hundarna gå ut längre och det innebär att jag måste koppla dem och ge mig ut i ovädret för att undvika olyckor inomhus.
Idag har Allan och Ellen varit hos veterinären, Allan för sin otrevliga hosta och Ellen med sin svans. Det visade sig att Allan har halsfluss!!! och har fått antibiotika så jag hoppas att han snart blir frisk. Ellen har fått sin knöl borttagen, den bestod av en förstorad talgkörtel med hår - låter väl fräscht?! Veterinären upptäckte att även Ellen har halsfluss så det var ju tur i oturen att det upptäcktes, så nu äter hon också antibiotika. Hoppas bara att inte resten, Vera, Nova och Olle smittas. Märta har redan opererat bort sina tonsiller när hon var unghund. Man brukar ta bort dem när hunden haft 5 halsflussar "på raken" och det är tydligen ganska vanligt på leonberger. Halsfluss kan smitta mellan hund och människa så jag får se upp och använda handspriten flitigt!
Stämningen är ganska dämpad här i huset, förutom Nova och Olle som rusar runt och jagar varandra och katterna. Ellen ligger nerbäddad i en fleecefilt så bara tratten sticker upp och Allan ligger bredvid henne och snörvlar och hostar. Vera har lagt sig till rätta i fåtöljen och för att det skall vara rättvist har hon också fått en filt över sig. Det känns bekant på något sätt, kan det vara minnen från det barnen var små och sjuka som poppar upp?
Jag tror det är läge för en brasa ikväll. Det låter så mysigt när granveden brinner, mycket bättre än björkved tycker jag. Ibland brukar jag samla gran- och tallkottar och slänga in i elden, då luktar det kåda och granskog. Billiga nöjen men mycket avstressande och skönt! Snart närmar det sig Lucia och då kan man ju toppa upplevelsen med varm Hjortronglögg framför brasan, ummmm!!!
Natten som gick höll både Allan och Ellen mig vaken, somnade inte förrän väckarklockan ringde, skulle bara dra mig litet, tänkte jag innan det var dags att åka iväg. Allan låg och tryckte sig mot mig och var orolig för han hostade så han kräktes och Ellen låg och frös bakom ryggen på mig. I natt lär vi nog sova gott, om inte Ellen börjar få allt för ont, fick med en flaska med smärtlindring som hon kan ta i en vecka.
|
|
Idag var det tänkt att jag skulle bli mormor igen!!! 5:e barnbarnet men han verkar inte ha speciellt bråttom utan avvaktar nog några dagar till. Jag förstår honom, det här vädret gör ju ingen människa glad - bara leonberger!
I morgon skall Ellen operera bort knölen under sin svans och Allan mår inte bra så han får åka med till veterinären. Allan började hosta så fruktansvärt i eftermiddags och jag trodde han hade satt något i halsen. Han har fått knäckebröd för det brukar hjälpa om det sitter något och irriterar i halsen men det blir bara värre och värre. Jag har försökt att titta långt ner i halsen men det är inte lätt att hålla munnen öppen samtidigt som man försöker lysa med en ficklampa. Hoppas bara han inte blir sämre i natt.
Det är inte klokt vilken skillnad operationen har gjort - helt plötsligt börjar jag få lust att göra saker, precis som för några år sedan - det börjar krypa i mig och jag ser mig omkring och funderar om det behövs målas eller snickras någonstans i huset. Har till och med tankar på att köpa hem 10 kg "färsk" stengodslera eller porslinslera och det var inte igår minsann - jättekul! Dessutom börjar minnet bli mycket bättre. Det är inte klokt vad en liten bisköldkörtel som är "fel" kan ställa till med! Synd bara att den hesa och sensuella rösten börjar försvinna och jag låter numera nästan som vanligt.
Är det någon som vet när det tänker sluta regna????? Snart får jag väl sätta segel på den gamla friggeboden för den ligger så nära tjärnet! Det är ju bara att fylla den med alla djuren så har jag fått ihop till en ark!
|
|
När jag satte mig för att skriva om vad som hänt sedan lördags så blev det helt tomt i huvudet! Så, vad har jag gjort eller inte gjort och borde ha gjort? Det regnade hela natten till lördagen, hela lördagen och natten till söndagen. Detta innebär att med 6 hundar så blir det lätt stampat jordgolv inomhus, inte ute för där är den f.d. gräsmattan som ett gungfly. Valparna tyckte det var jättehäftigt att plöja fram i vild galopp, jagande varandra. Märta satte sig i leran och där satt hon och betraktade ömsom alpackorna och ömsom de vilda cockrarna! Man får vara tacksam för att hon satt upp och inte gottade till det genom att sträcka ut sig raklång i sörjan. Nu väntar jag ivrigt på att snön skall vräka ner och sedan mars nästa år övergå i en härlig sommar. November och februari är månader som jag tycker är oändligt tråkiga, bara lera så långt ögat når! Nu är det bara två veckor kvar tills det är dags att plocka fram adventssakerna. Konstigt nog hamnar de alltid längt in, längst ner under allting i friggeboden som jag har som förråd! Så nästa soliga dag får jag slänga ut allt och gräva fram adventsstakar, tomtar, julkrubba och allt annat som hör julen till. Skall försöka tänka på att ta ut påsksakerna också så de hamnar direkt efter julpyntet så slipper jag slänga ut allt en gång till! Är det någon som har en bra förklaring till varför det alltid börjar regna när alla sakerna står utanför, ändock har jag kollat vädret på TV och gjort en ockulär besiktning innan och inte kunnat se ett enda moln på himlen, men trots det så brukar himlen öppna sig efter ca en timme.
Jag har funderingar på att skriva en bok "Vilse i vårdsvängen", eller "Finn dina prover" eller rent av "Slipp vårdsvängen-bota dig själv!" Jag blir litet trött på att jaga röntgenbilder, provsvar, remisser etc etc. Jag känner mig utvald (och det kan ju vara kul) för det verkar som man brukar säga "gått troll i" mina besök i sjukvården. Allt som kan försvinna har försvunnit. Jag börjar bli ganska bra på att veta till vem och vart jag skall ringa numera. Den sista, förlåt senaste, roliga kommentaren när jag skrevs in för operation var: Har du inget gult kort? Va????? Grönt kort får man väl för tillfälligt arbetstillstånd i USA, rött kort = utvisning men gult? Varning? Jo, ett sådant kort skall man ha om man har en protes inopererad för då behövs antibiotika i droppet vid ev. operation. Jaha, det förklarar vissa saker!!!!! Jag älskar ju att skriva så vem vet, kanske blir det en handbok i hur man tar sig fram på bästa och säkraste sättet när man blir sjuk. Kom bara ihåg att bli inte FÖR sjuk för då orkar man inte. Ta det inte som gnäll från min sida, jag har haft roligt och pratat med många jättetrevliga människor. Nämner jag sedan att jag har cockerspaniel så verkar det som om 3 av 4 har ett mysigt minne från barndomen betr. nämnda ras. Sedan kan vi prata hur länge som helst om hundar!
|
Kom på ikväll att jag lovade Teddys matte och husse att Teddy (Ove) kunde få komma och bo här när familjen åker på semester i mars nästa år så jag mailade och frågade om det fortfarande var aktuellt. Det var det! Åh, så roligt det skall bli att få träffa honom, ja, ja, familjen också givetvis! Men Teddy som från födseln kravlade rakt in i hjärtat på både mig och Vera, tuff, ständigt hungrig, först att pröva allt, talade högljutt om när han var glad, missnöjd etc, etc. Jaa, det måste vara LYCKA att få rå om en mina "gamla" valpar och se hur han utvecklats. Nu är det bara norske Charlie som jag inte träffat men fått många fina foton på. Får väl försöka hitta någon utställning i Norge till sommaren så jag kan få hälsa på honom också!
Jag hälsade på på jobbet och lämnade sjukintyget i morse samtidigt som jag passade på att ta en tur till Överskottsbolaget. Gick och tittade på hundtillbehören de hade och fastnade för ett stort kalkonlår (väldigt naturtroget) och ett rep med "korvar" på som jag tänkte valparna kunde få leka med. De har ju aldrig haft "egna" leksaker utan släpat runt på PET-flaskor, toarullar etc etc. Valparna fick sina leksaker och jag satte mig framför datorn, då hör jag från mitt sovrum hur Olle och Nova smågnäller och när jag tittar in sitter de nedanför min säng och tittar längtansfullt upp mot Märta som lagt sig tillrätta med kalkonlåret och smaskar och tuggar för fullt. Det var så gott så håret hade rest sig på huvudet på henne - och ännu godare var det väl när valparna satt nedanför och bad om att få tillbaka sin leksak! Märta lyckades tugga i sig halva låret innan jag tog bort det och slängde in det i badrummet. Det tog inte många sekunder innan hon attackerade badrumsdörren och fick upp den på jakt efter kalkonen, så nu är den leksaken ett minne blott! Korvarna är dock kvar - ännu! Jag trodde ju att Märta var för gammal för tuggleksaker, men tydligen inte.
Nu börjar "halsflussen" mer likna vanligt halsont och det är ju positivt men jag kan fortfarande inte höja rösten eller skratta. Det får jag väl ta igen om några veckor, då kanske hundarna rent av har lärt sig att komma när jag ringer i vällingklockan som jag hängt upp utanför ytterdörren. Smart grej, att jag inte tänkt på det tidigare, jag ringer i klockan när frukosten eller middagen är serverad! Nästa kull skall få lära sig detta från början.
|
Så, nu är det gjort, operationen alltså. Det var ingen rolig historia, trodde inte att jag skulle må så dåligt efteråt! Nu känns det som en riktigt rejäl halsfluss + skyhögt blodtryck och halsen /nacken är helt stel. Fördelen är att alla säger att jag har fått en så sexig, hes röst! Och den kommer att hålla i sig i ett par veckor för de har tydligen varit inne och petat på stämbanden också! Efter ett dygn blev jag hemskickad med 5 sprutor!!!!! som jag skall ta själv!!!! för att undvika blodproppar. Att ta sprutor på sig själv är nästan på gränsen till vad jag inte klarar av!
Hundarna är lyckliga för jag kan inte ropa in dem, bara ett hest kraxande och det kan man ju strunta i för det låter INTE som matte!
Nova, Olle och "Lill-Allan" är anmälda till Åby liksom Alice. Jag lovade mig själv i fredags kväll att INGEN mer utställning i år när jag höll på till 23.30 och badade och fönade. Fast nu är det ju bara valparna - inte fullt så jobbigt. Tills dess hoppas jag rösten har återkommit + att det läkt så jag får lyfta, annars får jag väl be domaren lyfta upp hundarna för bedömning.
Hoppas att Malin/Alice och Dennis/Allan hade något utbyte av ringträningen i måndags. Skall försöka komma själv nästa vecka.
|
|
En riktigt, riktigt bra dag som började så dåligt! Jag vaknade 1 gång/tim hela natten, jag frös och mådde allmänt dåligt. Kl. 8 gav jag helt upp tanken på att åka till Svenljunga och ställa ut 4 hundar. Eva beordrade mig att ta 2 Treo, klä på mig, se till att få in hundarna i den redan packade bilen. Snäll som jag är lyssnade jag på henne och kom iväg kl 9. Tänkte på Malin som skulle ställa ut Alice för första gången och kände att jag bara måste vara på plats. Kl. 10 svängde jag in på leriga och håliga infarten till ridhuset. Det blev jättebra resultat: Allan-brallan BIM med HP, Ellen 2:a bästa tik med HP, Nova BIR-valp med HP och Olle och Alice var sitt 1:a-pris, inte illa. Litet mer ringträning Malin, så kommer säkert HP:et som ett brev på posten! Som jag kanske sagt förut så det bästa med utställningar är att hundarna sover 1 dygn efteråt (och jag med). I morgon kommer det en "trimhund" som jag skall försöka få ordning - han har varit nerrakad men nu vill matte att han skall se ut som en cocker! Jag har varnat henne och sagt att någon utställningstrimning kan hon inte förvänta sig, men en något sånär cockerliknande hund skall jag väl kunna få till, hoppas jag.
I morgon är det storstädning som gäller, trimning och sedan kommer Jenny och skall få goda råd om hur mina hundar vill ha det när jag kommer att vara borta ca 3 dagar. Jag gillar inte riktigt att sövas för man pratar så mycket strunt när man vaknar! Förmodligen kommer jag väl att dra alla utställningsresultat bak- och framlänges!
|
|
Hjälp, klockan är redan 22.46 och jag har Allan kvar att bada, föna och "fintrimma" inför utställningen i morgon. Tack och lov är det bara ca 10 mil till Svenljunga! Behöver inte gå upp kl. 03.30 utan det räcker med 05.30! Bilen är packad med burar etc etc etc. I morgon skall jag INTE glömma termosen med kaffe! Har en känsla av att det blir en lååååååång och kall dag i ridhuset. Men det skall bli spännande att se hur det går för Alice, Nova och Olle och givetvis Allan och Ellen också. Det här är nog årets sista utställning, tror jag. Känner att jag inte orkar bada och förbereda 4 hundar en gång till.
Måste bara tala om att jag skrev att Allan fick sin första 2:a i Växjö - inte sant - han fick en 2:a i Larv i våras också. Rätt skall vara rätt! Fast inte så roligt att minnas, hade väl förträngt det.
Så nu väntar Allan ivrigt på sin tur, han älskar att stå på trimbordet men badet behövs inte säger han!
|
|
Hah!!! Den här gången har det inte gått en veckan sedan jag skrev i dagboken, nu kan den rent av kallas varannandagsdagbok! Det gäller bara att sätta sig i tid framför datorn, alltså före kl 23.00! Så fort jag sätter mig framför datorn, symaskinen eller pratar i telefon, blir hundarna som barn och pockar oavbrutet på uppmärksamhet och då är det svårt att koncentrera sig när irritationen riktigt jäser inombords. Nu sitter Vera framför min säng och "säger": Hjälp mig upp någon, hallå jag vill upp och sova! Märta har sträckt ut sig i hela sin längd, någonstans runt 1,80 m, vid sidan om mig. Tar jag ett kliv över henne så reser hon sig garanterat upp, redo att följa efter. Jag har gått på den några gånger så nu försöker jag ta ut svängarna runt henne. Nova har upptäckt telefonsladden och Olle vågar jag inte ens gissa vad han har hittat. En väninna var här igår och hon skrattade åt alla djuren och sa: Så mysigt, här är du aldrig ensam! Jo, jo jag ser fram emot operationen på måndag, tänk egen säng i minst 2 nätter, ummmmm! Ingen kan ju påstå att hundarna bor för sig i något hundhus, snarare är det jag som bor i ett hundhus! Men jag känner mig själv så väl att så fort jag vaknat upp ur narkosen och blivit något så när klar i huvudet så börjar jag oroa mig för hundarna och katterna och vill hem så fort som möjligt.
Ikväll har jag sytt färdig Alices utställningstäcke, hoppas bara att det inte är för litet. Idag fck jag skriva ända hit innan "Kungen av Benareby" behagade knacka på balkongrutan! Hittade just Olle när jag öppnade för katten, han hade bäddad ner sig i fåtöljen och sov så gott. Mest liknar han en jättestor svartbränd kanelbulle, måste väga honom men han väger väl så mycket att jag får låna SJ:s paketvåg! Apropå väga, så vägde jag mamma Vera idag, jag skall inte genera henne med att tala om vikten men för att åter kunna ställas ut bör hon gå ner minst 3 kg!!!! Det är mycket på en cocker! Får nog få henne att springa ofta och regelbundet på bandet + långa skogspromenader och bantarfoder. 2 mån. trodde veterinären att det mínst skulle för henne att komma ner i "matchvikt" igen. Vi skyller allt på valparna. Jag kommer ju att vara sjukskriven på heltid minst 2 veckor och då kan jag sitta vid löpbandet och titta på och äta praliner när hon springer. Näe det sista var taskigt!
Efter operationen får jag inte lov att lyfta något överhuvud taget på flera veckor och som av en händelse damp det ner reklamerbjudande från ett företag här Mölnlycke om hushållsnära tjänster till ett "provapåpris" - 280:- för två timmaroch genast såg tillvaron litet ljusare ut eller rättare sagt litet renare ut här hemma sedan när jag kommer hem från sjukhuset och inte ens får dammsuga. Undrar om man kan fördela tiden 1 tim inne och 1 timme utomhus för att kratta ihop alla löven som blåst ner från grannens aspar? Under tiden kan ju jag och alla hundarna åka hem till Jenny och fika! Eller så kanske mitt senaste barnbarn har behagat anlända så jag kan åka dit och njuta av babydoften. Undrar också hur många gånger man kan utnyttja erbjudanet?
På lördag är det dags igen att packa bilen med ja, ni vet vad. Måste bara fixa punkteringen på burvagnen för det är alldeles för tungt att dra alla hundarna på trimbordet. Varningslampan för kylvätsekenivån lyser fortfarande fastän den varit på verkstaden hela dagen och provkörts av mekanikern Gbg-Mölnlycke utan att lampan tändes, men så fort jag startade bilen på verkstaden så TÄNDES den förb-e lampan igen! Kan det vara min starka utstrålning som slår ut elektroniken, tro? Under tiden hade jag en lånebil - en Seat- åh så liten och söt den var och lättparkerad men var fanns gasen? Höll på att smälla i rondellen i Mölndal för jag är så van vid min stora som svarar direkt när jag trycker på gasen, den här lilla behövde betänketid kanske beroende på att den gick på diesel. Jag satte på radion i början av åkturen och fick bara ett skrapande ljud i högtalaren, snarlikt det ljudet som uppstår när man kör alldeles för nära något vasst! Ovan som jag var vid bilen så kunde jag inte riktigt få in någon bra station utan tryckte på "scan" och då fick jag in cirka 1 min av varje station i Sverige, Norge och Danmark! Det blev en händelserik resa till jobbet morse.
|
|
Nu får jag skärpa mig annars får jag döpa om dagboken till veckoboken! Men det har varit så mycket de två senaste veckorna, har "legat" ute på vägarna och kört till och från utställningar sammanlagt ca 100 mil. Det är jätteroligt men det tar mycket tid och energi. Mjölby toppade listan över jobbigt med 4 hundar i bilen och ensam. Roligast var nu i söndags när Ellen äntligen fick sitt 1:a-pris och toppade med en 4:e-placering. Jag var/är överlycklig. De framgångsrika uppfödarna som hållit på i många år skulle säkert se det som ett misslyckande men jag är som sagt supernöjd kanske tyckte jag nog att Allan var värd åtminstone en "slät" 1:a men fick lämna ringen med sin första 2:a. Vi kommer tillbaka när han växt till sig och pälsen har vuxit ut! Det är roligt att sitta vid ringside och kolla in hur andra gör och lyssna på samtalen runt omkring. Det märks att nerverna ligger utanpå för ibland kan tonen vara ganska så irriterad familjemedlemmar emellan. Kanske tur att jag alltid åker ensam?! Varför måste det finnas så många bra saker att köpa runt ringarna? Man blir ju näst intill ruinerad - har alltid dåligt samvete för de hundar som inte fått följa med så det blir både grisöron och annat godis till dem (givetvis även till dem som varit med).
I kväll har jag åter igen varit på ringträning och i dag bara med Nova. Nästa måndag blir det Olles tur, om jag kan övertala mitt barnbarn för själv har jag (hoppas jag) vaknat upp ur narkosen och lär nog inte få lämna Sahlgrenska för ringträning! Idag tyckte Nova det var riktigt, riktigt roligt på träningen, förut har hon varit mycket tveksam till de andra hundarna, men det kan man ju förstå, golvmoppar som rusar runt och skäller och leker!
I morgon kommer Malin hit med Alice och Johanna med Allan. Alice skall ställas ut i Svenljunga nu på lördag och behöver putsas till och hinner jag får Allan också en omgång. Stackars Vera har blivit litet eftersatt när det gäller trimning men nu ikväll har jag hunnit göra "halva" henne och hon njöt av att ligga under fönen på trimbordet. Klippmaskinen kan hon vara utan, säger hon, för den surrar så otäckt i öronen. Jag får fortsätta en annan dag och ta resten. Kan jag inte få den omtalade pensionen snart så jag får mer tid!?
Nu har jag börjat räkna ner inför kommande Ellens parning - ju längre hon väntar - desto bättre. Vårvalpar är mycket lättare att ha, man släppa ut dem i gräset och de kan förhoppningsvis göra några av sin behov utomhus.
Jag har fått underbara foton på Burnie, Teddy, Alice och Charlie men inte hunnit lägga ut dem på hemsidan ännu men det kommer bara jag hittar var jag sparat dem!
|
|
Söndagkväll och alla vi som var i Mjölby igår känner oss helt utslagna, hundarna sover, t.o.m. Allan fast bara om inte Vera är i närheten! Jag höll på att inte komma iväg för på fredag lyste varningslampan för kylvätskenivån i bilen så det blev en snabb tripp till verkstaden som hade bytt vattenpumpen i början på veckan. De fyllde på och så körde jag hem igen och började möblera om inne i bilen - 4 burar, burvagn och allt annat som skulle med. Fick för mig att fylla på vatten till vindrutespolaren, det var då det gick litet snett - slog igen motorhuven och den stängde sig inte utan lämnade ca 2-3 cm glipa och gick i baklås! Snabb men försiktig återfärd till bilverkstaden igen, tur att de alltid ställer upp och fixar trots att det var sen fredageftermiddag! Redan nu borde jag anat oråd! Kl 23 var alla hundarna badade, det mesta packat och väckarklockorna inställda på 03.45. Jag vaknade och tänkte att det är bäst att gå upp när första väckningen hördes och hasade ut i köket och satte på kaffe och slängde en blick på köksklockan som visade på 04.45!!! Gissa om jag fick panik, hade ju planerat att starta kl 05.00. Tur att jag badade alla hundarna kvällen innan, hade funderingar på att bada valparna på morgonen för jag var så trött. Vi kom iväg 05.45! Tänker inte tala om hur jag körde! Men vi kom fram i tid. Lastade ur min nya hemsnickrade, lila burvagn, på med den stora buren som rymmer alla hundarna och på toppen trimskivan, div. väskor och påsar. Då, fick jag punktering på vänster framhjul och allt höll på att välta i lervällingen!!!! Det var inte min dag, dessutom gillar jag inte utställningar i ridhus, det regnar alltid, allt är lervälling, det drar iskallt inne, vita hundar är inte vita speciellt länge.
Jag är mycket nöjd med hundarnas placeringar, fast jag ville ju ha ett 1:a på Ellen och det fick hon inte för hon visade ingen glädje sa domarna. Jag påpekade för domaren att det är svårt att vara glad när man håller på att frysa ihjäl! Ellen är nog speciellt frusen, hon hade riktiga frossbrytningar och darrade som ett asplöv. Men hon fick en jättefin kritik i övrigt.
Lotta med Burnie och Louise med sin mamma och Teddy kom och hälsade på. Så nyfiken jag har varit på de röda valparna!!!! Jag funderade faktiskt ett tag på att behålla en av dem själv men så blev det Olle. De var jättefina och kommer nog (förhoppningsvis) att bli lika mörkt röda på kroppen som de är på öronen. Det skall bli jätteroligt att få höra domarkritikerna när de ställer ut dem, Louise köpte t.o.m. ett utställningskoppel till Teddy!
Innan jag packade ihop ringde min svärson som passat Märta och Vera och talade om att Märta hade fått diarré i vardagsrummet. Hur kul är det att höra när man är helt slut och har 25 mil att köra? Han hade lagt ut tidningar över och kollat henne noga om hon verkade påverkad och hade ont. Inte konstigt om han frågade när jag skulle komma hem! Han släppte ut hundarna en gång till innan jag kom och det var lika illa igen. Det blev en lååång hemfärd och jag var så trött att jag fick stanna efter vägen. Tänkte ta en kopp kaffe för att pigga upp mig, men upptäckte att termosen nog stod kvar på diskbänken! Det fick bli cocacola och mackor, hade ju inte ätit sedan kl 5 på morgonen och nu var klockan närmare 15.00.
Jag går inte in i detalj på vad som väntade mig när jag öppnade dörren och klev in med hundar och packning! Men det blev att sätta tvärdrag och fylla en sopsäck med "begagnade" tidningar. Märta var litet piggare men ändå mycket dämpad, precis som Vera så jag tror att Vera också varit sjuk. Eller också ville de tala om att "så här går det" när vi inte får åka med, fast det tror jag egentligen inte om dem.
Nästa söndag blir det rena semestern att åka med bara 2 vuxna hundar till en varm inomhushall i Växjö och antagligen asfalterad P-plats! Då kanske t.o.m. Ellen kan visa litet cockerglädje!
|
Äntligen är lille Abbe tillbaka, efter 11 dygn på rymmen. Eva och jag hämtade honom långt ut på landet på en hästgård där han varit synlig av och till ett antal dagar. Ingen hade tänkt på att det var en hund som var på rymmen för där finns tydligen många lösa hundar som springer om och leker. Han var otroligt mager, tovig päls med div. saker i som t.ex. hästbajs, kardborrar och vassa kvistar och han verkade mycket nöjd med att få ligga invirad i en stor frottéhandduk i famnen hos en tjej. Dottern i familjen, 12 år, hade sett lappar i skolan och insåg att det nog var den hunden som brukade stryka runt deras gård så hon gillrade en fälla med en friluftsvoljär som hon reste med en pinne med ett snöre i och så en rejäl portion kattmat inne i buren. Det tog tydligen inte många minuter förrän Abbe hade smitit in och börjat äta och då drog tjejen bort pinnen och Abbe var fångad. Verkligen smart tjej. Både Eva och jag hade tårar i ögonen av lycka och lättnad när vi äntligen hade honom i bilen och körde hem. Ägarn tog ledigt från jobbet och körde i ilfart ner för att träffa sin lilla älskling och Abbe var överlycklig över att se henne.
Ja, det var verkligen en solskenshistora. Så otroligt många som verkligen engagerat sig. Flera privatpersoner erbjöd sig att följa med ut i skogarna och leta, polisen i Kungsbacka, Miljö och Hälsa i Kungsbacka (även Miljö o Hälsa i Mölndal), jägare, Djurskyddet, m.fl., m. fl. som jag pratat med har alla varit mycket hjälpsamma.
Nu är det som om luften har gått ur mig men det är bara att ta ett djupt andetag och börja trimma valparna inför Mjölby, fredagkväll är vikt åt bad för alla som skall med, m.a.o så klarar sig Märta och Vera - den här gången! Eva har trimmat Ellen och fixat Olles tassar och i natt sover Allan över hos henne för att bli utställningstrimmad i morgon. Åhhhh, så lugn det är här hemma när inte Allan dansar runt och gnyr nu när Vera verkligen höglöper med stort H. Hanar är inte roliga vid sådana tillfällen, han äter inte, har knappt tid att kissa utan undrar bara: Var är hon, var är hon???!!! Verai sin tur undrar: Var är han, var är han???!!! Det gäller verkligen som jag sagt tidigare att ha båda under full koll för det kan vara ett ögonblicks verk att han blir pappa, vilket han absolut inte får bli med Vera.
Nu är är det inte många arbetsdagar kvar, ca 30, tror jag. Jag tänker på det varje morgon när väckarklockan ringer!!!!!!!!!!!! Den 1 januari skall jag gömma väckarklockan för gott (nästan) och vakna när solen går upp. Fel tänkt, jag skall sätta den väckning på det nya årets första arbetsdag, kolla in den och sedan njuta. Tyvärr kommer jag ju aldrig i säng vid solens nedgång, så det blir en viss obalans, men det gör inget! Det är smällar man får ta här livet, tihi!
|
|
Abbe är fortfarande borta! Jag tänker bara på om det var någon av mina hundar så hade jag varit helt hysterisk och letat dag och natt. Eva har varit ute varje dag från tidig morgon tills det är kolsvart i skogarna. Vera och jag har varit ute i två dagar och "spårat" det vill säga hon har lämnat mycket goda doftspår efter sig som nog ingen hanhund borde kunna motstå. Men ägaren verkar ta det ganska lugnt! Ikväll hade Abbe varit synlig men är mycket rädd för människor. Eva har fått låna en rävfälla - en bur där grinden slår igen när räven, i detta fallet hunden, går in i den. I morgon skall vi åka ner och lämna nya färska doftspår, få se om det hjälper. Han kanske är så förvirrad och rädd att han struntar i doften? Jag har ringt alla jag känner för att få tips och råd hur man bäst skall göra, men alla säger att vi har gjort allt som kan göras. Bara han inte blir påkörd - en svart cocker syns ju inte i mörkret.
Har ingen aning om vart den här dagen tog vägen! Har vaktat telefonen i hopp om att få goda nyheter men icke. Har sytt och namnat Allans och Ellens täcken så nu är det "bara" tre kvar att namna. Fattar inte att jag gav mig in på att namna med paljettband?!?!?! Det tar en evighet att sy fast paljetterna, Tänkte först att jag skulle ha med kennelnamnet också men då hade jag inte varit klar förrän nästa år. Men glitter och glamour blir det onekligen! Allvarligt talat så tror jag hundarna struntar fullständigt i hur täckena ser ut, helst vill de nog slippa dem helt! Meningen med dem är att hålla pälsen på plats inför utställningarna, men jag tror att även utställningarna skulle de kunna tänka sig vara utan. Höjden av lycka är ju att få springa fritt och låta öronen fladdra i fartvinden!
Jo, just det; jag har fixat det nya staketet så Märta inte kan hoppa över. Hon hoppar lätt 1,20 m stående så det är svårt att stänga in en leonberger. Hoppar hon inte så klättrar hon över och då viker sig det starkaste staket lätt. Jag har sett att hon har undersökt det nya arrangemanget så nu går hon väl och funderar på hur hon skall överlista mig. Hon rymmer inte som cockrarna utan hon håller sig utanför staketet och nosar runt och kommer när jag börjar låta arg på rösten. Då hoppar hon glatt tillbaka och undrar vad jag vill.
Jag har börjat kolla på Hemnet efter större hus på landet med hundvänlig stor trädgård. Det är inte klokt jag får nästan 2 hus i t.ex. Svenljunga om jag säljer mitt! Men sedan kom jag på att jag kan nog inte flytta härifrån, måste ju se alla lökarna blomma som jag har grävt ner och min magnolia och "rosenallé" kan jag ju bara inte lämna! Så kontentan blir nog att jag inte flyttar men det är alltid spännande att kolla.
|
|
Det var länge sedan jag traskade runt i skogarna med en "spårhund". Vera och jag har varit ute i Onsalaskogarna och försökt hitta en bortsprungen cockerkille. Idag har han varit borta i 6 dygn!!!!! Stackars liten, det har regnat och snöat och igår var det riktigt dåligt väder med snöblandat regn. Vera höglöper så jag tror det är en god idé att försöka locka fram hunden för vissa dofter går före både mat och annat! Folk har sett honom många gånger, bl.a. han han korsat Onsalavägen och nästan blivit påkörd. Vi har satt ut en hundbur där han visat sig flest gånger. I buren finns hans gamla sovkorg, och en filt som Vera verkligen har satt spår på och mattes jacka hänger ovanför. Det finns också mat i buren och litet runt om i området. Vi har pratat med alla vi har träffat och Eva har hängt upp lappar med namn och telefonnummer. Många har ringt och sagt att de sett honom men han är så skygg att han inte själv tar kontakt. Fruktansvärt, det skär i hjärtat när jag tänker på den lille stackaren som måste vara totalförvirrad, han känner inte området för han bor i Hyssna. Eva är ute från tidigt morgon tills mörkret har kommit och jag så länge som jag bara kan, men valparna måste ju ha mat. Vi ligger alltid steget efter verkar det som.
Som sagt Vera höglöper och hur kul är det då att ha 2 hanar i huset???? Ja, Olle är ju för liten än men han tycker att det luktar gott men vet inte vad det innebär MEN det VET Allan! Och Vera är mycket smickrad över uppvaktningen. Jag blir snart skelögd för jag måste alltid ha ett öga antingen på Vera eller Allan. Här fungerar inga NEJ!
Nu är jag snart klar med Allans utställningstäcke, har bara n:et kvar i hans namn så är "namngivningen" på täcket klart, återstår bara 4 täcken till att brodera namnen med paljetter på, puh, vad fick mig att ge mig på detta evighetsjobb???? Nu får hundarna banne mig bli bäst på utställningarna!
Har fått pappren för utställningen i Mjölby, 12 valpar i valpklass 1, Nova och Olles klass, 26 hanar och 19 tikar i övriga klasser, Allans och Ellens. Det skall bli jätteroligt och spännande, synd att det är så långt att köra men tur att det är en lördag.
|
|
Yeeepy, nu är beslutet fattat att jag får vara hemma på heltid från och med 1 januari 2010!!!!! Jag har berättat nyheten för hundarna och de verkar gilla tanken på att ha matte hemma! Märta brummade till svar (det gör hon alltid när jag pratar med henne). I morgon skall jag gå upp kl 05.00 för att baka en äpplepaj till arbetskamraterna, vilket jag lovade i ett svagt ögonblick när jag fick beskedet. Ja, ja, nästa år kommer det inte att finnas några väckarklockor bara hundar som väcker mig och förhoppningsvis ett gäng valpar. Jag har flitig mailkontakt med Ellens "svärmor" och har idag fått nya foton på valpar efter hennes tilltänkte, bl.a. fanns det en liver roan-valp. Så nu Ellen är det dags för dig att börja löpa men vänta gärna en månad eller två så valparna föds på våren! Märta är väl inte så glad nu när hon äntligen blivit av med de små pirayorna som hängde i hennes ben. Men hon var en fantastisk barnvakt när valparna var ute i trädgården - hon låg där och höll koll på alla skator, korpar och kråkor så ingen kom i närheten, givetvis tillsammans med mamma Vera.
Nu börjar det att dra ihop sig till utställning, nästa lördag och jag börjar känna av tävlingsnerverna. Löjligt jag har ju världens goáste hundar vad domarna än tycker, men som sagt ett förstapris till Ellen skulle underlätta. Förmodligen är det mina gamla tävlingsnerver från allt tävlande inom friidrott som spökar!
Jag har planer på att börja med spår och sök och anlagstesta hundarna (eller hur det nu går till). Från och med nästa år har jag ju all tid i världen. Har också satt upp mig listan för utbildning för uppfödare. Kursen anordnas av Kennelklubben och det brukar vara stort intresse. Visserligen har jag läst alla böckerna men det blir ju helt annorlunda när man får möjlighet att diskutera med andra uppfödare.
Idag har min dotter och svärson fått ett positivt lånebesked för att starta ett företag. De skall bl.a. arbeta med foton, redigering, tryck etc etc. Som första uppgift skall de få trycka upp en logga som jag kan ha på bilen! Jag är ju ändock mamma och svärmor och bör ha företräde, eller...?
Som vanligt har klockan bara tickat iväg och det är nog dags att tänka på refrängen som "vi gamlingar" brukar säga, speciellt om jag skall orka skala en massa äpplen så tidigt på morgonen.
|
|
Här sitter jag med immiga och nedstänkta glasögon, genomsvett och genomvåt, med en begynnande huvudvärk! Har badat Märta, leonbergern. Det är inga problem, hon går självmant in i duschen men det är bara det att duschen är inte byggd för denna jättehund! Hon backar in så långt hon kan komma men ändå hänger huvudet utanför! För att kunna champonera baken måste jag själv kliva in i duschen och då lutar hon hela sin tyngd mot mig! 58 kg våt hund, golvet blir halt och helt plötsligt väger hon ett ton och har förlorat rörelseförmågan i benen så jag måste baxa runt henne för att komma åt båda sidorna. Det är då jag helt ger upp hoppet om att bitvis förbli torr! När en så stor hund skakar av sig så flyger hektolitervis med vatten så nu har jag Märtapäls högt och lågt i badrummet och jag som får besök i morgon! Att sedan försöka få henne att stå under golvfönen är en lååång historia i sig så den orkar jag inte berätta! Men nu ligger hon här och ser så fin ut och doftar jättegott!
Jaa, sedan blev det ju Veras tur att bli ren och fin.Tänk så enkelt, henne ställer jag bara i babybadkaret som står på en ställning. Bra arbetsställning jämfört med Märta. Vera bara står där och ser litet olycklig ut men finner sig i allt och vänder rätt sida till när jag säger till. När hon skall torkas lägger jag henne bara på trimbordet och sätter på fönen så somnar hon.
Ja, jag säger bara klaga inte på pälsvården på cockrar - skaffa en fullpälsad leonberg, då kan vi börja snacka pälsvård!!! Nästa stora hund skall vara någon stor ras med mycket kort päls. Fast det sa jag innan Märta kom och samma sak sa jag innan jag skaffade cockrarna. Jag måste ha anlag för självplågeri!
Ellen, Allan, Olle och Nova var fruktansvärt avundsjuka när jag stängde in mig i badrummet med Märta och Vera. Jag trodde de försöka riva dörren för att också få vara med och bli fina, men det kommer en dag i morgon också och då kanske några till åker ner i badet.
I morgon förresten, får jag reda på om jag får avtalspension eller ej. Positivt tänkande.... jag får vara hemma, jag får vara hemma, jag får.......!
Nästa lördag den 24 bär det av till Mjölby med Allan, Ellen, Nova och Olle. Då skall jag inviga de nya lila täckena och den lila transportkärran. Det börjar gå litet överstyr nu med den lila färgen, hittade ett par lila leggings i stretchmanchester, hann precis besinna mig innan jag köpte en lila långkofta också! Så ser ni något lila någonstans så är det bara jag som är ute med hundarna!
|
|
Jag tycker det är för litet glitter och glamour i hundlivet. Det har jag börjat avhjälpa genom att sy täcken till alla hundarna i "krossad" sammetsvelour och broderat deras namn på sidan med paljetter! Jag kan tänka mig att Allan och Ove kanske inte tycker det är vidare manligt men det är jättegulligt!
Nu har Vera verkligen börjat löpa på allvar och om 14 dagar börjar hon höglöpa och strax därefter börjar Ellen och efter ytterligare ca 14 dagar så drar vi till hennes fästman 50 mil härifrån, får inte glömma att boka in oss på något vandrarhem som tar emot hundar också. Så ser planerna ut framöver! Det kan bli flera olika färgkombinationer i den här kullen men blir det någon som liknar Ellen, ja då blir det svårt för jag kan ju inte behålla valpar från varje kull. Jag har förmodligen en familj som kan tänka sig att ställa upp som fodervärd och det vore jättebra. De här valparna kan inte heller utveckla PRA-PRCD- eller FN-sjukdomarna. Dessutom är ju Ellen som bekant MH-testad. Förmodligen kommer valparna att födas runt årsskiftet och från 1 januari 2010 börjar min avtalspension och då är jag hemma på heltid och kan njuta ohejdat av valparna! Och blir det som när Veras valpar kom så kommer det åter en strid ström av besökare som vill titta på valparna. Dags att börja baka och fylla frysen! Måste också bygga en valplåda så jag har en egen. Vera fick låna en av Eva.
Så fort Ellen har börjat löpa skall jag berätta vem den blivande pappan är!
Idag har jag äntligen fått ner alla lökarna i jorden, valparna var mycket intresserade av vad jag gömde under jorden! Men efter en 2-3 neeeej!!! så förlorade de intresset och började jaga varandra och alla roliga höstlöv som virvlade runt i vinden. Allan har ju bara en sak i huvudet - Veras goda doft nu när hon löper så han följde henne som en skugga. Glömd var Märta som han annars alltid hänger med. Idag har Nova börjat skälla som en vuxen cocker!!! Jag trodde det var Vera och bad henne hålla tyst och inte sitta och skälla på grannens alpackor. Hon tittade förvånat på mig för hon fullt upptagen att tugga på en pinne och så upptäckte jag lilla Nova som stod stel som en pinne och tittade på de konstiga djuren ute på ängen och skällde med en mycket grov röst, ja, ja liten börjar bli stor.
Nä, nu skall jag fortsätta sy fast nästa L i Allan på hans täcke!
|
|
Idag har varit en jättebra dag!!!! Visserligen har jag inte hunnit få ner alla lökar i jorden, inte gjort iordning 2 enorma kassar med äpplen, försovit mig i 1,5 tim i morse, inte sytt utställningstäckena MEN jag har hittat en supersnygg fästman till Ellen, visserligen nästan 50 mil härifrån men vaddå det är ju vad jag kan köra för att ställa ut. Den här gången får jag dock övernatta där för man brukar ju alltid genomföra två parningar för att vara säker. Tack Agneta, Ellens uppfödare, för tipset och för att du fick mig att tänka om ang. färgen på hanen!!!! Så nu får hon se till att visa upp sin vackraste sida på utställningarna så hon får (minst) ett 1:a-pris. Det skall bli vansinnigt spännande att se de här kommande små liven. Hoppas bara att Ellen väntar någon helst 2 månader med att löpa, men det är inget jag styr över (tyvärr).
Novas mage är mycket bättre idag och det har inte hänt någon olycka innne, inte än i alla fall. Ingen av de andra tycks ha drabbats, vågar knappt inte skriva det!
Jag har i alla fall hunnit skruva ihop vagnen till utställningsburen och målat den i en härlig lila färg och ännu har ingen hund lila lackfärg i pälsen. Dessutom har jag skrivit en sammanfattning av mina 45 år på jobbet, vad som varit bra och vad som varit minde bra samt mina tankar om vad man bör tänka på i framtiden. Jag menar efter så många år i kommunal tjänst så har jag sett trender komma och gå för att efter ca 7 år framföras som helt nya tankar av andra människor.I regel fungerar inte det som inte fungerade för 7-10 år sedan. Allting var inte bättre förr men det fanns mer tid för eftertanke och överseende med att människor är olika.
|
|
Den här dagboken tenderar att bli en varannandags- eller rent av en tredjedagsdagbok! Nu när Märta har återhämtat sig från magsjukan är det lilla Novas tur eller rättare sagt otur att drabbas. Hoppas verkligen inte att den går "laget runt". Jag plockade fram Prokolin ur hundapoteket och hittills har hon fått två doser - peppar, peppar, har hon "hållit tätt" hela kvällen. Ett supermedel mot dåliga magar!!!! Det är inte vidare kul att starta dagen med att städa upp efter magsjuka hundar - det känns som om jag redan gjort min arbetsdag innan jag åker till jobbet!
Idag har Ellen och jag hälsat på mitt barnbarn Laban, 2,5 år. Jag har inte träffat honom på flera månader. Det har liksom inte varit läge med alla valpar och hundar men nu börjar det lugna ner sig - återigen peppar, peppar.... Han blev jätteglad över att Ellen var med. Hon är så lugn och barnvänlig när hon får vara ensamhund och inte behöver konkurrera om uppmärksamheten med de andra i gänget. Laban ville att hon skulle sitta jämte honom i sängen och titta på en Pippi Långstrumpfilm! Det var väl inte riktigt Ellens stil, dessutom hade han jättestor isbjörn i sängen och den var väldigt läskig tyckte hon, men snäll som hon är, satt hon kvar men med ett vaksamt öga på björnen! När vi kom hem blev hon "genomnosad" av alla hundarna, Märta viftade glatt på svansen för hon kände väl igen Sofias doft men Vera blev lindrigt sagt sk-tsur för Ellen luktade ju så gott, det var bullar kvar i pälsen som Laban matat henne med och är det NÅGON som skall följa med matte och få sådant godis så är det VERA och inte någon som är yngre.
Jag upptäckte i eftermiddags att Vera förmodligen börjar löpa vilken dag som helst och då börjar Ellen att löpa ca 14 dagar efter henne OCH jag som inte hittat någon bra (och röd) fästman till henne ännu. Känner pressen och stressen ökar! Jag var ju inte beredd på en parning i år! Tänk om man kunde programmera hundarna att löpa när det är som lämpligast. Hon är nästan "klar", höfter, ögon, Optigen- och FN-test och mentalbeskrivning är gjorda, nu återstår att få en 1:a på en utställning för annars får man ingen valphänvisning via Cockerklubben. Har redan en presumtiv valpköpare!!!!
Idag har jag köpt lackfärg till burvagnen (dimlila) och klippt till 8 utställningstäcken som jag skall försöka hinna sy i morgon. Vi kommer då att synas på utställningarna! Dessutom köpte jag 10 meter paljetter på tråd som jag skall sy hundarnas namn med på täckena, så tjusigt!
Så tyst det är här, bara brasan som sprakar så hemtrevligt blandat med hundsnarkningar men ingen Spinto som knackar på balkongrutan, det har väl inte hänt honom något???? Det brukar vanligtvis ta max 5 min från det jag sätter mig vid datorn tills jag hör det där irriterande ljudet och nu har jag hunnit skriva hela sidan.
|
|
Oj, så länge sedan det var jag skrev i dagboken, undrar vad jag har gjort som är viktigare??? Bland annat har jag haft en leonberger med magsjuka!!!!! Den började så lämpligt i min säng av alla platser. När en leonberger kräks så kräks den, så halva min säng bestod av halvsmält mat som sakta droppade ner på golvet och då var ju cockrarna där och trodde det var frukosttime! Hundar är egentligen ganska äckliga små varelser. Lördagen var tänkt att ägnas åt cockerklubbens aktivitetsdag i Nödinge, men med en magsjuk Märta + det fruktansvärda ovädret som rasade med storm och iskallt regn, så drog vi täcket över huvudet och sov fram till 8.30. Då ville hundarna ut trots vädret, ja valparna vågade förstås inte så det blev som det blev inomhus.Tyvärr skulle Malin och lilla Alice ha åkt med men det får bli en annan gång. Däremot läste jag att Allan med matte och husse hade varit där, fantastisk bedrift det vädret. Sedan har jag faktiskt inget mer speciellt minne från den dagen!
Söndag började jag sy "öronskydd" till alla cockrarna, även de valpköpare som tänker ställa ut, skall få var sitt. Jättepraktiskt att stoppa in de låååånga öronen i. Jag hittade nämligen 5-metersullar med velourtyg för 75:- och insåg potentialen i allt tyg. Det blev ett "dimlila" tyg som passar till alla färgerna på cockrarna. Hundarna blev jättefina, men kanske inte så glada, inte valparna i alla fall för de är ju inte vana vid utställningar - ännu!
Tyget kommer att räcka till speciella utställningstäcken också så hädanefter är "dimlila" min "kennelfärg"!
Idag har jag påbörjat bygget av en burvagn. Plywoodskiva som skall ligga på ramen till en kärra jag köpte till Märta för flera år sedan. Nu är hon för gammal för att dra, tycker jag. Jag har tröttnat på att kämpa med hundburar, packning, tält och gu´vet allt som skall med på utställningar. Den här kärran rullar nästan av sig självt så det skall bli ett nöje att rulla in 5 cockrar på utställningarna! Först skall jag måla skivan med båtlack så den tål väta, för av någon outgrundlg anledning brukar det regna eller snöa när det är dags för utställning. Kärran skall jag inviga i Mjölby och hoppas verkligen min idé håller i verkligheten! Det finns t.o.m. plats för stolarna och väskorna och på buren skall jag lägga en trimskiva. Kanske skall jag ta patent på den?
Idag har jag haft besök av Härrydasotaren för kontroll av kaminen och skorstenen och gissa om jag var nervös för huset är byggt 1943. Enda anmärkningen var att jag måsta fixa så att sotarna kan ta sig upp och ner på taket på ett säkert sätt. Ja, ja sotarna kommer inte förrän i maj nästa år så det lär bl tid att fixa det, bara jag inte vore så höjdrädd!
I morgon skall Märta till veternären på sin årliga kontroll av Levaxinvärdet, hon har fel på sköldkörteln, precis som min föregående hund Aksel och som jag har fått nu. Det måste finnas något samband, ja inte vet jag men nog är det litet underligt!
Nu hör jag de typiska knackningarna på balkongfönstret. Jag kommer säkert att sakna dem när han inte finns längre men nu är det bara irriterande! Fast litet charmigt när djur utvecklar sin speciella vanor i takt med stigande ålder.
|
|
Nu sitter jag här och njuter av en härlig, sprakande brasa, tyckte det behövdes när det är sådant ruskväder! Ellen ligger och steker sig framför den och njuter av värmen. Hon är litet frusen av sig och ligger gärna under täcket hos mig när vi sover och har jag värmemadrassen på 3:an så tror att hon är i himlen! Ibland glömmer jag att stänga av den innan jag somnar och då vaknar jag av att jag nästan håller på att brinna upp!
Idag har jag anmält 5! hundar till den inofficiella utställningen i Svenljunga, Allan, Ellen, Nova, Olle och så Malins Alice. Tänk om jag kunde "lura" med en valp till! Då kunde jag ställa i uppfödareklassen också, fast Vera är inte så snygg ännu med sin avklippta päls som håller på att växa ut men valparna är snygga! Jag har också kollat in Boxerklubbens utställning på Åby travbana i slutet av november, men det är gott om tid ännu.
Valpar är vansinnigt dyra i drift, nu har Nova och Olle gett sig på den andra väggen i sovrummet och fått loss en bit av tapeten! Får väl möblera om och sätta byrån på den sidan istället men jag tror jag väntar litet till så att valptänderna försvinner.
Är det inte typiskt, just när jag kommit igång att skriva så sitter "Kungen av Benareby" vid balkongdörren och skriker "släpp ut mig". Han tycker väl att det räcker med 5 min. ätande innan han måste ut och bevaka sitt revir mot grannkatterna. Om ca 10 min. så sitter han förmodligen och knackar med klorna på rutan och skriker "släpp in mig". Katten Moa, som är en korsning mellan norsk skogskatt och ? är en mycket pratsam dam. Skogskatter lär prata mycket har jag hört. Om hon är blöt och kall så berättar hon hela den eländiga historien om hur länge hon varit borta (upp till en vecka ibland), hur hungrig hon är, ingen bryr sig om henne, alla äckliga fästingar hon fått och att pälsen är tovig! Råkar jag vara ute när hon är på ingående så börjar hon beklaga sig redan vid tomtgränsen! Därefter äter hon och sover några dygn för att åter igen dra iväg.
Igår fyndade jag! Jag har letat efter en hundbur som jag skall ha i bilen och på utställningar både på Blocket och i affärer. Till slut tittade jag in i min favoritbutik här i Mölnlycke och hittade en jättebur som rymmer alla fem cockrarna! Den var i nylontyg och hopfällbar och jag fick nästan 40 % rabatt! Den väger nästan inget och är lätt att transportera. Enda nackdelen är väl att det inte är så lyckat att ha alla fem i samma för om en blir bilsjuk så "drabbar" det ju de andra också och mig indirekt om vi skall på utställning! Den dagen den sorgen, det löser sig, får väl sätta de som blir bilsjuka i var sin bur, Nova och Ellen. Dessutom har jag köpt ett speciellt spray hos veterinären för att spraya inne i bilen, få se om det hjälper. Kanske "växer" bilsjukan bort men det har den INTE gjort på Märta som kan bli våldsamt bilsjuk och en bilsjuk leonberger är inte att leka med!
|
Nu har nästan vintern kommit, i morse var det 3 minusgrader när jag släppte ut hundarna. Brrrrrrrrr det var kallt att gå ut i morgonrock och tofflor! Det har faktiskt varit riktigt kallt hela dagen. Märta sätter sig på berget och bara njuter av höstvindarna. Valparna jagar alla löv som fladdrar i väg och förmodligen äter de upp de som de får tag i. Det märktes när jag kom hem från jobbet, någon/några hade fått ut allt båda vägarna om man så säger. Det var inte kul att mötas av detta i hallen. Ordentliga som de är så hade det mesta hamnat på GP och Smålänningen i alla fall! Som sagt inte kul när jag är jättehungrig och bara vill äta LUNCH i lugn och ro.
Idag har jag haft 0,5 rymlingar! Märta hade lyckats hoppa över det nya staketet och befann sig i den delen av trädgården som jag spärrat av. Cockergänget var mäkta upprörda! De pekade med alla tassarna och skällde vilt. Jag fattade först inte varför de var så upprörda, men så fick jag se Märta strosa runt och njuta av ensamheten! Säkert hade hon ätit både äpplen och björnbär, något hon älskar fast bara om hon får plocka dem själv. Hon såg så glad ut att jag inte hade hjärta att skälla på henne, så jag öppnade bara den hemmagjorda grinden och släppte in henne.
Igår var vi, Filip, jag, Nova och Olle på ringträning och Filip var faktiskt jätteduktig på att visa. Han fick välja mellan Nova och Olle och givetvis valde han Nova. Synd bara att hon är så "mammig" så han fick verkligen kämpa för att få kontakt med henne.
Laddaren till min mobil hade gjort sitt, trådarna spretade ut ur sladden, så jag insåg att jag måste skaffa en ny. Detta var lättare sagt än gjort. Jag trodde ju i min enfald att det bara var att gå in och köpa en ny laddare för jag gillar verkligen min chockrosa Motorola. Nu kommer det roliga; Motorola har ingen marknad längre i Sverige och säljs inte (inte i Mölnlycke i alla fall). Så jag kom ut ur affären med en splitter ny Nokia 66någonting, borstat stål. Varför skall alla mobiler vara så flaschiga???? Jag vill bara ringa och SMS:a och ev. ta några foton. Jag VILL INTE ha massa annat krafs, MP3, radio, spel, internet och allt vad det nu kan vara. Jag vill inte tro att det är åldern! De var ju roliga i affären när de sa att det finns en enkel modell med stooooora siffror, framtagen speciellt för äldre. Jag har dator och kamera speciellt för en del av dessa ändamål! Tur att han sa det med glimten i ögat för annars......... Ibland känner jag mig som bitschig, äldre kvinna. Apropå äldre kvinna, så när jag tankade för någon månad sedan svängde det in en röd, liten WW med sufflett med full fart, lät nästan som ett litet flygplan som går in för landning, den tvärnitade framför en av pumparna och ut hoppar en dam i 80-årsåldern med basebollkeps och joggingoverall för att tanka. Hon blev min idol, så vill jag vara när jag blir så gammal! Eller som min mor när hon var i 80-årsåldern hade näst intill "klippkort" på Stenabåtarna till Danmark tillsammans med sin storasyster, jag fick nästan boka tid för att träffa henne! Det var väldigt vad jag var åldersfixerad i kväll - kanske beror det på att min ansökan om avtalspension nu gått vidare för ett slutgiltigt beslut. Nu hoppas jag att alla jag känner håller tummarna så att det blir verklighet.
|
Vilken tur jag har haft med att hitta bra hem till mina valpar!!!!!!!!!!! Så engagerade mattar och hussar. Det är valpkurser, clickerkurser, skogspromenader,fjällturer, bad och jag vet inte allt! Hoppas det inte är nybörjartur utan de kommande valparna kommer at få lika bra hem. I skrivande stund har jag 3,5 valpköpare som är utställningsintresserade också. Låter det konstigt med 3,5? Ja, fundera på det! Det kommer säkert att bli att minst 6 av Veras valpar kommer att ställas ut som det verkar nu (två är mina egna). Jag säger som det står på en del varningsskyltar för hundar: Make my day!
Idag har Eva varit här och ätit middag och kollat på valparna. Hon hade med sig Tomte som nästan är en kopia på min Allan. Eva är märklig, när hon ätit så började det klia i fingrarna på henne! Först blev alla mina hundar som kom i närheten av henne kloklippta och sedan började hon söka efter klippmaskínen, saxen och efflileringssaxen. Därefter flyttade hon ut bordet med kattmat på altanen (utan kattmat) och satte igång och trimmade valparna. Tack för hjälpen! Valparna blev helt plötsligt jättesnygga cockrar! Jag tror jag skall bjuda henne på middag fler gånger, tihi!
Den här helgen har verkligen gått i hundens tecken! Jag hade några planer till, t.ex. sy "väggen" av tyget jag köpte på Ikea för att täcka valparnas rivningsförsök av sovrummet och sy "öronskydd" till cockrarna som skall ställas ut, men livet blir aldrig som man planerat. Jag har blivit bättre på att ta dagen som den kommer och njuta av det som sker just nu. Just nu knackar Kungen av Benarebyn på balkongrutan med alla klorna ute och det är inte njutbart, speciellt som jag vet att inom 3 minuter kommer att jama och vilja ut igen! Men that´s life!
I morgon skall jag på ringträning med Olle och Nova, något som jag verkligen ser fram emot speciellt när Filip, mitt barnbarn vill följa med och lära sig. Som jag sagt tidigare så hoppas jag mycket på honom. Det är inte alla som kan stoltsera med att ha en snart tonårigt barnbarn som handler!!! Så just nu känns livet ganska så bra! Det låter nästan som om jag gått en positivitetskurs i helgen!
Jo, jag glömde ju: Denna dag inga rymlingar!
|
Idag har jag haft en "minimini" valpträff! Malin och Alice och Johanna och Dennis med Allan och Märta har hälsat på. Det var jätteroligt att få se hur valparna utvecklats sedan de lämnade "boet". Vera har fått en mycket jämn kull, man såg nästan inte skillnad på valparna när de sprang runt i trädgården. Vera var mycket noga med att lukta över sina barn och de fick finna sig i att ligga på rygg en bra stund innan hon var klar med dem. Alice var väl inte helt nöjd med sin mammas behandling men hon fick finna sig i det! Vi fikade och pratade hund under tiden som valparna sprang ut och in för min trädgård är ju rymningssäker numera som kanske alla läst!
Efter fikat trimmade jag de små litet lätt. De var ju inte vana vid klippmaskinen och den lät så det är klart att de var litet rädda till att börja med, men det gick snabbt över. Jag klippte utanpå och inne i örat så att det skulle bli lättare att hålla rent. Därefter klippte jag till tassarna och både Malin och Dennis klippte sedan själva. Det syns att både Allan och Alice är vana vid pälsvård och att man håller på med dem. Men den gulligaste var nog i alla fall Dennis och Johannas lilla Märta korsning mellan nakenhund och terrier. En typisk nakenhund med dess beteende. Det var som att se min dotters lilla Freja (nakenhund) när hon sprang omkring. Vera gillade henne absolut inte, men det berodde nog på att hon hade sina valpar hos sig och då skall det inte komma en främmande tjej och hålla på med dem! Min Allan och Märta fick finna sig i att vara i sovrummet under tiden de var här. Jag tror det var lugnast så, för man vet aldrig riktgt hur hundar tänker när det kommer så många nya in på deras revir och dessutom har min Märta nog fått nog av allt vad valpar heter. Allan hade säkert sett en konkurrent i sin namne! Det är hans tjejer, slutdiskuterat! Ja, lillprinsen Olle får väl bo här, bara han låter bli tjejerna.
Ja, det var en jättetrevlig dag som sagt1 Nästa gång får det bli en "stor" valpträff med alla valpköpare som kan/vill komma.
|
|
Denna dag fortfarande inga rymlingar! Det känns som om jag utmanar ödet genom att skriva så!
Idag har Vera överraskat. Hon har aldrig kunnat eller rättare sagt inte förstått hur man kan hoppa upp i soffan eller fåtöljerna av egen kraft. Helt plötsligt nu ikväll ligger hon i fåtöljen och sover! Och vägrar att lämna den, men snart så utbryter stora tumultet när alla skall ut på sin sista rastning för kvällen. Alla på en gång och alla utom Märta skäller och hoppar hysteriskt. Gissa hur många gånger jag har försökt få dem att sitta tysta och stilla samt sitta kvar när jag öppnar dörren? Svar: så gott som varje gång de skall ut!!! Finns inget som hjälper, de triggar igång varandra. Får vara glad att grannarna inte har klagat (än så länge) för de skäller hela vägen ut på gräsmattan.
I morse ringde jag min "husveterinär" för att fråga om Ellens svans och fick ett lugnande besked eller kanske inte. Hon skall opereras när vi är klara med utställningarna den 7 nov. De kommer att raka av all päls på svansen och ta bort förhårdnaden och skicka in "knölen" till labbet för att se vad det är. Så efter den 7 nov (samma vecka som jag skall opereras) så skall de ta bort den. Hoppas verkligen att det bara är någon broskbildning som är ofarlig.
Idag har det varit "en så´n där dag". Inte världens roligaste om man om man skall säga det på ett nyanserat sätt. Jag var lindrigt sagt irriterad när jag körde hem. När jag öppnade ytterdörren hade valparna "lekt" med Ikea-påsen med GP och kissat litet varstans för de är ju vana sedan de var småvalpar att göra sina behov på tidningar! När jag tittade in i sovrummet, vojn, vojne. Det saknades en stor bit, ca 1 kvm av strukturtapeten som jag målade ebenholzsvart för ca 2 månader sedan. Under den svarta tapeten tittade föregåendes ägare rosentapet fram. Blir man glad eller...???? Det går inte att måla över heller. Så det fick bli en snabbvisit på Ikea där jag inhandlade 5 m tyg som jag skall sätta upp. Det kommer att bli jättesnyggt, men jag var faktiskt nöjd med min svarta vägg! Dessa små odjur med sina pirayatänder! Jag har nog förträngt hur valpar kan vara! Men jag minns fortfarande Märtas framfart, när hon till och med gav sig på murstocken och käkade upp cementen mellan tegelstenarna. Dit har vi inte kommit (ännu)!
Sedan hittade jag ett restlager på solstolen Grankulla till det facila priset av 45:-/st och 29:- för överdragen till madrasserna. Madrasserna var slut men jag köpte faktiskt en stol till + överdrag för valparna har redan hunnit gnaga på kanterna på den oöppnade förpackningen. Nu har jag 3 härliga soltolar, varav en gnagd på i kanterna. Nu väntar jag bara på nästa sommar så jag kan få njuta i solen! Men först skall alla lökarna ner i jorden för jag räknar kallt med att vara hemma på heltid från den 1 januari och då vill jag njuta av vären och se alla tulpaner, hyacinter och påskliljor stå och lysa i rabatterna. Kanske är det för mycket begärt när jag har så många hundar som är släkt med grävlingar!?
|
|
Idag har Ellen varit och visat sina vackra ögon hos veternären. Som väntat blev resultatet av ögonspeglingen u.a. Däremot blev jag litet orolig för hennes svans för hon har en ganska så stor knöl på undersidan och jag passade på att be veterinären undersöka den. Jag har ju trott att hon kanske har skadat den nu i sommar för jag har inte märkt den tidigare. Veterinären klämde och kände på den och sa att det inte var någon skada utan möjligtvis en tumör. Så nu är det jag som ringer min "husveterinär" så fort de öppnar i morgon för att få reda på vad det är. Hoppas verkligen att det inte är något farligt! Hon besväras inte av det men den växer ju och skall man ta bort den så bör man ju göra detta så snart som möjligt. Typiskt nu när jag anmält henne till 2 utställningar och en tredje på gång men det är säkert ingen panik utan vi kan göra det någon gång i slutet av november, då är jag också nyopererad så då kan vi tycka synd om varandra!
Olle och Nova får ett antal anfall/dag då de rusar som tokar runt i trädgården och inomhus. Ute får de gärna springa som de vill men inomhus...... det finns gränser. Dessutom låter de som lejon så det är omöjligt att prata i telefon eller se på TV. Så helt plötsligt är de knäpptysta - då har de somnat mitt i allt morrande, tokspringande och busande. Valpar är underbara, helst när de sover! Just nu ligger de och sover, det ser ut som om jag har en 2 m lång hund för Nova har fått in sitt huvud under Olles bakben och så ligger de raklånga på fällen. Jag fick titta två gånger för att fatta att det var två hundar! Borde ta ett kort men som vanligt är kameran urladdad - typiskt!
|
|
Dagens rapport om rymlingar: INGA!
Det är underligt att man kan tycka så mycket om 6 hundar, alla har en speciell plats i mitt hjärta. Märta som är störst. bäst och vackrast med ett hjärta av guld, Vera (rymligen) som bara kan sitta och titta mig djuuuupt in i ögonen och lägga nosen mot min kind, Ellen som alltid vill fnnas riktigt nära mig, Allan som är min lille prins och gör det jag ber om (efter bästa förmåga), Nova som går i mammas tass-spår och också har förmågan att titta mig djuuupt in i ögonen och så lille busen Olle, som är lillprinsen och väldigt lik Allan i sättet (de har ju samma pappa). Dessutom har ju de hundar som inte finns här längre fortfarande en bit av mitt hjärta.
Det sägs ju att hundar har en lugnande inverkan på männískor. Det fnns hundar som "arbetar" på äldreboenden etc. Detta sagt med tanke på att jag blivit "ålagd" av min läkare att kolla blodtrycket som ligger ganska så mycket över det som är nyttigt. Då är min lilla undarn: hur högt hade det varit utan alla hundarna - mycket högre eller rent av lägre???? Det sistnämnde med tanke på att jag fått jaga rymlingar så många gånger.
Idag har jag och en arbetskamrat varit utanför arbetet och letat efter 2 svarta kattungar som lär bo i rhodendronbuskarna tillsammans med sin mamma. De är synliga ibland och i morse hade de tydligen varit ute bland bilarna på parkeringsplatsen. Det gör ont att tänka på att de far så illa och riskerar att bli överkörda. Hittar vi dem så kommer i alla fall 1 fått ett hem hos mig. Snart blir jag väl känd som hund- och katt-tanten i Mölnlycke! Jag har ju 4 katter som använder mitt hus som hotell, så en mer eller mindre spelar väl inte så stor roll!
I morgon skall Ellen ögonlysas, hoppas verkligen att allt är OK. Hon har ju A-höfter och 0 på armbågar + känd mentalstatus! Jag är fortfarande glatt förvånad över hennes resultat på mentaltestet!
Idag har jag fått mail från Tanja och Charlie. Hon och Charlie skall ut på en hyttetur på fjället nu i helgen. Det låter jättemysigt! De går också på en clicker-kurs och han är jätteduktig. Hon bifogade foton på som jag kommer att lägga ut på hemsidan. Han är verkligen jättefin, roligt att se att man kan se mamma Vera i honom. Det kan man föresten se på alla valparna. Tanja kommer att skicka nya foton från fjällturen. På söndag kommer mina "barnbarn", Veras valpar Alice och Allan på besök och även Allans "storasyster" Märta. Det skall verkligen bli roligt att få träffa både hundarna och Malin, Johanna och Dennis! Spännande att se hur Vera kommera att reagera. Min Märta kommer att tänka: ÅHH NEJ, inte fler valpar, men Allan och ev. Olle kommer förmodligen att surna till när det kommer en kille till, Ellen och Nova blir jätteglada och kommer att fråga: skall vi leka? Hoppas det blir fint väder så alla kan vara ute och leka och busa.
|
|
Never ending story! Men idag har Vera visat mig två! ställen där man kan tränga sig ut! Det här verkar inte klokt, men jag tror nu jag vet varför. När jag berättade för en arbetskamrat frågade hon: skall hon börja löpa? Hade inte haft en tanke på det, men så är det ju. Jag känner igen beteendet, fast det tog litet extra tid den här gången innan jag kom ihåg hur hon brukar vara strax innan hon löper. Jag har "proppat igen" de här hålen. Jag är mer enveten än Vera och kommer inte att ge mig förrän jag vet att det inte finns det minsta kryphål.
Hollywoodfruar går på TV:n just nu och jag lyssna med ett halvt öra. Kan inte låta bli att bli litet avundsjuk, lämna in hunden och få den badad och friserad, trädgårdsmästare, poolskötare etc etc. Trädgårdsmästare skulle inte vara så dumt att ha, poolskötare kan jag vara utan eftersom jag inte har någon pool, bara ett tjärn, fast kunde han rensa upp det och göra det badvänlig med några vajande palmer runt så OK då! Det verkar vara ett mycket bekvämt liv, men jag skulle nog tröttna ganska så snart. Bara "segla runt", välsmínkad, välklädd och befalla andra att jobba, näe inte riktigt min cup of tea som engelsmännen brukar säga.
Ikväll har Nova, Olle och jag varit på ringträning bland en mängd shitsu-valpar (förmodligen har jag stavat fel på hundrasen). Nova var litet tveksam och tyckte mina ben var väldigt trygga att klättra på. Olle däremot upptäckte flera snygga tjejer som han försökte bekanta sig med. Själva ringträningen gick över förväntan, det verkade som om de inte hade gjort något annat. Till slut tog jag båda i utställningskoppel och visade dem samtidigt!!!! Och de gick jättefint. Jag tror att detta är små stjärnor när det gäller att visa upp sig! Än så länge i alla fall, kanske bäst att tillägga. Nästa måndag är det dags igen! Tack Yvette som har Mönlycke Djur- och ridshop för att du ringde och bjöd in mig!!!!!!
Nu ligger valparna och snarkar, helt slut efter den här dagen. Vera sover också för hon har sprungit nästan 2 km på löpbandet i rask takt. För att återkomma till Hollywoodfruar, om jag tillhörde det gänget skulle jag ju kunna anställa skötare och handler till alla hundarna, en lockande tanke tihi! Då skulle jag sitta vid ringside och bara kamma in applåderna för mina hundar!
|
Japp, så var det gjort, Ellens MH-test alltså! Nu kan hon ståta med "känd mentalstatus" på kennelklubbens avelsdata. Min lilla prinsessa med Greta Garbo-looken var en tuff liten tjej visade det sig. Rasslet i skogen (en kätting som dras över korrugerad plåt) och skotten bekom henne inte det minsta. De två spökena som närmade sig från vänster och höger samtidigt fck henne att stå som förstenad, när de kom närmare skällde hon och när de kom ännu närmare tystnade hon och ställde sig framför mig för att skydda mig! Det var nästan så jag fick tårar i ögonen, den lilla skydda mig?!?! Publiken kom fram efteråt och tyckte hon var fantastisk och ett riktigt charmtroll. Det värmer vill jag lova.
Nu har jag anmält Allan, Ellen, Nova och Ove till utställning i Mjölby den 24 okt. Få se om jag hittar någon som vill åka med för det är alltid roligt att få sällskap i bilen och på utställningen. Hoppas Teddy och hans matte och husse har möjlighet att komma. Det vore roligt att få se Teddy, ja Louise och Fredrik också givetvis. Norrköping ligger ju inte så många mil därifrån, tror jag. Helgen därpå är det Växjö internationell utställning som gäller. Men då åker bara Ellen och Allan med. Anmälningsavgifterna är så höga så det gäller att välja vilka hundar som är viktiga att ställa ut. Valparna har ju tiden på sig. Däremot skall hela gänget inkl Malin med Alice till Svenljunga den 7 nov. Därefter får det bli ett uppehåll för jag skall opereras vecka 46. Ja, den inofficiella utställningen på Åby travbana blir väl aktuell också någon gång i nov. Sedan är det ju nästan julafton.
Vi hundägare är ett speciellt släkte, bada, föna, trimma till långt in på småtimmarna + packa bilen, sedan iväg vid 5-tiden på morgonen och köra 20-30 mil (en väg), ställa ut och sedan packa in allt i bilen igen och så hem, hämta hem ev. hundar som varit utplacerade, städa ur bilen och packa upp. Underligt nog så verkar det som om cockrar alltid ställs ut på söndagar och det innebär ju att väckarklockan ringer 05.30 på måndagmorgonen. Hur pigg är man efter en sådan söndag??????Har det gått hyfsat bra så gläds man men om det inte gått så bra så funderar man allvarligt på vad man håller på med.
Tro det eller ej, men Vera har lyckats rymma idag!!!!!!!!!!! Nu tror jag hon har grävt en underjordisk tunnel ut i friheten för jag kan inte hitta ett enda ställe i staketet där hon kommer igenom. Snällt nog så kommer hon till grinden och sitter där helt tyst och väntar på att den skall öppnas. Nu är det spårlina på henne, fastbunden i trappräcket som gäller. Fast då vägrar hon att göra sina behov ute, behöver väl inte säga var hon gör dem?
Idag har jag börjat trimma valparna. Jag tog bara litet med klippmaskinen för de var så räda för maskinen. Nova blev av med sin mustascher och ser genast litet mer feminin ut, Olle blev också klippt under hakan och på halsen. Det fick räcka för deras del. Jag får ta det i småportoner tills de vänjer sig. Allan fick sig också en liten omgång på trimbordet, han älskar det och försöker alltid hoppa upp själv. Så han njuter, den killen, ensam med matte och hon bryr sig bara om mig, tycks han tänka. Han njuter ännu mer om Ellen sitter nedanför och är avundsjuk!
|
Vilken härlig lördag det har varit! En riktigt, riktigt skön brittsommardag, kallt på morgonen och sedan lagom varmt hela dagen. Jag och hundarna har varit ute från kl. 10 i morse med korta avbrott för mat och kaffe, ja, kaffet var till mig förstås, till kl. 17.30. Märta gick in och la sig och la sig i min säng och sov middag, valparna somnade korta stunder på gräsmattan. INGEN har varit på rymmen och jag kunde arbeta i lugn och ro och behövde inte ha ögon i nacken för att kolla vad Vera höll på med. Det verkar som om hon inte kan hitta någon utgång hur hon än har letat, för letat gjorde hon hela morgonen. Sedan tyckte hon det var mycket mysigare att hålla sig nära mig när jag rensade ogräs och band upp rosorna som stormarna vräkt när. Hoppas det håller i sig, peppar, peppar..... Nu snarkas det i stereo eller rent av surround!
Idag har jag suttit och jämfört elpriser för det dags att förnya elavtalet. Spännande läsning (ironiskt sagt). I vilket fall som helst skulle jag tjäna ca 2.000:-/år om jag byter ut elbolaget som jag har varit trogen sedan jag flyttade hit. Lojal skall man vara men inte till vilket pris som helst! Så det lutar åt att jag kommer att vänsterprassla med Storuman ett år.
I morgon kl 07.45!!!!! skall Ellen och jag vara på Kungsbacka Brukshundklubb för mentaltest. Det skall verkligen bli spännande att höra om hon liksom Vera och Allan bedöms som en myspropp. Ellen och jag åkte till brukshundklubben i Kallebäck i fredags eftermiddag för jag ville se hur hon reagerar på skott. Polisen tränade skytte i närheten och hon lyfte knappt på huvudet för att kolla - ett tag trodde jag hunden hade blivit döv ! Känner mig mycket lugnare nu. Det är en tuff liten tjej, som har ett mycket bra "hundspråk" och är lättlärd. Man riktigt ser hur hon tänker när vi tränar. Men när det gäller inkallning är hon för det mesta totalt stendöv! Hon är den av alla hundarna som alltid skall vara närmast mig när vi är inomhus, alltid ligga på mina fötter när jag sitter fram datorn, sitta mellan mig och spisen när jag lagar mat etc etc. Höjden av lycka är att få ligga under täcket med nosen mot min hals, då vågar hon knappt inte andas för hon är rädd att jag skall tröttna.
Ikväll skall jag försöka komma i säng i vettig tid. Jag brukar titta på klockan vid 9-tiden på kvällen och tycka att det är litet tidigt att gå till sängs och nästa gång jag tittar så är klockan nästan midnatt. Vart tog de 3 timmarna vägen, vad för spännande saker har jag haft för mig som gjort att jag piggnat till och glömmer tiden? Ja, inte vet jag!
|
|
Är det någon som vill ha en liver/tan-tik? Efter 70 m finmaskigt nät var jag helt säker på att Vera inte skulle hitta något kryphål så jag satte mig och åt lunch i lugn och ro, under tiden kom det lilla skrället in och tiggde litet sedan försvann hon ut i trädgården. Jag måste ha ett sjätte sinne för jag kände på mig att det saknades 1 hund - jo mycket riktigt 5 hundar kom in fast Allan tvekade litet och då förstod jag...... Jag blev så rosenrasande att jag gav mig iväg i mina vita skor ner mot tjärnet - nu är de inte vita längre! Det gjorde ju inte precis saken bättre. Ingen av grannarna hade sett henne, så jag började lyssna efter panikbromsande bilar så jag skulle precis ge mig mot brevlådan till - då sitter det lilla eländet vid grinden och vill in OCH hon skämdes faktiskt! Jag kontrollerade staketet med förstoringsglas och hittade ett möjligt kryphål och täppte snabbt till det. Sedan satte jag mig på trappan och funderade över hennes beteende. Jag tror att hon har gjort det till en spännande tävling: SM i att lura matte! Då, Heureka, såg jag tydligt var hon smitit ut, dels genom att åla sig in under trappstegen och dels genom att tränga sig genom rosenspaljen som går en runt en bit av huset. Nu går inte det längre!!! Dessutom har jag ljus-satt den mörka delen av trädgården med 3 spotlight, jättemysigt, nästan litet kusligt men jag ser var hundarna är när det är mörkt! Jag har 4 lampor till liggande i bilen och dessa skall jag sätta upp morgon. Nu är det snart bara den strömförande taggtråden som saknas. Är det någon som fattar hur hon tänker????? Jag får ringa Cesar Millan, mannen som talar med hundar, och fråga.
I morgon skall Ellen och jag åka till brukshundsklubben i Kallebäck för jag vill se hur hon reagerar på skott. Polisen brukar nämligen träna skytte i närheten. Hela gänget får hänga på så tränar jag dem en och en och kollar in agilityhindren också, tror jag. Burger King ligger på bra avständ sedan när vi är klara. Jag älskar chili cheesen!!!! Jag hittade katten Tarzan sittande på tangentbordet alldeles nyss och nu stämmer ingenting. Undrar vilken tangent han suttit på? Nu kom han farande igen med Nova hack i häl och rakt upp på datorn och sedan ner i mitt knä med klorna ute! Jag förstår vinken,det är dags att sluta skriva
Kan bara tllägga att Vera tyckte inte kvällsrastningen var speciellt spännande i kväll för hon kom in frivilligt och gick och la sig för att sova!
|
|
Nu tror jag att alla rymningsställen är tilltäppta!!!! 60 m finmaskigt nät nertill på redan befintligt staket borde hindra gänget från att rymma (hoppas jag)! Nästa steg är en 2 m hög betongmur nergrävd minst en halv meter! men hur snyggt är det då? Kanske toppat med strömförande taggtråd och svepande strålkastare: Fort Hyltans Heartbreaker! Ett svenskt Pentagon. Skämt åtsido så har jag och Vera gått runt och inspekterat staketet och hon gillade INTE vad hon såg. Hon har letat i timmar idag efter hur hon skall kunna ta sig ut, till slut gck hon in och la sig - matte är bara för taskig tyckte hon.
Märta har också fått sitt "hål" tilltäppt - jag visade henne igår och hon suckade djupt 2 ggr sedan la hon sig på gräsmattan och somnade. All spänning har ju försvunnit! Allan, min lille prins, rymmer aldrig på egen tass, bara när tjejerna drar så följer han efter. Kanske tror han att han måste vakta sin flock så ingen främmande kille kommer och snor hans tjejer!
På söndag skall Ellen mentaltestas, vojne, vojne hur skall detta gå? Min lilla tjej, hur skall hon reagera på spöken, overaller som far upp mitt i skogen, rassel och oväsen??? Men så tänkte jag när både Vera och Allan skulle testar och det gick ju jättebra! Äntligen skall Ellens ögonlysning bli av nästa onsdag, visserligen har jag en läkartid då men Ellen går ju före så den tiden får jag ändra. Det känns mycket bra att ha gjort allt jag kan göra för att veta vilket avelsmaterial jag har. Usch vad det lät kallt, men jag vill ju veta så långt det bara går vad det är för hundar jag har, även om jag vet att de är världens goáste och finaste cockrar man kan tänka sig. Visserligen har de inte erövrat några championtitlar (ännu) etc men det är inte det viktigaste i mitt avelsarbete utan jag satsar på sunda, friska och mentalt stabila små krabater! Glada och mycket sociala (det vet ju alla som hälsat på och blivit påhoppade och pussade), ja Allan är ju väldigt speciell, han får tokfnatt och stänger av hjärnan i ren lycka över att någon kommer! Och han tror alla kommer för hans skull verkar det som.
Under tiden jag har skrivit detta har Spinto, Kungen a
| | | |